Pedagogik

Nu har man lärt sig någe nytt. Men ett frågetecken kvarstår, går det att "bränna" silikonet med värme? För visst slir upstår ju alltid, vilket innebär friktion och därmed värme. Är det lämpligt för bankörning?

Ännu en bra förklaring
Då återstår väl bara att reda ut vad som händer när silikonet överhettas - tappar det sin förmåga att "solidifieras"?

Dennis Kullman skrev:

Ännu en bra förklaring Då återstår väl bara att reda ut vad som händer när silikonet överhettas - tappar det sin förmåga att "solidifieras"?

Min gissning är att den att:
molekylstrukturen i silikon är lik den i gummi dvs kiselatomerna hänger ihop i långa trådar med starka bindningar(i gummi är det kolatomer) ungefär som spagetti. Mellan trådarna finns det svaga bindningar ungefär som klistrig spagetti. Prova och dra i klistrig spagetti den blir "elastisk" precis som gummi.

Vid överhettning så spjälkas molekylkedjoran till kortare bitar vilket gör att silikonvätskan inte kan överföra lika mycket last och diffen slutar fungera. Troligtvis kommer den inte ens att solidifieras då de kortare bitarna inte påverkas av skjuvning på samma sätt.

Samma sak händer med gummi då det utsätts för syre och UV-ljus. det är det vi ser som minskad elastisitet och sprickor. Jämför med vad som händer om man hackar spagettin i småbitar.

Kunta skrev:

Pedagogik Nu har man lärt sig någe nytt. Men ett frågetecken kvarstår, går det att "bränna" silikonet med värme? För visst slir upstår ju alltid, vilket innebär friktion och därmed värme. Är det lämpligt för bankörning?

Överhettningen av diffen uppstår då silikonvätskan försöker låsa diffen men man tvingar de olika hjulen till olika hastighet (Exempelvis genom donuts på torr asfalt) med så stor kraft att man "drar sönder" den solidifierade silikonvätskan, till detta åtgår det energi som blir till värme i vätskan.

porschedriver skrev:

Dennis Kullman skrev: Ännu en bra förklaring Då återstår väl bara att reda ut vad som händer när silikonet överhettas - tappar det sin förmåga att "solidifieras"? Min gissning är att den att: molekylstrukturen i silikon är lik den i gummi dvs kiselatomerna hänger ihop i långa trådar med starka bindningar(i gummi är det kolatomer) ungefär som spagetti. Mellan trådarna finns det svaga bindningar ungefär som klistrig spagetti. Prova och dra i klistrig spagetti den blir "elastisk" precis som gummi. Vid överhettning så spjälkas molekylkedjoran till kortare bitar vilket gör att silikonvätskan inte kan överföra lika mycket last och diffen slutar fungera. Troligtvis kommer den inte ens att solidifieras då de kortare bitarna inte påverkas av skjuvning på samma sätt. Samma sak händer med gummi då det utsätts för syre och UV-ljus. det är det vi ser som minskad elastisitet och sprickor. Jämför med vad som händer om man hackar spagettin i småbitar.

Mamma Mia PorscheDriver pratar mat................

Hmm...tufft, jag har funderat på om man inte skulle kunna bygga en diff genom att använda s.k. Teslapump. Det är en paket med skivor där man istället för skjuvning använder vätskans adhesionsförmåga. Genom att pumpa vätska runt runt och variera strypningen så skulle man kunna variera låsningsgraden kontinuerligt...

Ska jag patentera eller? :-)

porschedriver skrev:

[ Silikonvätskan som används har en egenskap som innebär att den solidifierar (stelnar) när den utsätts för skjuvning.

Spännande, hade ingen aning om att vätskan hade sådan egenskap. Trodde bara att det handlade om helt vanlig simpel skjuvning, vilket förklara min spekulation i början av tråden.

Hur byggs solidifieringen upp, är den momentan eller eller byggs den upp gradvis? och hur är funktionen när den ska avta? Påverkas det ö h t av temperaturen (inom arbetstemperaturerna)?

Jag tycker det verkar klart att en viskodiff kan överbalastas mekaniskt, men kan den även överbelastas termiskt, tänker i banor som att den säkert inte har en verknignsgrad på 1, varför rimligen temperturen borde öka med intensiv användning.

Här är en bra genomgång av diffar:

http://autozine.kyul.net/technical_school/traction/tech_traction_4wd_2 . . . .

På Impreza GT tex, är det ju faktiskt en helt vanlig, mekanisk öppen diff med an visco broms (mitt och bak, ingen broms fram). Jag trodde dock också att det var värmen som ökade bromsen Nu vet man bättre

Jag hade en Golf VR6 Syncro med bastrim på ca 210hk. Den har viscodiff mellan fram o bak, elektronisk diffbroms fram (den bromsar det slirande hjulet) och ingen diffbroms bak. Användes vid mycket banåka o slalom men normalsnäll körning på gatan. Gatdäck, aldrig rdäck.

Efter nåt år eller två så upptäckte jag att vid rivstart på asfalt (=start i slalomtävlingar) så spann plötsligt framhjulen utan att bakhjulen gjorde det. Så ska det inte vara.... Antingen så ska det inte slira alls nånstans eller så ska det släppa på alla fyra. Jag hade tidigare testat _en_ gång att dra loss alla fyra på torr asfalt och det fungerade utmärkt!

