Kopiera in dylikt i excel så kan man labba runt lite med D, L och R för att se vad som händer.


G 81000 N/mm2
E 210000 N/mm2
D 20 mm
L 1000 mm
R 300 mm

k1 =B1*B3^4*PI()/B5^2/B4/32 N/mm (vridning)

k2 =3*B2*B3^4*PI()/64/B5^3 N/mm (böjning)

k =1/(1/B7+2/B9) N/mm

Tack Johan. Det konstiga är att det blir inte alls samma som i Görans bok. Nu blir min krängningshämmare fram 37,5N/mm och innan hade jag fått den till 3,5N/mm ungefär.

Min krängare är 870mm 19mm och 170mm. Vad får du det till?

Du kan ju känna på den och se om det känns rimligt också. 3.5 N/mm betyder ju att en belastning med en tyngd på 3,5 kg skulle få den att vika ned sig en cm.
Angående kränningshämmare så tycker jag den där lösningen med roterbara fjäderknivar/svärd, eller vad det heter, och en tämligen stum mellandel verkar tilltalande.

citat:
Tack Johan. Det konstiga är att det blir inte alls samma som i Görans bok. Nu blir min krängningshämmare fram 37,5N/mm och innan hade jag fått den till 3,5N/mm ungefär.

Min krängare är 870mm 19mm och 170mm. Vad får du det till?

Jag får den till 37,45N/mm.

Men nu skall du se, Göran har en kärlek att räkna i kg.
Så 3,5*9,81 --> 34,34N/mm.
Det börjar närma sig

om jag nu slår upp Görnas bok
Rd=((d^4)*790)/((R^2)*L)

Rd=((19^4)*790)/((170^2)*870) ---> Rd= 4,09kg/mm ---> Rd=40,17N/mm

Hmm var har du fått 3,5 ifrån????

Kollar man vad bara vridingen gör så i mitt exempel så blir den 41,2N/mm
Denna skiland kan man glömma (40,17 till 41,2) pga vad G (typ 78500-81500) och i Görnas fall 790.

Nästa grej här är vi får 37,45 (med böjningen inräknat) och 41,2 utan, ger ca 9% skilnad.
och jag skulle se att man får ca 50% justeringsmån på krängarn, allså typ min 20N/mm och max 60N/mm.
Då blir dessa 9% en som fis i missisippi.

Någon som vart klokare????

fuling skrev:

Hmm var har du fått 3,5 ifrån????

Från mitt huvud. Men nu när du säger det så så va det 4,09kg/mm
Jag gjorde så många uträkningar igår så jag blev alldelses snurrig.

Min hjulkonstant är 120*0,88 = 105N/mm och krängaren har ju då 37,45*0,88 = 33N/mm
Stämmer detta då?? 33/105 = 31,5% av krängningen tas upp av kränghämmaren?

Gör man då samma beräkning med originalfjädrarna så blir det
15*0,88 = 13,2
33/13,2 = 250% tas upp av kränghämmaren original. Låter rätt mycket tycker jag

Jag får nog gravera en tackskylt och sätta på bilen med namn på alla som hjälpt mig.

Nu skall vi se om jag kan hålla tungan i rätt mun

citat:
Min hjulkonstant är 120*0,88 = 105N/mm och krängaren har ju då 37,45*0,88 = 33N/mm
Stämmer detta då?? 33/105 = 31,5% av krängningen tas upp av kränghämmaren?

Vi snackat väll McPeston framvagn nu, eller???
om jag nu inte är helt ute och cyklar får vi en annan korregeringdfaktor(0.88) på K-fjädern.

Men om vi antar att de är lika så blir det.
Totala krängingsmotståndet=Rst
Rst=(105*2+33) ---> Rst=243N/mm
Krängarn tar då 33/243*100 ---> 14%

orginal:
Rst=(13,2*2+33) -->59,4N/mm
Krängarn tar då 33/59,4*100 ---> 55,6%
Är väll fult rimligt, eller?


ps vi har ju 2st fjädrar, det kan verkar sjukt att man skall ta med båda. Men så är det.

fuling skrev:

ps vi har ju 2st fjädrar, det kan verkar sjukt att man skall ta med båda. Men så är det.

