Har suttit och kollat på diverse bärarmskonstruktioner där man har länkhuvud (uniballs) och funderar på om det är någon skillnad i styrka på dessa två alternativ...




Min gissning är att den högra varianten är starkast eftersom den har längst svets. Tyvärr har jag använt mig av den vänstra versionen på mina bakre undre bärarmar (varför tänkte jag inte efter före?). Iofs kan jag enkelt svetsa dit ett rör till det andra länkhuvudet för att staga upp konstruktionen men eftersom bärarmarna är raka o fina efter helgens arbete är suget efter att börja peta på dem med svetsen igen inte så stort. På bilden nedan syns "problemområdet" på det närmaste röret...

Spelar ingen roll, för den kommer paja i gängan ändå.

Menar du att gängan är det klenaste i konstruktionen eller menar du att hela min konstruktion är kass...

Länkhuvudena är av Rodobals MTE serie tänkt för motorsport och skall vara det tuffaste som finns - är inte så sugen på att byta länkhuvud titt som tätt för att de bli glappa.

Mats Friberg skrev:

Menar du att gängan är det klenaste i konstruktionen eller menar du att hela min konstruktion är kass... Länkhuvudena är av Rodobals MTE serie tänkt för motorsport och skall vara det tuffaste som finns - är inte så sugen på att byta länkhuvud titt som tätt för att de bli glappa.

Med tillräckligt mycket kraft så kommer det ju ge sig till slut någonstans.... Och då är det väl bra om det ger sig i den delen som är billigast och enklast att byta........ dvs gängan är väl jättebra som brottanvisning då om du kraschar eller nåt.?

Fredrik - SLC skrev:

Med tillräckligt mycket kraft så kommer det ju ge sig till slut någonstans.... Och då är det väl bra om det ger sig i den delen som är billigast och enklast att byta........ dvs gängan är väl jättebra som brottanvisning då om du kraschar eller nåt.?

Visst är det alltid något som är klenast - bara det inte är för klent för att hålla för bankörning utan "krasch eller nåt".

MaZ skrev:

Spelar ingen roll, för den kommer paja i gängan ändå.

Finns stor risk för detta.

På de första M3:orna i Grupp A hade man ngt liknande ute vid spindeln. Den lösningen blev kortvarig då uniballsen gick av stup i kvarten just i sina skaft.
Dock var detta som undre länk i en McPerson så där är krafterna tämligen stora.

lånar tråden lite:
Jag hade tänkt att använda uniballs runt om,men har inte bestämt mej till 100% än.
-skjuter jag mej själv i foten om man gör det.

Gäller att hålla tungan i rätt mun när man stoppar det uniballar så man får kraftrikingen rätt.
Lenklager skall hälst inte ha axialkrafter utan bara radielt.

Personligen har jag väldigt svårt med att alla ska ha uniballs på sina Sjuor när det finns utmärkta polyuretan bussningar att tillgå. Bilarna är ju så pass lätta att några större deformationer är ju inte på tal.

Men det är klart, det låter ju ballt att säga man har uniballs

Hej.

om i det vänstra alternativet svetsen inte är lika stark som röret är det felsvetsat.
Kan du inte vrida dina uniballs 90 grader så att de tar upp krafterna i den riktning som det är tänkt.
( jag vet inte om det går pga fjädringsväg men värt att kolla )
Det bästa alternativet när det gäller länklager är att använda lager utan gänga och göra en hylsa i änden på länkarmen. Titta på en formelbil.

/
Fredrik

Det är oerhört viktigt att du inte får krafter i riktningen som pilarna visar.

Vad gäller bana/gata så underskattar man lätt krafterna som utdelas vid körning på gata. På bana är det höga statiska belastningar men det som är kritiskt är då man kör över kerbs etc. Och på gata är det alla skarvar, spårvagnsspår etc. Jag behöver bara titta på min Sud som har länklager fram, det smäller nåt så helvetiskt i bilen när man åker på gata men aldrig på bana....

Nu blir jag lite tråkig, men: Jinkx - din lösning ser rent farlig ut! Detta kräver som minst väldigt noggrann shimsning så du inte lägger statisk last på, och sedan ständiga inspektioner - jag körde en liknande konstruktion på en Volvo 240 och då brast en gänga. Den var lite "tight" att montera i chassit (i detta fallet en länkarm) med däckbarriärträff och rejäla skador som resultat. Jag kommer aldrig att använda uniballs på detta sätt igen.

Det ENDA jag kan tänka mig är för ett spårstag (Lotus Elise bak) eller styrstag.
Spårstagets uniballbult ger sig på Elisen (såg det senast på Kinnekulle f.ö. på en "bara avåkt" Elise)
Möjligen också panhardstag, kränghämmarståndare. Se bilderna på Elise nedan.

Formelbilar vrider länklagren 90 grader och då blir belastningen riktig men man har mindre fjädringsväg där. Många använder stora styrspindlar som övre lagring på seven-bilar. De tål en hel del [EDIT och är SÄKRA - de börjar glappa rejält innan de brister]

Skulle jag vilja ha metall skulle jag ha en svetsad ring med ett länklager inuti och lokalisera det axiellt med en poly/plast hylsa.

Dock anser jag likt Micke att polyuretan räcker och blir över. Känns det klent finns ju t.ex. teflon och annat som är hårdare. Det svarvade jag till 240:an. Tight!




Bilderna från
http://www.sandsmuseum.com/cars/elise/thecar/suspension/index.html

Jag håller med Kristoffer - känns farligt att ha bara uniballs överallt.

