Vad tror ni om den här bromsoksadaptern?

adaptern är 20mm tjock, 25 vid bultarna som går in i okhållaren (enbart pga längden på bultarna jag hade liggande). Ena bulten som går in i spindeln är försänkt 5mm (godstjocklek i modellen 15,3mm) i adaptern för att gå fri från hållaren (M12 bult, försänkningen ska rymma en passande hylsa om sexkant-skalle används). Tänkte göra den i aluminium (7075 var visst rekommenderat?).





Finns det någon anledning att tro att den här inte skulle bli godkänd t.ex. vid en ombyggt-fordon-besiktning eller att den skulle fallera på annat sätt?[/img]

En första tanke som slår mig är om inte adaptern bygger för mycket? Kommer den inte att göra så att skivan ligger ifrån navet?

skivans läge ska inte påverkas av adaptern (glömde påpeka att det är den gröna klumpen i bilden vi pratar om). mått på navet samt spindelns monteringsyta (och navets position i förhållande till denna) ska stämma hyfsat med verkligheten (dock ser det ut som att jag kan få lägga till 2mm tjocklek på adaptern då den ursprungliga designen, som har fungerat bra för andra vad gäller okets läge i förhållande till skivan, är 22,2mm tjock). Mått på skiva har jag fått från en vänligt sinnad försäljare.

Lägg en radie runt upphöjningen vid skruvarna för att slippa spänningskoncentrationer i det skarpa invändiga hörnet som finns där nu......

Mats Karlsson skrev:

Lägg en radie runt upphöjningen vid skruvarna för att slippa spänningskoncentrationer i det skarpa invändiga hörnet som finns där nu......

Min tanke med. Kostar inget att göra så "för säkerhets skull". Resten (dimensionering vs belastningar) har jag supernoll koll på tyvärr.

Har köpt liknande adapters, kanske tom. snäppet sämre tycker jag men vet ett par bilar som rullat med dem och de funkar så tror absolut det där kommer fungera utmärkt.

Vad SFRo tycker om dem är svårt att svara på men tycker inte dem bör ha några invändningar.

Vaffö inte göra tvärtom ?

Istället för att ha upphöjning vid bultarna så kan man göra en motsvarande sänkning för infästningen för spindeln. Har ingen motivering varför det skulle vara bättre dock annat än det estetiska.


**** OT ****************

Är väldigt impad av alla som gör tjusiga grejer i 3D-cad.
Vill bara varna för en risk med de systemen.
Jag jobbar i en bransch där vi får ritningar oftast gjorda i 3D och sedan får en 2D-layout (ritning).
Det är inte alls ovanligt att konstruktören lägger till tjusiga radier både här och där, utan en uppfattning om det är möjligt att tillverka om man inte har en maskin med en massa axlar. Men det ser ju snyggt ut i 3D-vyn.
Det gör att detaljen blir MYCKET dyrare än vad den behöver vara i tillverkning, samtidigt som det blir svårare att hitta någon som kan göra den.
En annan sak som är ännu vanligare är måttsättningen.. åtminstone solidworks (enda 3D jag "kan") är snäll och måttsätter åt konstruktören.. konstruktören behöver bara flytta måttsättningen så att det blir snyggt.
Vad som ofta händer då är att det ser ju snyggt ut så konstruktören lämnar det så.. utan en tanke på om det är ens möjligt att mäta det måttet utan en dyr optisk avläsare.

En klassiker på jobbet är axlar med seeger-ringsspår , där den sista femtedelen av axeln har en betydligt mindre diameter (samma konstruktör).
På den ena sorten har han gjort en baslinjemåttsättning utgående från den tunna delen av axeln. SKITBRA..skjutmått blir inte parallellt med detaljen på något mått och det går helt enkelt inte att mäta som kontruktören måttsatt.
På den andra sorten har han angett måttet från starten på det ena seeger-spåret till starten på det andra seeger-spåret.. FINT!.. det går heller inte att mäta utan att gå omvägan vilket ökar osäkerheten.
Nu är ju sånt vardagsmat för mig eftersom det är jag som får göra sistabitskontroll på alla detaljer, men det är ett irritationsmoment och variationerna på bitarna kommer att öka i produktionen. Det gör att varje batch kommer att skilja mer än det skulle behöva göra.

