Efter Compete- Comfort- Continous- Concise- Corchamps-resa följer nu The Course resa!

I år är vi några som tänkt testa Scuderia Hanseat. Det skall bli kul att se hur det går till och vad man kan ta med sig i fullfartsbagaget.


Just nu är oron stor över att denna fantastiska produkt flitigt kommer användandas.

Vissa öl smakar bättre än andra!

De tidigare resorna:

The Compete resa
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=74152&postdays=0&postor . . . .

The Comfort resa
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=80695&postdays=0&postor . . . .

The Continuous resa
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=94491&start=0&sid=c40af . . . .

The Concise resa
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=105076&postdays=0&posto . . . .

The Corchamps resa
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?p=1505725&sid=d384b92e9eb454e . . . .

Kraftfoder!


Varmt i DE.


Inskriven och klar!

Det är intensivt att gå Scuderian vilket gör att man inte hinner skriva och posta på plats. Så väl hemma igen får reseberättelsen ske i efterhand.

Intrycken är - som ofta - många efter en vecka på Nürburgring.
Att just den här gången gå Scuderian innebar stora plus men dessvärre också stora minus Jag skriver just den här gången för jag har aldrig gått den förut.

Man kan anta att de minus som fanns denna gång kan bero på att Scuderian möjligen(?) är inne i en stor omställning? Tydligen hade mannen som startat Scuderian nyligen lämnat jordelivet och innan dess gick inget att ändra på. Mycket av upplägget är därför helt daterat. Att Scuderian har någon slags problem är ingen hemlighet. I "programbladet" skriver organisationen uttryckligen att man efterfrågar feedback för man fattar inte varför intresset dalar. Tydligen har man varit uppe i 300 bilar men var nu under 200.
Scuderian bärs idag tveklöst av svenska Ringrunners. Utan dem skulle det sannolikt inte blivit någon Scuderiakurs. +40% av deltagarna är svenskar även om alla inte är med i Ringrunners.

Minusen bestod i att det var stooora brister i information om arrangemanget rent generellt. På förarmöten utgick man från att alla redan gått kursen 10 gånger. Coacherna och några av arrangörerna var mer upptagna av att skoja med varandra än att vara proffsiga och hjälpa den grupp man hade ansvar för. Basala saker som mat & dryck var inte i närheten av vad den skulle behöva vara på en kurs som kostar +40kkr. (RSR:s trackdays är i jämförelse suveräna.) Den ansvariga coachen för vår grupp var ett skämt som mest satt och rökte och tittade i sin telefon. Det enda hon sade till oss var sådant en dålig och opedagogisk förälder säger till ett barn som misssköter sig.
Jag trodde att det skulle vara väl uppstyrt och ordnat. Men infon om tidpunkter, platser och services diffade eller fanns inte alls. Tex startade vår uppkörning +20 minuter tidigare än vad som meddelats 3 minuter tidigare på direkt fråga. Uppladdningen för min uppkörning blev alltså en 200 meters språngmarsch och fastsättning av bälte och hjälm i rullande bil.

Det allra största minuset var dock avsaknaden av en kursbok. Den gamla ideallinjen (ballongspåret) är nu till stora delar ändrad. (Hängde tydligen ihop med att mannen som startat allt inte längre levde) Ideallinjen beskrivs nu som att man skall köra mycket mer rakt på. En ny kursbok håller på att skrivas men var inte klar i tid till kursen. Så när man kom ut på sektionsträningen hade (de stackars) instruktörerna ingenting att beskriva spåret med. Några stod med bara händer och försökte visa. Andra hade kollegieblock där de försökt rita upp banan eller privat ipad med klipp för att försöka visa spår. Instruktören i Escbach hade kopierat (och laminerat) skärmdumpar från Lars Kerns youtube-varv med GT2 RS MR och bläddrade för att visa turn-in, gas, broms m.m.
Sammantaget gjorde detta förstås att man varken kunde plugga på innan eller efter. Det innebar att man var förvisad till de 20-40 sekunders feedback man i bästa fall fick två gånger per sektion för att försöka hinna med att muntligen säkra den info man behövde för att förstå hur spåret bäst tas. Det blev självklart inte optimalt om man säger så.


De plus som finns är flera och stora. Några av de största är:
- Kursens upplägg att man kör en del av banan flera gånger.
- Kvalitén på instruktörerna!! De är eliten av Nordschleife-rennfahrers, jäkligt proffsiga, duktiga och pedagogiska.
- Kursdeltagarna är coola, goa gubbar (tre kvinnor deltog). Under de fria pass som fanns var det proffsigt och prestigelöst med smidiga passeringar.


För den som undrar hur Scuderian fungerar så innebär kursen att man placeras i grupper som har coacher som skall hjälpa till. Jag hamnade i grupp 6 som var ganska stor (23 stycken) jämfört med de flesta andra grupper. Man kör sedan olika avsnitt av banan, oftast två vändor, får feedback, kör två vändor till, får feedback och sedan en eller i bästa fall två vändor men ingen mer feedback. Vid lunch och på kvällen är det fri körning på halva GP-banan och hela nordslingan. Man tvingas dock in och igenom T13 när man bara kör runt på nordslingan.