Men viscodiffen fungerade utmärkt annars, det var bara vid väldigt höga vrdimoment som den inte orkade hålla sig låst utan släppte. På blöt asfalt o så var det inga problem. Men det förvärrades succesivt långsamt under ett år. Ett år senare så orkade den inte ens låsa låga moment, tex på kall blöt asfalt, och bilen var nu tydligt framhjulsdriven i sitt uppförande tyvärr

Diffen fick bytas. Kostade bara 21 tusen Fast det gick på maskinskadegaranti tack o lov!!

"Fuling har helt rätt att det är hastighetsskillnaden och inte uppvärmningen som ger låseffekten, vilket ju är en otroligt spridd och "etablerad" sanning (felaktighet=)."

Även temperaturen på de viscodiffar som sitter i exempelvis volvo, vw etc påverkar ingreppet. Kall diff ( exempelvis -20) gör att det tar nårga sekunder innan diffen vaknar, medans en varm bil med varm transmissoin (exmpelvis 70) ger blixtsnabb reaktion.

Som centerdiff, varför använder man inte en viskokoppling med annan vätska än silikon? En vätska som inte stelnar men som tål mycket mer värme. Som alltid för över lite moment till framhjulet (Vid hastighetsskillnad). Ungefär som på vissa av Yamahas nya motorcyklar, men ca 30 % istället för 5 %.

Stelnar inte vätskan slipper man tidsfördröjningen med en vanlig viskodiff. Nackdelen är att den aldrig greppar 100 % men hur ofta behöver man det? (Sällan man kör fast i snö med en racebil)

Accelerationen ut ur långsamma kurvor borde bli mycket snabbare och stabilare med lite drivning på framhjulen. Men man slipper understyrningen som man kan få vid 50:50, och inkonsekvensen med fördröjd silikonlåsning. Systemet borde även bli billigt, lätt och vara enkelt att tillverka.

Men det kanske finns någon sån här diff redan som jag inte vet om, eller så finns det nån stor nackdel som gör att det inte fungerar.

Hmmm... Nu har man blivit klokare efter alla lästa inlägg.Har inte tänkt att använda bilen på strippen eller göra några donuts med den utan tänker mäst på bankörning så att man inte förlorar grepp i utgången av kurvur och får en stabilare(roligare) körning på banträffarna. Men min fråga kvarstår om det går att förstärka diffen på något sätt? Är det biltillverkaren som bestämmer vilken slags sillikon skall vara i diffen( hur mycket vridmoment som skall överföras till det hjul som har bäst grepp), går det att byta vätskan i diffen så att den blir mer effektiv, eftersom vätskan kan bli för varm inne i diffen=förbrukad så måste det gå att montera oljekylning av växellådan för att få ner temperaturen på oljan i lådan=mindre risk för överhättning av vätskan i diffen eftersom själva oljan i lådan kyler diffen + att man sparar på transmissionen tack vare kylningen. Tänker jag rätt eller?

Tror iden på en kylare till lådan är bra ur flera aspekter. Vet inte direkt vad för typ av elpumpar vi har i racebilarna, men kyl och elpump sitter det där iaf.

Andreas Lidström skrev:

Tror iden på en kylare till lådan är bra ur flera aspekter. Vet inte direkt vad för typ av elpumpar vi har i racebilarna, men kyl och elpump sitter det där iaf.

Det finns pumpar för sådant att köpa på diverse raceshops, sen råkar Biltema ha en pump som påminner väldans mycket om dessa, fast en mindre prislapp.

Pär Hylander skrev:

Andreas Lidström skrev: Tror iden på en kylare till lådan är bra ur flera aspekter. Vet inte direkt vad för typ av elpumpar vi har i racebilarna, men kyl och elpump sitter det där iaf. Det finns pumpar för sådant att köpa på diverse raceshops, sen råkar Biltema ha en pump som påminner väldans mycket om dessa, fast en mindre prislapp.

En sådan pump köpte ja för 1500 för att ha som just cirkulationspump för transmissionsolja.
Sedan hitta jag pumpen du pratar om på Biltema för, tror jag, 300kr. Exakt samma!

Den pumpen fungerade utmärkt men var väldigt högljudd vid höga varv

Vilken biltema pump är det ni syftar på?

Eric Josefsson skrev:

Vilken biltema pump är det ni syftar på?

http://www.biltema.se/products/product.asp?iItemId=13319
Fasst priset var visst avsevärt högre än jag skrev, måste sett på fel prislapp i butiken.

EDIT: Tilläggas kan att en kompis köpte den av mig och har den som cirkulationspump till växellådan på sin grp.N rallybil just nu och det fungerar finfint.

Måste man inte öka olje volymen i växellådan vid montering av oljekyl? Måste bli risk för vxlras när pumpen startar och oljan börjar cirkulera genom kylaren eftersom oljenivån blir lägre eller spelar det ingen roll?

Rimligtvis bör man kompensera för den oljevolym som finns i kylsystemet också (tycker jag i alla fall...).

Biltemapumpen fungerar alldeles vansinnigt bra, vi har kört med två sådana hela säsongen och har inte fått en enda driftstörning

Dock är de nog inget lysande alternativ till en gatbil...ljudnivån är HÖG

Men kan man inte kombinera den med en termostat så den inte går på i onödan?