Ett stycke krängre sätt uppifrån:

a               a |               | |               | |               | b-------c-------b

Diameter=d (massivsstång)

Mått b->b=L
Mått a->b=R
alfa=vridingsvinkel i radianer
Mv=momnet
f=nerböjning
G=Tjovmodul
E=Elastisitetsmodul

Iv=d^4*pi/32 (yttryghetsmoment vriding)
Ib=d^4*pi/64 (yttryghetsmoment böjning)

Fjäderkonstant vriding:
alfa=Mv*L/G/Iv
Mv=F*R
alfa=f/R
-->f/R=F*R*L/G/Iv --> F/f=G*Iv/R^2/L
F/f=kv (fjäderkonstant vriding)
kv=G*Iv/R^2/L

Fjäderkonstan böjning:
f=F*R^3/3/L/Ib --> F/f=3*E*Ib/R^3
kb=F/f -->
kb=F/f=3*E*Ib/R^3

Nu har vi k för vridningen och böjning (kv och kb)

Nu skall vi lägga ihopp dessa.
Vi en vridpinne och 2st böjpinnar och dessa ligger i serie.

1/karb=1/kv+1/kb+1/kb -->karb=1/(1/kv+1/kb+1/kb) --> karb=1/(1/kv+2/kb)

Nu har vi fjäderkonsten för hela krängran, eller????
Vad blir den för hjulet???
Lika med, halva eller dubbla fjäderkonsten???

Vi får kolla

Krängar sätt framifrån(bakifrån) under belasting

a | b-------c-------b                 |                 a

a till vänster har åkt upp och a till höger har åkt ner.
Allså totalt 2 ggr avståndet från a till b är nerböjning+vriding.
Per sida är det bara a till b
Men krafterna som som vilar på a(höger) och a(vänster) är lika stora för att uppnå gämnvikt.
Hmm självklart går det åt motsatt håll.

om nu F är lika vid båda a men nerböjingen/rörelsen är hälften så måste fjäderkonsten för hjulet vara det dubbla mot krängaren.
Eller?

Se det som att krängaren står still på mitten,där möts ju så att säga krafterna. Då kan du räkna därifrån separat ssidorna för sig. Kan det vara en lösning teoretiskt sett?
MVH

Ja, nu är det lika bra att reda ut detta. Jag är helt snurrig efter mina samtal med dig Johan

Mvh Björn

fuling skrev:

...Nu har vi fjäderkonsten för hela krängran, eller????

fuling skrev:

Vad blir den för hjulet??? Lika med, halva eller dubbla fjäderkonsten???...

Vänta... svaret kommer snart...

fuling skrev:

om nu F är lika vid båda a men nerböjingen/rörelsen är hälften så måste fjäderkonsten för hjulet vara det dubbla mot krängaren...

Banan?

Här är ett experiment jag gjorde för länge sedan med krängningsfjädrar. På högersidan sitter
fjädern fastsvetsad. Det är samma grovlek i alla varianterna, men fjädern är bockat till olika
vinklar.
Sist har vi en fjäder med samma mittenlängd , men som är bockad som vanligt även i andra
änden, i det här fallet 90 gdr. Fjädern belastas hela tiden med samma kraft, och vi får hur
lång sträcka belastningspunkten rör sig.

MVH

Göran:
Var det en stång du använde?
om ja, diameter på stången????

fuling skrev:

Göran: Var det en stång du använde? om ja, diameter på stången????

Massiv stång . Rester som fanns på Lesjöfors som jag fick tillbockade på det där sättet.
Jag kommer inte ihåg diametern på godset, men det var samma på alla. Jag svetsade fast en
fyrkantig kloss i änden att sätta i skruvstycket, hade ett stöd aldeles innan böjen och hängde sedan på vikter längst ut. Den med två armar var bockad som ett S, så jag kunde hänga vikter i bägge ändar.

Kan stångkräket varit ca 25mm????

fuling skrev:

Kan stångkräket varit ca 25mm????

Det kan det nog ha varit.

Jag tog och räknade lite på Görnas test och fick
(1) översta krängra osv

(1)   (2)   (3)   (4)   (5) 121   126   155   437   70 berräkant 120   140   160   430   60 Görna test 1%   -10%   -3%   2%   17% diff i % (beräknat/test)

(1) och (5) har samma totala nerböjing i Görnas test men det borde inte va det pga att vi lagt till en böjpinne till.
Så (1), (3) och (4) käns ok
(2) käns lite mycket men inge katastråf
(5) är dem som käns mästa knas.

