.
Är det någon skillnad på karossen på Opel Kadett C 1,2 jämfört med Opel Kadett C GTE 1974-1975?
Jag har för mej att jag läst någonstans att karosserna är lika starka medans bromsar och drivlina är kraftigare.
Någon som vet?

Karosserna är i princip samma, förutom transmissionstunneln som är större på GT/E:n och övriga med CIH motor, även 12S med automatlåda hade den större tunneln. Frontplåten med kylaren skiljer sig också.
Framvagnsbryggan är förstärkt på CIH motoriserade bilar och på 20EH utrustade GT/E även de främre undre bärarmarna. Standard lådan är den gamla vanliga fyrväxlade Rekordlådan, på beställning kunde man få en femväxlad ZF(som sedan var standard i GT/E:n from -78) Bakaxeln är i princip en smalare version av den i Ascona/Manta.

Förstärkningssats för framvagnsbalken och de undre bärarmarna: bhttps://epytec.de/en/chassis/body-reinforcement-plates/2456/opel-kade . . . .
De här behövs också förutom satsen ovan: https://epytec.de/en/chassis/body-reinforcement-plates/2593/opel-kadet . . . .

.
Tack för utförlig info!

Commodåren skrev:

Bakaxeln är i princip en smalare version av den i Ascona/Manta.

Men bakaxeln på Kadett C 1,2 är alltså en klenare variant? Inte samma innehåll som Ascona/Manta A?

Ja, axeln i Kadett/Ascona/Manta med ohv motor är mycket klenare och har mindre bromsar. Ascona/Manta A axeln har sama innehåll som B modellerna(förutom Ascona/Manta 400 som i princip har en Commodore B GS/E axel med skivbromsar).

I Vauxhalls Sportparts Manual hittar du info om karossen och chassit i en Vauxhall Chevette som är identiska med Kadett C vad gäller de bärande delarna.
https://dl.dropboxusercontent.com/s/jxhol8v355aefzf/DTV%20Manual.pdf?t . . . .

Ascona/Manta A axeln är bara någon cm bredare, främre fästet för struten går flytta mellan axlarna så de är en väldigt smidig bolt-on lösning om man inte vill bredda karossen. I den axeln sen går det sätta en lamelldiff från Manta B GSi, vill man behålla original utväxlingen på 3.67 behövs en distans annars är 3.44 utväxlingen med diff en bolt-on fit i A axeln också.

Vill man banåka är framvagnsbalken bra att förstärka, jag vet en dåre som kört en del med en Kadett C City med BMW V8 som satte en go-pro i hjulhuset som visade på rätt bra flex i balken så det är ingen dum ide

Andra detaljer som skiljer 1,2 från CIH varianterna är en kraftigare undre spindelled fram, samma storlek som på Ascona/Manta A/B satt på Kadett C med CIH. Bygger man om eller nya bärarmar med den leden funkar spindlar från de modellerna rätt bra.

.
Ojdå! Tänk att det finns så mycket kunnande om gamla Oplar här på Rejsa! Imponerande! Man tackar!

Härligt nördig detaljkunskap!

@ Cassius Ascona/Manta A fanns ju med 19S och E motor också och de hade 3,44:1 i bakaxeln så Manta B GT/E eller GSi diffen passar utan distanser. Men iom att GSi diffarna är över 30 år gamla och oftast i behov av en renovering så kan det vara ett lika bra alternativ att köpa nytt.

@ Calle_o Pulande med diverse bakhjulsdrivna Oplar sedan 1983 sätter sina spår så att det sitter i ryggmärgen.

Commodåren skrev:

@ Cassius Ascona/Manta A fanns ju med 19S och E motor också och de hade 3,44:1 i bakaxeln så Manta B GT/E eller GSi diffen passar utan distanser. Men iom att GSi diffarna är över 30 år gamla och oftast i behov av en renovering så kan det vara ett lika bra alternativ att köpa nytt. @ Calle_o Pulande med diverse bakhjulsdrivna Oplar sedan 1983 sätter sina spår så att det sitter i ryggmärgen.

Hade verkligen alla 19S 3.44? Jag har aldrig sett det nämnas att 19S haft annat än 3.67, men det är väl långt från omöjligt att 3.44 fanns också

Vad jag har sett och läst i diverse böcker osv så hade 19S 3,44:1, men det är ju fullt möjligt att vissa marknader kan ha haft 3,67:1. Däremot så hade Manta /Ascona B 19S 3,67:1, medan 3,44:1 fanns i 20N/S och E. Och man hade mycket att välja mellan från Opelhandlaren när utväxlingarna fortfarande var reservdelar för modeller under tillverkning. Tex kring 1980-81 kunde man fortfarande köpa en 4,30:1, 4,22:1, 3,89:1, 3,67:1, 3,44:1 eller 3,18:1 utväxling från Opel. Och 4,75 och numeriskt högre fanns till tävlingsbruk.

