Pär Hylander skrev:

...

Jag fumlade till det lite innan och hade matat in 10 sek fel varvtid på några ställen, men det är tillfixat på bilden nu

Man får inte glömma att 1% är grymt mycket i verkligheten, låter som en liten siffra men att kapa 1-2 sekunder på varvet gör man inte hur som helst...

Lät Excel rita en linjär trendkurva och visa ekvationen för linjen samt korrelationen. Korrelationen blev bra vilket iofs kanske inte så konstigt eftersom det bara är 3 datapunkter... Ekvationen stödjer intrycket att sturup är en "chassibana" och Ljungbyhed en "motorbana" iom att faktorn framför x, (vikt/effekt) är större för Ljungbyhed än för Sturup. Detta avser Sturup utan den nya högfartsdelen

om man extrapolerar (vilket man såklart inte ska göra egentligen) så med dessa bilar och dess chassi och aerodynamik så åker man på följande tider vid "oändligt hög effekt":
Knutan 61 sek
Sturup 49 sek
Ljungbyhed 75 sek

Dock är det nog en hyggligt bra modell för interpolationer för gatbilar på rdäck i intervallet 3,2 - 7 kg/hk

Grendel skrev:

Här är en tumregel: 10% lättning ger 1% snabbare varvtid.

om man applicerar denna tumregel på datan från Knutan enligt diagram ovan så stämmer det rätt så bra

kg/hk
7,00
6,30 -1,7%
5,67 -1,5%
5,10 -1,4%
4,59 -1,3%
4,13 -1,2%
3,72 -1,1%
3,35 -1,0%
3,01 -0,9%

Dvs, det gör lite mer för långsamma ekipage och ca 1% vid snabba (sevens med MC motor och vassa Porsche)

sedan tror jag att frågeställningen blir än mer komplicerad om man även tar i beaktning att vi inte färdas runt i homogena massor. De borde vara stor skillnad beroende på var man tar bort massan.

En bil kanske regerar mer possitivt på om man flyttar en 10kg klump från fram till bak vilket ger 20kg förändring i viktfördelningen medan en ren lättning endast ger 10kg skillnad.

"och vid något läge är det enklare att minska vikten på föraren än på bilen" (Citat Carrol Smith).

Vad smal du blivit, hur många sekunder har du gått ner?

Det är klart att det inte är bara själva vikten som är viktig.
Det är ju stor skillnad om den kommit ur svänghjulen, fälgarna, fönstren (högt upp) eller avgasröret (relativt lågt ner). Dessutom har min GTV IAF mycket större nytta av att få bort vikt från fram- än bakändan.

Grendel skrev:

Dessutom har min GTV IAF mycket större nytta av att få bort vikt från fram- än bakändan.

Detta gäller väl egenteligen alla frontmotorbilar. Motorsvaga strävar efter ca 50:50 för att kunna hålla farten genom kurvorna och motorstarkare (och ofta tyngre) vill ha 40:60 för att få bra driv och broms.
om man har motorn fram blir ofta lättning per automatik en viktförskjutning framåt.

Sen kan man vara hur filosofisk som helst när det gäller vikt men det slår ju aldrig fel att så lätt som möjligt (inom reglementet) alltid är en fördel .
om man är riktigt konsekevent som förare skulle ett test med 1/4tank och 3/4tank kunna ge svar på hur mycket den extra halvtanken ger på varvtiden.

Niklas Falk skrev:

Grendel skrev: Dessutom har min GTV IAF mycket större nytta av att få bort vikt från fram- än bakändan. Detta gäller väl egenteligen alla frontmotorbilar. Motorsvaga strävar efter ca 50:50 för att kunna hålla farten genom kurvorna och motorstarkare (och ofta tyngre) vill ha 40:60 för att få bra driv och broms.

Är inte en GTV framhjulsdriven?

