Jag behöver en ny katalysator och funderar på att köpa en SBF-godkänd, men eftersom den är ganska dyr vill jag helst att den inte ska förstöras p g a att jag har lite dålig koll på förhållandet bränsle/luft...

Vilket är värst för katalysatorn; magert eller fett?

Jag har kört magert under en längre tid... innan jag nu till slut fick på en justerbar bränsletrycksregulator...

Gör jag bäst i att skaffa en bredbandslambda m m?

Köp en metallisk, vad jag förstår så är det just den keramiska kärnan som inte gillar bensin och/eller stötar..

Magert eller fett spelar ingen roll för katalysatorn, ja , bortsett från att den inte kommer att rena avgaserna då. Det är avgastemperaturen in i katalysatorn som är kritisk. Katalysatorn kan också sadas av misständningar, då detta leder till att bensin och luft lämnar motorn för förbränning i grenrör/avgassystem.

Johan Edlund skrev:

Magert eller fett spelar ingen roll för katalysatorn, ja , bortsett från att den inte kommer att rena avgaserna då. Det är avgastemperaturen in i katalysatorn som är kritisk. Katalysatorn kan också sadas av misständningar, då detta leder till att bensin och luft lämnar motorn för förbränning i grenrör/avgassystem.

relaterad fråga då..... (för du verkar ha lite koll)

Hur är funktionen på dubbla parallella katalysatorer som är monterade som slutdämpare på sidepipes och det slår meterlånga lågor ur dom vid gasavsläpp som det gör på den här bilen? och i stort sett hela tiden.
och ja, jag förmodar att det är bästa sortens racekattar.

Någon avgasrening i verkligheten?

Fredrik, förbränningen sker ju bevisligen inte före katalysatorn på Spaldingsbilen..

Det framgår ju om inte annat av bilden..

sweanders skrev:

Fredrik, förbränningen sker ju bevisligen inte före katalysatorn på Spaldingsbilen.. Det framgår ju om inte annat av bilden..

Näe, det ser jag väl...

men jag undrar hur det påverkar funktion och hållbarhet ? eftersom jag inte har någon aning och är allmänt nyfiken ibland

Eric Josefsson skrev:

Köp en metallisk, vad jag förstår så är det just den keramiska kärnan som inte gillar bensin och/eller stötar..

Det är en metallisk jag tänkte köpa; endast de är godkända av SBF (förutom originalmonterade...).

Johan Edlund skrev:

Magert eller fett spelar ingen roll för katalysatorn, ja , bortsett från att den inte kommer att rena avgaserna då. Det är avgastemperaturen in i katalysatorn som är kritisk. Katalysatorn kan också sadas av misständningar, då detta leder till att bensin och luft lämnar motorn för förbränning i grenrör/avgassystem.

Blir avgastempen högre med mager blandning? Misständningar har jag inga (vad jag vet...).

Fredrik - SLC skrev:

sweanders skrev: Fredrik, förbränningen sker ju bevisligen inte före katalysatorn på Spaldingsbilen.. Det framgår ju om inte annat av bilden.. Näe, det ser jag väl... men jag undrar hur det påverkar funktion och hållbarhet ? eftersom jag inte har någon aning och är allmänt nyfiken ibland

Jag vet inte, men skulle tro att den metall som används för katalysatoreffekten sotas igen ganska effektivt om man eldar genom den. Katalysator är ju egentligen värdelöst om man inte ligger väldigt nära optimal lambda och så snålt tror jag ingen vågar köra en motor under belastning.

Fredrik - SLC skrev:

Johan Edlund skrev: Magert eller fett spelar ingen roll för katalysatorn, ja , bortsett från att den inte kommer att rena avgaserna då. Det är avgastemperaturen in i katalysatorn som är kritisk. Katalysatorn kan också sadas av misständningar, då detta leder till att bensin och luft lämnar motorn för förbränning i grenrör/avgassystem. relaterad fråga då..... (för du verkar ha lite koll) Hur är funktionen på dubbla parallella katalysatorer som är monterade som slutdämpare på sidepipes och det slår meterlånga lågor ur dom vid gasavsläpp som det gör på den här bilen? och i stort sett hela tiden. och ja, jag förmodar att det är bästa sortens racekattar. Någon avgasrening i verkligheten?

En katalysator kräver lambda 1 för att fungera. Då är reningsgraden över 98%. Om lambda förhållandet avviker från lambda 1 så ger de i princip ingen rening alls.

Temperaturmässigt så klarar de väl avgastemperaturer upp mot 900 grader utan att ta skada.

Hej!

Hög värme & misständningar är det sämsta.
Håll dig under 800-900 deg temperatur
Feta upp ordentligt på full-last (~lambda 0,9) för att kyla.


Att katen inte har mycket chans att göra nytta i en rejsapplikation tja, detta krav kanske är ett första steg iaf ...

Hej
Det är inte sant att katten inte gör någon nytta när man lämmnar lambda1.
Kör man fett så renar katten Nox mycket bra
Kör man magert så renar den Co och HC mycket bra.
Att köra stökiometriskt är en mycket bra kompromiss för att katten skall rena alla komponenter.
Sen ska det ju tilläggas att en ottomotor producerar mycket lite Nox när den går fett, så det finns lite att rena.
Så länge katten inte har något syre in i sig när motorn går fett så är det ingen fara.
Men om avgassystemet läcker mellan avgasventil och katalysator så kommer katten att elda allt överskottsbränsle med det syre som den har tillgång till. Blir det förmycket så kommer temperaturen i katten att skena så den tillslut smälter.
I fallet spalding så set det ut som motorn går väldigt fett under motorbroms. Bränslet brimmer när det kommer ut till syret utanför avgassystemet. Har dom inget lekage innan katten så tar den ingen skada av dom långa häftiga lågorna.
Däremot så renar den ju inte så mycket, vilket kanske var bilsportsförbundets tanke med katalysatorreglerna.

