Skala 1:1 då motsvarar 100kmh just 100 kmh
Skala 1:2 då motsvarar 100kmh 200kmh dvs halverar man storleken får man dubbla hastigheten.
om man då kör 1:4 skala får man köra den lilla modellen i 400kmh, fast där börjar man få problem för lufthastigheten börjar då närma sig ljudets hastighet kring utsatta partier på modellen.
Inte helt lätt.

I USA (förstås, var annars) finns en vindtunnel man kan flyga med riktiga plan inuti!
Det är en så kallad öppen vindtunnel, luften går bara rakt igenom, den går alltså inte runt och tillbaka.

Skalmodeller och aerodynamik är inte det enklaste. För att flödesbilden skall vara likadan i skalmodellen som i "verkligheten" så skall som påpekats Reynoldstal hållas konstant. Men det räcker tyvärr inte med det. Om lokal hastighet börjar närma sig sisådär 0.5 ljudhastighet så skall även relativa machtalet hållas lika i skalmodell och verklighet då kompressibla effekter ställer till det annars. Sen har man en ganska kraftig påverkan av värmeflöden från kyl- och avgassytem som är svåra att reproducera i vindtunnel, men det är (antar jag) mest av betydelse om man använder avgasströmmen för att blåsa liv i gränsskiktet i diffusorn eller liknande. Vid låga Re så kommer konvektion och annat tjafs in i bilden och krånglar åxå, men det slipper man bry sig om på en racerbil som rör sig.

Är det F1or man talar om och halvskalemodeller så kan man tyvär inte köra konstant Re, då mach talen blir för höga då och kompressibla effekter krånglar till det. Byta media eller höja trycket i tunneln funkar, men få använder det i praktiken då det är krångligt. Man får leva med ett felaktigt Re helt enkelt.

om du bygger skalmodeller som du böjer på skrivbordet (om man nu lyckas hitta rör i så små dimensioner) så skalar man kraften med skala^3. Ex: Utböjningen är x=F*L^2/E/I vid enkel böjning av konsolbalk. I är prop mot skala^4 (i nämnaren) och L mot skala^2 (i täljaren) så för att få skalenlig deformation skall kraften F skalas ner med skalan^3. Det undrades nånstans i tråden över om styvheten skalades mot I eller arean i rören, men styvheten är ju summan av I i rören och rörens areor*deras "steiners sats bidrag, eller rörarean * avståndet mellan rörets tvärsnittsareastyngdpunkt och totala tyngdpunkten i kvadrat (dim L^4), så totala I skalas mot skalan ^4. Svamligt formulerat, men ändå ...

om man räknar så ska man nog hålla sig i rätt skala för att slippa krångel med att tänka om laster och utböjningar överhuvudtaget. Att bygga skalmodeller som är sanna skalmodeller ur styvhetssynpunkt, med rätt geometri på rör och deras sammanfogningar är nog dessutom en utmaning som är större än att skala resultaten.

det var en gammal tråd ni hitta och om jag mins rätt så var tanken bakom frågorna vilka saker som är avgörande i skalmodeller

när det gäller aerodynamik så har jag framhållit min teori men det verkar vara åt skogen
(ska försöka luska fram på andra håll och kolla ifall jag får samma svar där då en del jag hittat visar tvärt om och det ska göra att turbulensen efter en form blir galet om man höjer farten som ni beskrev men det kan vara att viss turbulens kommer fel då)

när det gäller skala och hålfasteht/vridstyvhet

för jag undra vilka faktorer som spela in och som gick att räkna på ?
och det svaret 2fast4u gav tycker jag var lite oklart då det säger imot sig sjäv (åtminstånde från min tanke)
för frågan var tänkt med vilka parametrar man ska räkna med
för rör som är i skala kan vi nog glömma om vi ine räknar i skala 1:2

för ska man räkna på I på rören då det bör hållas utanför då själva böjningen av rören borde vara relativt försumbar då nästintill all kraft borde drag och tryck

för min tanke var hur man ska räkna med olika I och E då det är lätt att antingen göra en rörimitation av masiva trådar eller ex trä och då var tanken hur sjäva Arian spelar in

altså hur man får fram Ix, Iy, Iz i en fackverk/rörram

tänkte att A*L^2 ger I och är det helt i skala så kan vi säga 1:10 -> A=1/100 och L=10 -> 1/100 * 1/10^2 = 1/10000 = skalan^4

så finns det fler tankar på detta och tankar på att räkna ?