Tomas L skrev:

Niklas Falk skrev: Grendel skrev: Dessutom har min GTV IAF mycket större nytta av att få bort vikt från fram- än bakändan. Detta gäller väl egenteligen alla frontmotorbilar. Motorsvaga strävar efter ca 50:50 för att kunna hålla farten genom kurvorna och motorstarkare (och ofta tyngre) vill ha 40:60 för att få bra driv och broms. Är inte en GTV framhjulsdriven?

Nya GTV;n är det medan gamla är bakhjulsdriven.

Tomas L skrev:

Niklas Falk skrev: Grendel skrev: Dessutom har min GTV IAF mycket större nytta av att få bort vikt från fram- än bakändan. Detta gäller väl egenteligen alla frontmotorbilar. Motorsvaga strävar efter ca 50:50 för att kunna hålla farten genom kurvorna och motorstarkare (och ofta tyngre) vill ha 40:60 för att få bra driv och broms. Är inte en GTV framhjulsdriven?

För Framkrafsare har jag ingen aning om vilken viktfördelning som är lämplig, 90:10?

40/60 (f/b) har den fördel att man använder mycket mer bakvagn vi broms.

En vanlig grävling ligger ca ca 60/40 (f/b)

I kurva, statiskk, spelar viktfördelingen minder roll OM man har balans mellan belsting och däckbredd.

fuling skrev:

En vanlig grävling ligger ca ca 60/40 (f/b)

Problemet med en grävling är väl att det som är lättast att lätta (inredning, mm) sitter i den bakre halvan så att det lätt bli 70/30 istället?

Niklas Falk skrev:

fuling skrev: En vanlig grävling ligger ca ca 60/40 (f/b) Problemet med en grävling är väl att det som är lättast att lätta (inredning, mm) sitter i den bakre halvan så att det lätt bli 70/30 istället?

Njä, inte riktigt sant, dock vanligt att tro det. Visst är det svårt att lätta i motorrummet, men mattorna i bagaget är inte så jäkla tunga dom heller.. baksätet brukar också vara "överskattat" i vikt.

Ett batteri i bagaget kompenserar vikten för baksäte och bagagemattor ganska väl också.

Eric Josefsson skrev:

Ett batteri i bagaget kompenserar vikten för baksäte och bagagemattor ganska väl också.

En bur borde ju kompensera det mesta i inredningsväg iofs.

om man i så fall kan kompensera viktbalansen med däcksbredden, varför ser man så sällan grävlingar med bredare sulor fram (borträknat när reglemeten styr)?

Smalare däck bak borde ju kanske vara bättre än att konvertera till trehjuling med jättekrängare bak (men att ha samma runt om är attans praktiskt)?

Citat:

om man i så fall kan kompensera viktbalansen med däcksbredden, varför ser man så sällan grävlingar med bredare sulor fram (borträknat när reglemeten styr)?

Ja du? Kan det bero på att det inte ser balt ut?

jika skrev:

Men vilken skillnad har vikten på varvtiden egentligen? Är det någon som har någon info om detta?

Är du nöjd med svaret som diagrammen gav?

Pär Hylander skrev:

jika skrev: Men vilken skillnad har vikten på varvtiden egentligen? Är det någon som har någon info om detta? Är du nöjd med svaret som diagrammen gav?

Ja, förutom att Gelleråsen, Kinnekulle och Mantorp saknas.

Går det att fixa?

Niklas Falk skrev:

Varför ser man så sällan grävlingar med bredare sulor fram (borträknat när reglemeten styr)?

Vet "folk" ens om vad de har för fjäderhårdheter eller statisk balans i bilen???
Visste fler skulle fler åka med bredar hjul fram på nämda bilar. Men som du säger, reglerna styr ofta.

Jag vill minnas att en JTCC-förare jag pratade med sa att det bästa man kunde göra med en helt standard Volvo s40 var att höja däcktrycket bak till 3,5 och fylla på med en halv tank bensin. Då fick man bäst balans i bilen som mer än väl kompenserade den ökade vikten på gissningsvis 30 kg.

Nämner det här mest för att förvirra och konstaterar samtidigt att det inte är så lätt som man kan tro och att balans och kommunikation ofta är underskattade egenskaper.