Hmm, när jag ritar dit C.G. på dörren så hamnar den ca en dm under dörrlisten, vilket måste vara alldeles för högt. En uppskattning skulle kanske ge en dryg dm under det.
Tror jag vet vad det beror på när jag kollade på fotona ifrån vägningen och det var att vågarna inte stod plant utan lutade. Dessutom hade vi bara tid med en vägning, vilket naturligtvis inte funkar utan man får nog i vanlig ordning göra om det ett antal ggr på olika höjder.

Vi ställdes i vilket fall som helst inför valet att tokmeka varje dag fram till racet för att få till en bra fjädring, eller göra det bästa av vad vi har. Då det inte är värt att kravla sig upp ifrån kanske 14:e till 7:e med en så stor ansträngning så blev det en AGA-sänkning av fjädringen. Perfekt automatisk cornerweightinställning på köpet - bara att värma på ett par lämpliga ställen med svetsen på fjädrarna så är bilen som ny. (Nu var vi faktiskt så pass seriösa att vi tog lös fjädrarna och kapade 2.5 varv innan lämplig värmning.)

Henrik Carlsson skrev:

För en tid sedan fanns en tråd om att ta fram cgh med traverskran. Hur funkar det med tanke på precisionen? I jämförelse med att mäta/räkna ut med hjälp av en våg på en låg bil, blir det ju möjligt med större rörelse på bilen i kranen= större nogrannhet,eller? (eller är jag ute o cyklar? ) Har lättare tillgång till kran än våg+lyft-möjlighet på jobbet nämligen.

om man har så pass olika långa vajrar att man får krysset att bli så nära 90 grader som möjligt så bör det bli ganska god precision. Speciellt om man lyfter några ggr så att man får bort eventuella låsningar i fästena. Jag skulle inte tro att det gör så mycket om man struntar i att låsa fjädringen i det fallet heller. Någon som har en annan uppfattning?
Dessutom slipper man riskera att trycka fel på miniräknaren...

Här är det två till trådar i det här ämnet:
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=5183
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=5506

Förresten bör det inte spela någon roll var man fäster vajrarna eftersom yngdpunkten ändå alltid hamnar mitt under infästningen som man hänger bilen i. Kan ju dock vara praktiskt att fästa dem i hjulen, också för att den ofjädrade vikten då hamnar i hyfsat rätt läge.
När det gäller lyftanordning så bör, förutom traverser, de flesta lastbilar med kran, hjullastare, grävmaskiner, etc. duga. Så nåt borde det väl gå att hitta.

är det någon som har en bild på en "travers"?
Hur uttalas det egentligen?

Travers är en "stor, flyttbar, krok i taket hängandes i vajer"....typ.

På ren småländska uttalas det "travass"...och inget annat.

Andreas Lidström skrev:

Travers är en "stor, flyttbar, krok i taket hängandes i vajer"....typ. På ren småländska uttalas det "travass"...och inget annat.

Är inte det en telfer (eldrivet lyftblock)?

'Travväsch' brukar jag kalla en anordning med en stor I-balk som går på räls längs väggen. I I-balken går sedan en lyftvagn på hjul och gör själva lyftet.
Kroken kan mao nå vart som helst inom verkstan (om traversen går från vägg till vägg).

Fruktansvärt dåliga bilder jag hittade i all hast:
http://www.bjorklundsmaskiner.com/travers.htm

NiklasFalk skrev:

Andreas Lidström skrev: Travers är en "stor, flyttbar, krok i taket hängandes i vajer"....typ. På ren småländska uttalas det "travass"...och inget annat. Är inte det en telfer (eldrivet lyftblock)? 'Travväsch' brukar jag kalla en anordning med en stor I-balk som går på räls längs väggen. I I-balken går sedan en lyftvagn på hjul och gör själva lyftet. Kroken kan mao nå vart som helst inom verkstan (om traversen går från vägg till vägg). Fruktansvärt dåliga bilder jag hittade i all hast: http://www.bjorklundsmaskiner.com/travers.htm

Det var exakt en sådan jag menade!
Men tydligen inte beskrev...

Sen var du hittar ett "shhcheee"-ljud i travers vet inte jag.

Andreas Lidström skrev:

NiklasFalk skrev: Andreas Lidström skrev: Travers är en "stor, flyttbar, krok i taket hängandes i vajer"....typ. På ren småländska uttalas det "travass"...och inget annat. Är inte det en telfer (eldrivet lyftblock)? 'Travväsch' brukar jag kalla en anordning med en stor I-balk som går på räls längs väggen. I I-balken går sedan en lyftvagn på hjul och gör själva lyftet. Kroken kan mao nå vart som helst inom verkstan (om traversen går från vägg till vägg). Fruktansvärt dåliga bilder jag hittade i all hast: http://www.bjorklundsmaskiner.com/travers.htm Det var exakt en sådan jag menade! Men tydligen inte beskrev... Sen var du hittar ett "shhcheee"-ljud i travers vet inte jag.

var hittar du ass-ljudet i travers andreas kanske inte skulle frågat iom att jag bävar inför svaret

På samma ställe som de hittar det fyrfota pälsdjuret oäv.

Andreas Lidström skrev:

Sen var du hittar ett "shhcheee"-ljud i travers vet inte jag.

Sikta på ett skogslän norr om Vänern och uttala äsch med väldigt slapp och öppen mun

Jag undrar vad alla konsiga läten och slapphet både här och där har med mäting av tygnpunktshöjen att göra?
Är jag petig nu???

fuling skrev:

Jag undrar vad alla konsiga läten och slapphet både här och där har med mäting av tygnpunktshöjen att göra? Är jag petig nu???

Det hela var nog mitt fel...

tack för pratstunden förresten, har börjat rita lite nu

fuling skrev:

Jag undrar vad alla konsiga läten och slapphet både här och där har med mäting av tygnpunktshöjen att göra? Är jag petig nu???

Lite allmänbildning i bästa "ljug i soffan stil" skadar väl inte...

Åter till ämnet.