Himlar skrev:

Jag tror du vill ha en motor med äkta motorsportbakgrund, så jag tror på en PRV6 med förgasare.

Också en riktigt bra gissning - den är nog fan värd en öl den med, men lite senare. Måste dricka upp Evinrude först.

Men fortfarande fel, alltså.

Jag tror ni måste tänka lite mera oexostiskt, folkrace, bonnatrim här. Två gissningar till, sedan drar jag bort skynket.

Torkel K skrev:

Jag tror ni måste tänka lite mera oexostiskt, folkrace, bonnatrim här. Två gissningar till, sedan drar jag bort skynket.

B230, topp planad genom slipning mot garagegolvet, dubbla "wäbers" med insug ihoplappat med EzWeld (eller annan metallepoxi).
Grenrör med tjockt lager "oljesand" så den ryker illa (så ingen budar på den).
Eller är detta antika folkracereferernser numera?

Jag vill ju se en gammal BMW 6:a med trippelweber, men så skrev du osexigt.... så jag gissar på en Mercedes..

Niklas Falk skrev:

Torkel K skrev: Jag tror ni måste tänka lite mera oexostiskt, folkrace, bonnatrim här. Två gissningar till, sedan drar jag bort skynket. B230, topp planad genom slipning mot garagegolvet, dubbla "wäbers" med insug ihoplappat med EzWeld (eller annan metallepoxi). Grenrör med tjockt lager "oljesand" så den ryker illa (så ingen budar på den). Eller är detta antika folkracereferernser numera?

Ding ding ding - ge denne mannen ett pris!!

Fan, Niklas, du känner mig kanske lite för väl för att delta i tävlingen, egentligen.







Det är inte några "wäbbrar" på den, men din beskrivning är helt klart träffsäker nog för seger. Detta är en B230 med 531-topp, portad, planad och polerad. På insugssidan sitter det fyra stycken50mm Keihin-förgasare från någon gammal Honda-motorcykel. Dessa förgasare inköptes, tillsammans med insuget, för en struntsumma enbart för att de ser så sabla coola ut. De hade då ihopsvetsade axlar för spjällen, men är/var jättefint renoverade på insidan. Jag har slaktat en brygga gamla fastfrusna Mikuni och tagit mekanismen som kopplat ihop spjällens axlar med små fjädrar och justerskruvar, opererat dit dem och gjort förgasarna möjliga att balansera igen.

Jag vet inte hur svårt/lätt/stört-omöjligt det kommer att vara att få motorn att gå bra med dessa. Därför är jag helt mentalt inställd på att göra ett par försök, men (om det kommer till det) beställa en uppsättning beprövade Fajs istället. Vi får se.

Toppen är alltså en professionellt förbered trimtopp (begagnad), men botten kommer från en 940 med 32000mil på nacken. Jag har honat cylindrarna, tväääääättat, målat och satt ihop med nya ringar, laget, högtrycksoljepump och nya packningar överallt. För att få till den rätta HotRod-looken byttes aggregataxeln till en som möjliggör fördelare.

Till den av er läsare som inte byggt en motor förut: gör det! Det är hejdlöst tillfredsställande och väldigt mysigt mekande. Det behöver absolut inte vara exotiskt och mega, ha 600hk och en fet turbo - det är absolut lika kul att bygga en traditionell radfyra.

Edit: Just det, grenröret är, otroligt nog, en modell som går extra nära blocket avsedd just för den som stoppar b230 i PV eller Amazon. Det säger något om hur populära trimmade Völvos är i detta land.

Du kan diskutera grenrör med Max till helgen, det ska lappas ihop igen tills dess (igen o igen o igen...).
Har du plats för flex så kan det nog löna sig i längden, men du kanske inte ska köra så hårt?

Det där är ju inte så folkraceigt i mina (fördomsfulla) ögon, lite mer budget 2140 ungefär

Schysst puffra, blir det rundkugg eller 4kants rem? Ser ut som blandade remhjul nu?

Muccen skrev:

Schysst puffra, blir det rundkugg eller 4kants rem? Ser ut som blandade remhjul nu?

Det kanske jag har lyckats med. Det är ju prylar från minst två motorer - jag får dubbelkolla och plocka rätt remhjul.

Niklas Falk skrev:

Du kan diskutera grenrör med Max till helgen, det ska lappas ihop igen tills dess (igen o igen o igen...). Har du plats för flex så kan det nog löna sig i längden, men du kanske inte ska köra så hårt? Det där är ju inte så folkraceigt i mina (fördomsfulla) ögon, lite mer budget 2140 ungefär

Min nuvarande lösa plan är ett flexrör från grenröret ned till ljuddämpare och tillsist ett side pipe som mynnar ut strax innan bakhjulet. Men, jag har ju en bit kvar innan avgassystem kommer på tapeten.

Nää, denna är väl lite overkill för folkrace.