Westfield är byggda baki med ett "toe"-stag som är uniball försedd för att smidigare kunna justera toe samt en övre som är ett uniball. Dessa måste man inspektera hela tiden för de går lätt sönder, och då är tredje infästningen en gummibussning samt resten av de inre infästningar gummibussningar för att det ska kunna röra sig lite samt att det inte blir helt stumt. De är inte helt sällan man läser att en uniball har gått sönder för folk, och då oftast i gängorna.

Här är en bild på hur det ser ut: http://www.kallerman.com/westfield/030817/images/bild%20016.jpg

Jag föreslår att Du tittar på min hemsida http://www.hemipanter.se/ klicka på "Rollbars springs shocks and A-arms. " Där finns min övre bakre länkarm med lagren vridna horizontelt. Man får då benen på A-armen i linje med gängskaftet på balljointsen, då blir det ingen böjkraft i det hela och oändligt mycket starkare. Det är det här jag talar om som mycket viktigare än vilken legering-material det är tillverkat av.
Det finns balljoints med olika gradtal på rörelsen. Man måste dock leda armen längst ut för att kunna justera längden, särskillt då jag har den yttre leden i form av ett sfäriskt ledlager som är monterat i ett hus. Som Du ser så ligger även det yttre lagret i skärningslinjen av A-arms benen = ingen gängad del som får böjande krafter samtidigt som skärningspunkten hamnar 50 mm innanfär ledcentrum.

Det fnns även bilder på min upprights som har nedre lagringen med dubbellager, axielt kullor och radiellt
rullar. Dom upprightsen inklusive bärarmarna har varit med om 2 ordenterliga avåkningar ut på åkern utan skador mer än på en passagerare .
MVH

Tack för alla svaren!

Jag håller med om att det troligen är överdrivet med länkhuvud i hela hjulupphängningen och själv har jag bara tänkt ha det som yttre leder på bakre bärarmarna. Bärarmarnas infästning mot chassit blir vanliga metall/gummi/metall-bussningar. Anledning till att jag valde att bygga med länkhuvud är för att få bättre justermöjligheter på bärarmarna.

om jag förstår den samlade eliten här så skulle det alltså påverka hållbarheten positivt om jag vrider länkhuvudena 90 grader såvida de klarar av navhållarens rörelse upp och ner... Tur att jag bara punktat fästena på navhållaren om jag nu skall gå tillbaka till ritbordet igen. De skall klara en vinkel på +/- 13 grader från horisontellt läge vilket jag hoppas räcker för mina behov. Frågan är bara om de kommer att tycka om att jag fäster mina coilovers så att de trycker axiellt på länkhuvudena. Gissar att det skulle vara en stor fördel om jag kan montera stötdämparen direkt på navhållaren istället för på någon av bärarmarna...

I min SKF-katalog finns det länkhuvuden med invändig gänga. De skulle väl gå att använda i vissa av fallen ovan, tex inre lederna på övre länkarmen? Dra en genomgående bult genom röret, gängsäkring i länkhuvudet.
Jag är självklart helt med på att vrida lagerhuset 90 grader mot marken för att öka hållbarheten.
De flesta länkhuvud i "bildimensioner" brukar kunna vinklas mellan 10-15 grader i sidled, det borde räcka till bananpassad fjädringsväg.
Vad är den vanligaste anledningen till brott på länkhuvuden? Jag är mest intresserad när det gäller stela bakaxlar.

Inga coiloversaxiella belastningar som som gäller de yttre mot upprightsen. Stötdämparen kan åstadkomme extrem belastning.
MVH

Göran Malmberg skrev:

Inga coiloversaxiella belastningar som som gäller de yttre mot upprightsen...

Det där förstod jag inte; har du lust att förtydliga?

Jag har nu diskuterat konstruktionen med min SFRo-besiktningsman och hans åsikter stämmer med den samlade expertskaran här på Rejsa.

Den nya konstruktionen blir liggande länkhuvud (alltså vridna 90 grader) och stötdämparen monterad på navhållaren istället för på bärarmen. Återkommer med bilder när jag fått ihop med nya konstruktionen...

Återigen tack för alls svar - bättre att få denna typ av feedback i detta läget än när man tror att delarna är klara!

ice skrev:

Göran Malmberg skrev: Inga coiloversaxiella belastningar som som gäller de yttre mot upprightsen... Det där förstod jag inte; har du lust att förtydliga?

Ett påhittat ord, jag var för slö för att vara tydlig. Det jag menar är att vid den under A-armens infästning mot upprightsen får inte balljointsen monteras så de uppbär axiel belastning från coiloversen då stötdämpare o fjäder trycker ut kulan ur leden. Kommentaren var bara för att unvika missförstånd utifall
någon fick iden att även i det yttre läget montera balljoints "horisontellt".

Som jag nämnt så har jag själv lager som tar stora krafter i båda riktningar, dom är ifs både dyra och icke justerbara, men toe justeras i raminfästningen.
MVH
Göran

>>Göran

Nu blev jag lite osäker - menar du att man inte skall ha "horisontella" länkhuvud ute vid navhållaren? Det var ju den rekommendationen jag fick tidigare i tråden!

Citat:

Den nya konstruktionen blir liggande länkhuvud (alltså vridna 90 grader) och stötdämparen monterad på navhållaren istället för på bärarmen. Återkommer med bilder när jag fått ihop med nya konstruktionen...

Apan får en banan till