ISo-DIN kvalité

beepbeep · 04 Okt 2006 11:07

04 Okt 2006 11:07

Tomas L skrev:

Mats Karlsson skrev:

Jag skulle vilja säga att segheten är skillnaden mellan sträck och brottgräns.

Dvs. på en 8.8 har du 800-640=160N/mm2, men på en 12.9 har du 1200-1080=120N/mm2.

Det tror jag är en dålig definition av seghet.
Du kan ha två material som har precis samma skillnad mellan sträck och brottgräns där det ena har en brotttöjning på någon enstaka procent och det andra på flera tiotal procent. Det första materialet kommer att haverera vid minsta överbelastning och är i princip obrukbart medans det andra kommer att betraktas som väldigt segt.

Men vad jag har fattat ska man aldrig överskrida sträckgräns i sådana fall? Dvs. när bultenn har kommit in i plastisk deformationszon är den ändå utsträckt och därmed obrukbar? Specialfall får väl vara sträckbultar i t.ex. topplock (som ändå är engångsartiklar).

Tomas L · 04 Okt 2006 21:43

04 Okt 2006 21:43

beepbeep skrev:

Tomas L skrev:

Mats Karlsson skrev:

Jag skulle vilja säga att segheten är skillnaden mellan sträck och brottgräns.

Dvs. på en 8.8 har du 800-640=160N/mm2, men på en 12.9 har du 1200-1080=120N/mm2.

Det tror jag är en dålig definition av seghet.
Du kan ha två material som har precis samma skillnad mellan sträck och brottgräns där det ena har en brotttöjning på någon enstaka procent och det andra på flera tiotal procent. Det första materialet kommer att haverera vid minsta överbelastning och är i princip obrukbart medans det andra kommer att betraktas som väldigt segt.

Men vad jag har fattat ska man aldrig överskrida sträckgräns i sådana fall? Dvs. när bultenn har kommit in i plastisk deformationszon är den ändå utsträckt och därmed obrukbar? Specialfall får väl vara sträckbultar i t.ex. topplock (som ändå är engångsartiklar).

För i stort sett alla normala applikationer (både för skruv och för andra komponenter) ska man aldrig överskrida sträckgränsen vid normal användning. Anledningen till att man vill ha seghet är för att undvika brott vid oförutsedda överbelstningar.
Man kan likna seghet med genomslagsgummit på en stötdämpare. Den ska ta upp energin från en överbelastning och därmed förhindra ett brott. Till skillnad från genomslagsgummit är dock segheten i metalliska material en engångsvara, den plastiska deformationen "förstör" ju materialet även om inte ett brott uppkommit.