Jo, men det är ju för att ena hjulet rör sig upp och andra ner, dvs om bilen har ett rollcentrum som ligger på centrumlinjen (vi antar det) kommer ju ytterhjulet röra sig lika mkt som innerhjulet, och vi får då en dubbel fjäderkraft.

Kan tänka mig att beräkningarna blir bra intressanta om man körde progressiva fjädrar

citat:
Kan tänka mig att beräkningarna blir bra intressanta om man körde progressiva fjädrar

Gissa varför man skall unvika progresiva fjädrar
Det rimmar också illa med hur en stötdämpare funkar.

citat:
Jo, men det är ju för att ena hjulet rör sig upp och andra ner, dvs om bilen har ett rollcentrum som ligger på centrumlinjen (vi antar det) kommer ju ytterhjulet röra sig lika mkt som innerhjulet, och vi får då en dubbel fjäderkraft.

Japp, klockren förklaring

Tack igen Johan. Nu förstår jag nog.

Jag vet inte men jag tror att det blir samma korrigeringsfaktor för krängaren eftersom den är fäst precis under fjäderskålen i fjäderbenet. Den är alltså inte fäst i bärarmen.
Alltså.. Om fjädern trycks ihop 1cm så dras kränghämmaren också 1cm. Jag tror jag tänker rätt där.

Nu ska jag bara försöka tillverka en ny krängningshämmare som tar cirka 50% av nuvarande fjäderkonstant.

fuling skrev:

Hmm här förstår jag ej varför F skall vara F^2

Det beror helt enkelt på att jag räknade fel. Det är svårt med gånga med och dela på Hade jag räknat rätt hade jag också fått:

Kb=(3*E*I)/(R^(3)).

citat:
Det beror helt enkelt på att jag räknade fel. Det är svårt med gånga med och dela på Hade jag räknat rätt hade jag också fått:

Bra, då stämmer det. 4st ögon är bättre än 2

fuling skrev:

ps vi har ju 2st fjädrar, det kan verkar sjukt att man skall ta med båda. Men så är det.

Varför tänker jag "alltid" på detta men "skiter i det"... Har ju sett det mer än en gång nu.
Detdär är lite skumt faktiskt.

Samuel har för övrigt räknat rätt då hans krängare fäster som han beskrev det. Korrfaktorn blir samma på M3 för fjäder och k-fjäder.

citat:
Samuel har för övrigt räknat rätt då hans krängare fäster som han beskrev det. Korrfaktorn blir samma på M3 för fjäder och k-fjäder.

Jag såg det när jag läste genom hela tråden igen, men det är som vanligt. Läser allt och missar hälften

Andreas Lidström:
citat:
Varför tänker jag "alltid" på detta men "skiter i det"... Har ju sett det mer än en gång nu.
Detdär är lite skumt faktiskt.

Sätter man upp moment gänmvikt ekvatioen för krängningen så framgår det rätt tydligt att det är 2st krafter(fjädar) som är lika stora fast motsatt rikting. Men jag kan hålla med om att det INTE är självklart.
Buss på ekvationen ditt lata stycke

Vad Westfield kom med var en bra förkalring med ord som jag inte fixar utan att ha det 100% bild i pallet.

Fuling: vad blir skillnaden om man använder ett rör istället för en stång som kränghämmare? Ett rör är ju relativt sin vikt, bättre som torsionsstav än en solid stång.

Kan man böja ändarna som man vill? alltså, de behöver väl inte vara raka? Jag har lite utrymmesproblem på min bil nämnligen...

fuling skrev:

ps vi har ju 2st fjädrar, det kan verkar sjukt att man skall ta med båda. Men så är det.

Westfield skrev:

Jo, men det är ju för att ena hjulet rör sig upp och andra ner, ...