Dagen innan själva kursen startar får alla "förstagångare" köra halkbana. Det är inte ett tvång men rekommenderas. Eftersom det både var riktigt kul och en möjlighet att testa både sig själv och bilen var det inget jag tackade nej till. Vi fick först försöka ställa upp bilen på sladd på en skidpad. Meningen var att kunna hålla bilen varv efter varv. Det gick rätt hyfsat. Hade den varit jämnare och helt vattenbelagd så hade det varit roligare. Nu var delar av skidpaden fuktig medan en annan del hade 3 cm vatten.
Vi fick sedan köra undermanöver på halt underlag med plötsligt uppdykande hinder i form av vattenfontäner och testa att bromsa in i blöt kurva samt köra ut på ett såphalt område där bilen rycktes snett. Kul mer än så värst lärorikt kanske. Instruktören var dock rolig som uppmanade oss att ut ur en av övningarna ställa upp bilen på tvären. Så vi gjorde det.

Dag 1 startade för vår del med Flugplatz - Aremberg. Det regnade denna förmiddag. Då hade jag gärna suttit i en bil med 7 olika inställningar på antisladden och 11 på antispinnen. E36:an blev tyvärr aldrig utrustad med det.



Därefter vidtog AD - Kallenhard. Då regnade det i Kallenhard men inte i AD. Men innan vi var klara hade det slutat regna. Under lunchen torkade det upp och eftermiddagens två sektioner förblev torra vilket förstås gjorde all skillnad. Kurvor som kan tas i 160 i torrt kan inte tas i 60 i blött.

Asfaltens kvalité varierar stort.

Detta är taget i början på Fuchrörhe.

Under hela resan hängde mörka moln över banan. Vår grupp hade nog mest tur med regnet. För genom den "rotation" vi hade blev endast två pass på Nordslingan körda på blöt bana, alla övriga var i torrt.








Två pass på GP-slingan kördes dock i regn (då alltså andra grupper var ute på Nordslingan). Men det gjorde förstås inte så mycket. Dels för att GP-banan är ganska enkel och ointressant, dels för att det är kul att leka i regnet. SÄRSKILT när man får låna varsin AMG GTR








Instruktörer för Merca AMG var racing-kungligheter:
Bernd Schneider, Karl Wendlinger, Maximillian Götz och Maro Engel. De två sistnämnda tog P1 och P2 i senaste 24-timmars-kvalet.

Vi fick också låna fyrdörrarsversionen av GTR:n. Med heeelt hysteriska 900Nm!!!

Riktigt kul och intressant läsning👍🏻

Peo.K skrev:

Riktigt kul och intressant läsning👍🏻

+1

Intressant upplevelse av en som inte är "frälst" av den där kursen. Gick den själv 2004 och då kostade den 12.000. Tyckte det var en del redan då eftersom allt runt om kring tillkommer med resa etc. nu kostar den 40.000 och konceptet i sig har inte utvecklats och genomförandet verkar klart sämre. Inte så konstigt att folk droppar av till andra alternativ.

Hela den fria eftermiddagskörningen dag 2 regnade bort vilket var väldigt synd.

Dag tre startades med konbana i rätthjulsdrivna AMG C63 på den mest södra delen av GP-banan. Det var kul och gick ganska bra.








Därefter var det dags för den sista sektionen, Hatzenbach. Tyvärr i vått. Jörg Muller instruerade.

Därefter var det dags för den här gamla trotjänaren och jag att samarbeta och försöka klara av "uppkörningen" på bästa sätt. Bilen är suveränt rolig att köra med sitt synnerligen "analoga interface".
Denna resa gick den som en klocka, gjorde allt jag bad om och bara levererade.
Under kursens gång hade jag dock insett att den 3,73-diff jag köpt i själva verket är en 3,91. Det betydde att motorn varvade ur redan i Kottenborn, Fuchsrörhe, Klostertal och (på bra varv) Schwalbensvanz... Så viss återhållsamhet fordrades för att "sträcka ut" femte växeln.










Här med transportdäcken på.



Uppkörningen då? Jo, den gick tydligen bra. Som förstagångare hade jag ingen koll på upplägget. Men det visade sig under avslutningsmiddagen att jag vunnit min grupp och det räckte till 2:a Platz Gesamtklassement Sportfahrer.

Kul! Grattis.

Grymt bra kört!

Grattis Micke

964 skrev:

Intressant upplevelse av en som inte är "frälst" av den där kursen. Gick den själv 2004 och då kostade den 12.000. Tyckte det var en del redan då eftersom allt runt om kring tillkommer med resa etc. nu kostar den 40.000 och konceptet i sig har inte utvecklats och genomförandet verkar klart sämre. Inte så konstigt att folk droppar av till andra alternativ.

Nej, inte så konstigt.

Ett citat från Ocean's Thirteen: "Analog players in a digital world."

Lite avslutande bilder på allt möjligt:

En originalbroschyr, från 1927!









Frigång i Karusellen - check!


Pistenklause standard meal.




Telemetriutrustning


Dunlop-restauranten


Många bilar av ädla valörer fick lift hem.




Min trotjänare kördes hem. Något nedlastad av

En sista(?) bild från en suverän resa!

Bra kört

P.S vi träffades som hastigast i kön till Kielfärjan på Schwedenkai