Jag vill minnas att kadett-balken inte passade på manta-struten. Jag byggde i alla fall om manta-balken så den passade i kadettens golv. Kan ha varit så att hela kadett struten med balk hade passat, men att att den stuten såg klen ut. Var några år sen. Det var en city, men främre infästningarna borde ju vara samma.

Sen satt panhard på fel sida och kränghämmaren sitter på axeln i ena fallet och i karossen i andra.

Qaz skrev:

Jag vill minnas att kadett-balken inte passade på manta-struten. Jag byggde i alla fall om manta-balken så den passade i kadettens golv. Kan ha varit så att hela kadett struten med balk hade passat, men att att den stuten såg klen ut. Var några år sen. Det var en city, men främre infästningarna borde ju vara samma. Sen satt panhard på fel sida och kränghämmaren sitter på axeln i ena fallet och i karossen i andra.

Delar från en ohv passar inte på en CIH, däremot passar delar från olika CIH modeller sinsemellan, tex en stålstrut från en Manta A 19S ihop med främre strutfästet(eller balken som du skriver) från en Kadett B 15S. I fallet med Cityn(och Caravanen) så skiljer sig axlarna lite grann från sedan och coupe genom att stötdämparna är vertikala på sedan och coupe och diagonala på City och Caravan. Och för att få plats så är också panhardstaget kortare på City och Caravan. Man kan svetsa dit stötdämpartornen från sedan/coupe så att det enda som behövs är att flytta bulten för panhardstaget till andra sidan och svetsa Kadettens krängningshämmarfästen på Manta/Ascona A axeln.

Commodåren skrev:

Qaz skrev: Jag vill minnas att kadett-balken inte passade på manta-struten. Jag byggde i alla fall om manta-balken så den passade i kadettens golv. Kan ha varit så att hela kadett struten med balk hade passat, men att att den stuten såg klen ut. Var några år sen. Det var en city, men främre infästningarna borde ju vara samma. Sen satt panhard på fel sida och kränghämmaren sitter på axeln i ena fallet och i karossen i andra. Delar från en ohv passar inte på en CIH, däremot passar delar från olika CIH modeller sinsemellan, tex en stålstrut från en Manta A 19S ihop med främre strutfästet(eller balken som du skriver) från en Kadett B 15S. I fallet med Cityn(och Caravanen) så skiljer sig axlarna lite grann från sedan och coupe genom att stötdämparna är vertikala på sedan och coupe och diagonala på City och Caravan. Och för att få plats så är också panhardstaget kortare på City och Caravan. Man kan svetsa dit stötdämpartornen från sedan/coupe så att det enda som behövs är att flytta bulten för panhardstaget till andra sidan och svetsa Kadettens krängningshämmarfästen på Manta/Ascona A axeln.

Jag har själv monterat främre fästet från en OHV axel på en Ascona B axel, den gången fungerade det Sedan i det fallet men borde som du säger inte skilja på just Den punkten mellan City och Sedan.
Panhardstagets infästning skiljer också ja, de hade jag glömt

Det ser ut som det är identiska, jag vet inte vad jag är ute och cyklar efter. Såhär ser de ut i alla fall, kadett 1.2 axel närmast i bild.



Och med kadettifierad balk:

https://www.ebay.com/itm/333720004064

https://www.ebay.com/itm/322590747989

.
Är det bara jag som är lite skeptisk till förstärkningarna för framaxeln? Dom skapar ju en hel del dubbelplåt, och även trippelplåt. Även om kanske dessa förstärkningar mest används på entusiastbilar (som kanske körs sparsamt i regnväder) så är det väl ändå en ypperlig grogrund för rost? Även om man nu skulle lyckas hitta en 100% rostfri framaxel?

De där förstärkningarna fanns ju bara i de 2239 stycken gula/vita GT/E:n och ca 300 stycken Chevette HS så de kan lämnas bort om man är rädd för att balken ska rosta bort. De enda förstärkningarna som krävs för att balken ska motsvara en 16S balk är de här: https://epytec.de/de/opel-kadett-c-versteifungsblech-rahmen-vorderachs . . . . Åtminstone här i Finland räcker det att man har en 16S balk för att kunna besikta med mer än 60hk. Sedan så finns det väl dubbla eller trippla plåtar i karossen också, och dubbla stötdämpartorn var ju också en rekommenderad förstärkning på rallybilar när det begav sig. Själv skulle jag inte få sömnlösa nätter pga dubbla eller trippla förstärkningsplåtar i balken.

Commodåren skrev:

... Sedan så finns det väl dubbla eller trippla plåtar i karossen också ...

Jo, men så är ju Opel ganska känd för att rosta också!

Få får man la lämna in framvagnen på elförsinkning å sen pulverlack på de