Här är det något som inte stämmer. När bilen rollar trycks den ena fjädern ihop och den andra fjädrar ut. Det gör att den senare inte bidrar till att öka rollstyvheten iallafall. I värsta fall reducerar den rollstyvheten i och med att den hjälper till med att öka rollvinkeln något. Men jag tror inte man behöver ta med det i beräkningen då bidraget blir litet.

Peter Bull:
citat:
Här är det något som inte stämmer. När bilen rollar trycks den ena fjädern ihop och den andra fjädrar ut. Det gör att den senare inte bidrar till att öka rollstyvheten iallafall. I värsta fall reducerar den rollstyvheten i och med att den hjälper till med att öka rollvinkeln något. Men jag tror inte man behöver ta med det i beräkningen då bidraget blir litet.

Jag VET att båda skall med, men kan inte 100% förklara varför. Vi har avhandlat detta tidigare. Se
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=7837&highlight=kr%E4ngnings . . . .


citat:
vad blir skillnaden om man använder ett rör istället för en stång som kränghämmare? Ett rör är ju relativt sin vikt, bättre som torsionsstav än en solid stång.

Det enda skilanden är "I" för vridingen och böjningen.
Rör:
Iv=(D^4-d^4)*pi/32
Ib=(D^4-d^4)*pi/64

D=ytteriameter
d=innerdiameter

fuling skrev:

Sätter man upp moment gänmvikt ekvatioen för krängningen så framgår det rätt tydligt att det är 2st krafter(fjädar) som är lika stora fast motsatt rikting. Men jag kan hålla med om att det INTE är självklart.

Tänka i bilder och rita är inte så dumt. Är med på det, men först känns det underligt.

fuling skrev:

Buss på ekvationen ditt lata stycke

Jag vet... Förlåt.

Peter Bull skrev:

fuling skrev: ps vi har ju 2st fjädrar, det kan verkar sjukt att man skall ta med båda. Men så är det. Westfield skrev: Jo, men det är ju för att ena hjulet rör sig upp och andra ner, ... Här är det något som inte stämmer. När bilen rollar trycks den ena fjädern ihop och den andra fjädrar ut. Det gör att den senare inte bidrar till att öka rollstyvheten iallafall. I värsta fall reducerar den rollstyvheten i och med att den hjälper till med att öka rollvinkeln något. Men jag tror inte man behöver ta med det i beräkningen då bidraget blir litet.

Nej, du tänker fel.

Tänk på vilket håll fjädern verkar. Den vill trycka utåt och neråt, neråt på krängnignshämmaren, som bidrar till kraften på ytterhjulet neråt - dvs. ökar rollstyvheten.

Jag gräver upp detta igen då det börjar bli dags att samla material och börja räkna.

Den här bilden talar ju sitt tydliga språk:


Plus att jag har fått för mig (rätta mig om jag har fel) att i en konbana, borde en rollstyvare bil vara snabbare eftersom vikten förflyttas snabbare och man kan alltså påbörja svängarna tidigare istället för att "vänta" på att vikt förflyttas från ena sidan till andra innan svängandet börjar. Eller?

Mattias Hellöre skrev:

Det duger säkert med SS2541 som material, och sedan prova sig fram med olika tjocklekar?

Vart hittar man sånt material och är det svetsbart? SS=Stainless Steel? Alltså rostfritt?

SS SvenskStandard

SS2541 Seghärdat stål lämpligt för axlar, kugghjul och kolvstänger där seghet är önskat

Ni legerat enl. karlebo

När man kommer in på racebilar (hårda fjädrar) som har krängare av traditionell typ (tvärs hela bilen) så räcker vilket stål som helst.

Jag byggde av sömlöst rör i lagom dimension (dimensionera själv efter vad du anser dig behöva) och har även kört flytgränsprov på krängaren (mest för att skänklarna hamnade lite snett i produktion...) och flytgränsen ligger på ca 10-20 gånger den deformation man har vid körning med racefjädrar.

/ Jonas Jarlmark