Är det fåstyckstillverkning som går på löpande räkning blir detaljen också dyrare än nödvändigt om man behöver gå omvägar för att mäta. Inte bara i tid för mätning utan operatören behöver sannolikt göra två prototyper innan han är säker/tror på att det är rätt istället för en.

Det blev lite OT, men ändå något att lägga på minnet:
Lägg inte dit massa radier och kurvor i onödan bara för att det ser bra ut.. det kostar pengar
Måttsätt detaljen så att det går att mäta, så kan du själv kontrollera att du fått det du beställt och vet att det är rätt.

Varför krångla? Lägg dit ett par brickor om du vill anpassa dig till befintlig skruvlängd.

*skrattar* så sant .. varför krångla.. det är de enkla lösningarna som är svårast att komma på

man kan kapa av bultar

se där ... ännu mer lysande

och genast kan prylen vattenskäras med mindre borrefterbearbetningn.

välja kortare bult kan man också göra.
och vattenskära eller laserskära låter inte fel, det måste jag komma ihåg att kolla upp. Fast de kan ju inte ta försänkningen av bulten som hamnar precis bakom okhållaren. Har varit väldigt inställd på att fräsa alltihop själv

alu 7075 har ju på papperet trevliga egenskaper (hög Rp02), om man bortser från att det beskrivs som mindre korrosionsbeständigt än andra kvaliteter. Lämpligt som material till adapter? Andra kvaliteter som kan rekommenderas?

PerKr skrev:

alu 7075 har ju på papperet trevliga egenskaper (hög Rp02), om man bortser från att det beskrivs som mindre korrosionsbeständigt än andra kvaliteter. Lämpligt som material till adapter? Andra kvaliteter som kan rekommenderas?

Angående korrosion så kanske eloxering är ett alternativ? Har dock inte koll på kostnader och om det påverkar materialet.

Kolla med SFRo om det är ok med Aluminium jag fick svaret att det ej var ok men den uppgiften är minst 5 år gammal så de kan ha ändrat uppfattning!

Generellt sett säger vi att man bör göra denna typ av kritiska detaljer i ett stål med kända egenskaper, lämpligt att bearbeta och relativt segt.

Aluminium är inte "förbjudet" men man måste då kunna visa att materialet håller med avseende på utmattning, korrosion, värmepåverkan etc. Det krävs alltså rätt bra kunskaper i mekanik, hållfasthetslära och materiallära.

/Gustaf

therealpinto skrev:

Generellt sett säger vi att man bör göra denna typ av kritiska detaljer i ett stål med kända egenskaper, lämpligt att bearbeta och relativt segt. Aluminium är inte "förbjudet" men man måste då kunna visa att materialet håller med avseende på utmattning, korrosion, värmepåverkan etc. Det krävs alltså rätt bra kunskaper i mekanik, hållfasthetslära och materiallära. /Gustaf

ni råkar inte ha något "favoritstål"?

Kolla bygghandboken ;-)

Det är materialdata som är intressanta och jag har nog flera gånger skrivit vad som anses vara "segt", det är bara att söka runt lite.

/Gustaf

therealpinto skrev:

Generellt sett säger vi att man bör göra denna typ av kritiska detaljer i ett stål med kända egenskaper, lämpligt att bearbeta och relativt segt. Aluminium är inte "förbjudet" men man måste då kunna visa att materialet håller med avseende på utmattning, korrosion, värmepåverkan etc. Det krävs alltså rätt bra kunskaper i mekanik, hållfasthetslära och materiallära. /Gustaf

Hur vill ni att man dokumenterar detta? Alla sitter inte riktigt på FEM-möjligheter där man kan visa på cykelkörningar vid givna temperaturer osv. Dessutom är väl sällan SFRo-männen utbildade till att kunna tolka den typen av rapport heller.

Materialdatablad och några belastningsberäkningar tillsammans med sunt förnuft bör väl räcka?

I stål ja, i aluminium, mer tveksamt.

Det svåra med aluminium är just sunt förnuft, mycket för att materialet påverkas mer av utmattning, åldring och värme än vad stål gör. Aluminium (av vissa legeringar) kan ju brista utan direkt varning.

Vill man gå den enkla vägen är det alltså stål som rekommenderas.

/Gustaf

ok, någon sorts stål får det bli. bitarna ska ju trots allt tåla mer än en banåka-dag innan man skaffar fram nya...