Fjäderkonstenter:

(1)   (2)   (3)   (4)   (5) 15,1   13,0   11,3   4,2   30,2   N/mm (test) 15,0   14,4   11,7   4,1   26,0   N/mm (beräknat)

Är det någon som kan gissa vad vi får för fjäderkonst på (1) om vi halverar vridröret(700->350)

fuling skrev:

Jag tog och räknade lite på Görnas test och fick (1) översta krängra osv (1)   (2)   (3)   (4)   (5) 121   126   155   437   70 berräkant 120   140   160   430   60 Görna test 1%   -10%   -3%   2%   17% diff i % (beräknat/test) (1) och (5) har samma totala nerböjing i Görnas test men det borde inte va det pga att vi lagt till en böjpinne till. Så (1), (3) och (4) käns ok (2) käns lite mycket men inge katastråf (5) är dem som käns mästa knas. Fjäderkonstenter: (1)   (2)   (3)   (4)   (5) 15,1   13,0   11,3   4,2   30,2   N/mm (test) 15,0   14,4   11,7   4,1   26,0   N/mm (beräknat) Är det någon som kan gissa vad vi får för fjäderkonst på (1) om vi halverar vridröret(700->350)

Kort komentar.
Jag vill minnas att nr:5 var lite vansklig både vinkelmässigt och belasningsmässigt, den ville kalva åt sidan eller nått.
Nr:1 med två armar borde visa lite skillnad med böjet, och det gjorde det nog också, men jag har inte alla papper kvar och fokus låg på vilken effekt själva vinkeln hade.

Det ligger ju i alla fall i häraden tycker jag. Hade jag gjort det här testen nu så hade jag gjort fler test och plottat en kurva, det brukar jämna ut fel både mätmässigt och i sitt sammanhang. Blir det en puckel i kurvan så kollar jag ju då om vinkeln är rätt till exempel.

Frågesporten. Jag orkar inte räkna på det men det blir ju att räkna på halva torisionsstavslängden + samma "böjfaktor". Vi får ju förhållandevis större böjfaktor mot torisions faktor.

På frågan säger jag dubbelt så stort Kv

Men om jag slänger in allt i excel så får jag 13 N/mm, även om jag använder ditt "krängarblad" med den fina grafen får jag 13 N/mm

Mvh Björn

Björn:
Hur många böjpinnar räknar du på?

fuling skrev:

Björn: Hur många böjpinnar räknar du på?

Givetvis så ska det ju bara vara en i detta fallet

ok, nu stämmer allt

Mvh Björn

ok nu vet vi att fjäderkontanten för en halv krängare är bubbelt så stor som för en hel.

Hur många hadde rent spåntat halverat fjäderkontenten på den halva krängran?

fuling skrev:

1 Är det någon som kan gissa vad vi får för fjäderkonst på (1) om vi halverar vridröret(700->350) 2 ok nu vet vi att fjäderkontanten för en halv krängare är bubbelt så stor som för en hel.

1
I ex 1 har vi ju redan en halv krängare, eller ska vi säga att det är en 700 stång med EN arm i 90 gdr.
2
Fjäderkonstanten för torisions staven blir dubbelt så stor. Men armen ger samma böjnig som tidigare vid samma belastning.

Hur mycket böjer sig 500 mm armen vid 185 kg; om Du räknar på det?

Citat:

Hur mycket böjer sig 500 mm armen vid 185 kg; om Du räknar på det?

ca 19mm

fuling skrev:

Citat: Hur mycket böjer sig 500 mm armen vid 185 kg; om Du räknar på det? ca 19mm

Det låter HELT rimligt.

Från mitt exempel 1 har vi alltså -120mm + 19mmför böjningen av armen vilket ger 101 mm för själva
700 milimeters vridstången. Arman hade gått ned 101mm om den varit absolut stum.

Eftersom denna tråd avhandlat halva krängningshämmare tänkte jag ta upp en närbesläktad fråga här.

Jag har nyligen försökt räkna fram fjäder och krängarstyvheter för min 951:a och fick då ett värde på min främre krängare som gjorde mig lite fundersam.

När bilen kränger så kan man ju anta att mitten på krängningshämmaren står still. Varje hjul borde därför se styvheten hos en halv krängningshämmare (vilken ju är det dubbla mot en hel krängare).
Man kan även se det som så att om bilen kränger så att fjädringen på ett hjul trycks ihop Y mm så dras fjädringen ut Y mm på andra sidan. Förutatt att vi har MR=1 för krängaren så kommer sidorna att ha rört sig 2 x Y mm från varandra och varje hjul kommer då att pverkas av 2 x Y x "krängarens styvhet" (vilket ju blir samma som om man räknat ett hjuls rörelse mot en halv krängares styvhet).

Har jag tänkt fel eller?

Japp tänk rätt, tror jag.