MVH
Eric Lycke

Lite OT: nu har jag köpt en godkänd katalysator och trevligt nog har den en anslutning för en lambdasensor.
Min bil har en (1) "smalbandslambda" placerad innan katten (för motorstyrning), men jag funderar på att köpa en bredbandslambda för att kunna se resultaten när jag lirar lite med de variabler jag kan påverka; då bör jag väl montera katalysatorn så att den extra anslutningen hamnar innan katalysatorn, eller?

om du bara ska mäta lambdavärden kvittar det om den sitter före eller efter katten. Men normalt är väl att man sätter den ganska långt uppströms för att få tillförlitliga värden.

Jag monterade en gammal kat från en uno turbo på min 924 -83 med k-jet för ca två år sen.

På besiktningen efter ett halvår så skulle den ha klarat ett avgastest för en -89:a (jag bad alltså besiktningsmannen att göra testet för -89:or), på besiktningen ytterligare ett år senare så gjorde den inte det, men "gjorde fortfarande ordentligt med nytta" enligt besikningsmannen. Dock hade jag väntat ganska länge innan jag fick rulla in i hallen den andra gången så katten var nog rätt kall (sitter ungefär mitt i bilen, lite långt bak mao), och den blev bättre och bättre under mätningen.

Mitt k-jet ger någosånär nära lamda 1, men är ju ett helt mekaniskt sprut utan någon lambdakompensering.

Katen (som är keramisk och verkligen inte var ny när jag monterade den) har alltså överlevt två år på kjet, som dessutom gått ett par hundra mil på e85.

Ericl skrev:

Hej Det är inte sant att katten inte gör någon nytta när man lämmnar lambda1. Kör man fett så renar katten Nox mycket bra Kör man magert så renar den Co och HC mycket bra. Att köra stökiometriskt är en mycket bra kompromiss för att katten skall rena alla komponenter. Sen ska det ju tilläggas att en ottomotor producerar mycket lite Nox när den går fett, så det finns lite att rena. Så länge katten inte har något syre in i sig när motorn går fett så är det ingen fara. Men om avgassystemet läcker mellan avgasventil och katalysator så kommer katten att elda allt överskottsbränsle med det syre som den har tillgång till. Blir det förmycket så kommer temperaturen i katten att skena så den tillslut smälter. I fallet spalding så set det ut som motorn går väldigt fett under motorbroms. Bränslet brimmer när det kommer ut till syret utanför avgassystemet. Har dom inget lekage innan katten så tar den ingen skada av dom långa häftiga lågorna. Däremot så renar den ju inte så mycket, vilket kanske var bilsportsförbundets tanke med katalysatorreglerna. MVH Eric Lycke

Vem har påstått detta?

En katalysator kräver ett förhållande väldigt nära lambda 1 för att fungera. Detta gäller för rening av Co, Nox såväl som HC.

ottomotorer har en tendens att producera mer och mer kväveoxider ju mer man gasar. Dock innebär en väldigt fet eller mager bränsleblandning att halten kväveoxider i de obehandade avgaserna sjunker. Mest Nox produceras då lambda förhållandet ligger vid ett, ett förhållande man dock använder i produktionsmotorer just pga katalysatorn. Utsläpp av Co i obehandlade avgaser är högst vid feta blandningar och utsläppen sjunker kraftigt då lambda går mot ett. Vid ca lambda 1,1 är Co utsläppen mycket låga och ännu magrare blandningar har bara en liten effekt. HC utsläpp från obehandlade avgaser är höga med feta såväl som magra blandningar, lägsta utsläppen nås vid ca lambda 1,1. Lägsta bränsleförbrukningen ligger i området lambda 1,1-1,2, hade man inte använt katalysatorer så hade det mao varit detta område som hade varit intressant under dellast varvid man sedan skulle gått mot lambda 0,85-0,95 vid fullgas om detta inte orsakar för höga avgastemperaturer (då kan man bli tvungen att gå fetare). Vid lambda 0,9 så kanske du bara har Nox utsläpp på 30% av max nivån vid lambda 1, men Co och HC har mångdubblerats. Eftersom en katalysator också kan ha en reningsgrad på över 98% så innebär den feta blandningen att även kväveoxidutsläppen ökar vid feta blandningar, detta då bortfallet av katalysatorn är mer betydande än de lägre Nox utsläppen vid feta blandningar.

Hej

John B Heywood
Professor of mechanical enginering
Director, Sloan automotive Laboratory
Massachusetts Institute of technology.

I boken Internal combustion engine fundamentals

om man läser i den boken så står det mesta om detta ämmne.

Inget av det du skriver motsäger det jag skrev. Jag pratar inte om vad dom obehandlade avgaserna innehålller (Förutom NOX, och den sjunker vid fet blanding vilket både du och jag skriver) utan jag pratar om hur en vanlig 3 vägs katalysator fungerar.
Nu kan jag inte lägga in den bilden som beskriver katalysatorns reningsgrad som funktion av Lambda och dom olika emmissionerna. Men bilden visar i alla fall att vid magra blandningar så har katalysatorn en effiktivitet på över 90% på att rena Co och HC men medans reningsgraden på NOX sjunker drastiskt.
Vid feta blandingar så sjuker reningsgraden på Co och HC lika drastiskt men Nox håller sig över 90%.
Nox reningsgraden har dock ett litet maximun vid stökiometrisk blandning.

Jag hoppas detta förklarade vad jag menade om jag var otydlig i mitt förra medelande.

MVH
Eric Lycke