Torkel K skrev:

Niklas Falk skrev: Torkel K skrev: Jag tror ni måste tänka lite mera oexostiskt, folkrace, bonnatrim här. Två gissningar till, sedan drar jag bort skynket. B230, topp planad genom slipning mot garagegolvet, dubbla "wäbers" med insug ihoplappat med EzWeld (eller annan metallepoxi). Grenrör med tjockt lager "oljesand" så den ryker illa (så ingen budar på den). Eller är detta antika folkracereferernser numera? Ding ding ding - ge denne mannen ett pris!! Fan, Niklas, du känner mig kanske lite för väl för att delta i tävlingen, egentligen. https://rejsa.nu/im/user/17845/2021-06-26-20-08-52_e49d73c8-eaba-4286- . . . . https://rejsa.nu/im/user/17845/2021-06-26-20-08-52_c29c9466-8975-4173- . . . . https://rejsa.nu/im/user/17845/2021-06-26-20-08-52_50cfcae1-a70a-459e- . . . . https://rejsa.nu/im/user/17845/2021-06-26-20-08-52_afa0683f-f472-4f75- . . . . https://rejsa.nu/im/user/17845/2021-06-26-20-08-52_bb051da2-026a-40ab- . . . . Det är inte några "wäbbrar" på den, men din beskrivning är helt klart träffsäker nog för seger. Detta är en B230 med 531-topp, portad, planad och polerad. På insugssidan sitter det fyra stycken50mm Keihin-förgasare från någon gammal Honda-motorcykel. Dessa förgasare inköptes, tillsammans med insuget, för en struntsumma enbart för att de ser så sabla coola ut. De hade då ihopsvetsade axlar för spjällen, men är/var jättefint renoverade på insidan. Jag har slaktat en brygga gamla fastfrusna Mikuni och tagit mekanismen som kopplat ihop spjällens axlar med små fjädrar och justerskruvar, opererat dit dem och gjort förgasarna möjliga att balansera igen. Jag vet inte hur svårt/lätt/stört-omöjligt det kommer att vara att få motorn att gå bra med dessa. Därför är jag helt mentalt inställd på att göra ett par försök, men (om det kommer till det) beställa en uppsättning beprövade Fajs istället. Vi får se. Toppen är alltså en professionellt förbered trimtopp (begagnad), men botten kommer från en 940 med 32000mil på nacken. Jag har honat cylindrarna, tväääääättat, målat och satt ihop med nya ringar, laget, högtrycksoljepump och nya packningar överallt. För att få till den rätta HotRod-looken byttes aggregataxeln till en som möjliggör fördelare. Till den av er läsare som inte byggt en motor förut: gör det! Det är hejdlöst tillfredsställande och väldigt mysigt mekande. Det behöver absolut inte vara exotiskt och mega, ha 600hk och en fet turbo - det är absolut lika kul att bygga en traditionell radfyra. Edit: Just det, grenröret är, otroligt nog, en modell som går extra nära blocket avsedd just för den som stoppar b230 i PV eller Amazon. Det säger något om hur populära trimmade Völvos är i detta land.

påminner mig om min gamla 745 som jag bytte till 531-topp med en annan kam samt extraktorgrenrör på för 25 år sedan typ. Fulhackade dessutom till justerbart kamdrev genom att borra upp hålet där styrpinnen skulle passas in...

/C

Svenskt Sportvagnsmeeting 2021 - Det blev en mycket händelserik helg!

Torsdagen inleddes med att min yngsta mekaniker lämnades hos en kompis för övernattning, eftersom hans farfar inte kunde åka med som barnvakt denna gången. Sedan lastade jag upp Miatan på Fårrden, spände fast husvagnen bakom, lyfte in minivargarna i hytten bredvid mig och skramlade iväg söderut. Första stoppet var den lokala macken och andra stoppet var Ring Knutstorp.





I depån hade #82 Anders Träff redan mutat in en plats åt mig bredvid hans ekipage. Han hjälpte mig lasta av och så kröp jag och jyckarna till sängs.






35 Miator och en Lotus hade samlats för att göra upp i Roadsport C under årets SSM! Vädret spelade oss ett par spratt och det kändes lite avslaget med så lite publik på plats, men ändå SÅ KUL att vi kunde få köra ett SSM i år! Stort tack till MSCC och alla som jobbar för att denna årliga racingfest ska bli till.



Kapitel 1: Fredag - En kobent Miata
Fredagen bjöd på fint väder och två träningspass. Jag hade inte kört Ring Knutstorp på 5 år, så full av förväntan styrde jag ut den gröna bönan (aka "The mean green racing bean") på banan. Men, någonting kändes klart fel. Jag var en bra bit "off pace" och kände inte alls igen bilen. Våldsamt överstyrd raggarsladdade hon runt banan. Men, det är svårt att känna av vad/hur/vart något kan vara fel när man inte får några fria varv att trycka på lite. Banan var så full att det mest blev en orgie i omkörningar. Efter passet klagade alla över hur ytterst hal asfalten hade varit, så... hur stora ändringar skulle jag våga göra egentligen? Jag mjukade upp henne lite bak och provade igen pass 2. Lite bättre... men långt från bra.

Jag och Anders blir tillfrågade av Hdzon om vi kan göra en mekarinsats för att hjälpa Team Winquist som kör sin första tävling med SPVM. De har köpt en superfin professionellt byggd Miata NC från Tyskland och inviger den denna helgen. Tyvärr hade kopplingen givit upp, men reservdelar höll på att lokaliseras. Vi hjälper självklart till (lätt mutade av Dansk öl). Lite senare på kvällen kommer teamets frivillige mekaniker, Gustav Karlbrink. GustaV är avsevärt äldre än min yngsta mekaniker (som bara är fyra), men inte ens hälften så gammal som GustaF, alltså min plastfarsa, som också kommer till tävlingarna. Häng med här nu, alla läsare.

När kopplingsbytet är 90% avklarat tar jag tag i en annan viktig punkt på agendan: Middagen. Elaka antydningar har uttalats om att man förväntar sig en sänkning i kvalité på detta område, då gourmanden Kristensson Senior inte är med och dukar upp sina vanliga trerätters kreationer från grillen. Därför, mest för att bräcka alla ordentligt, plockar jag fram kycklingbitar som marinerat 12h i min hemliga sås, ett par burkar med färdigblandad mjöl/panco/kryddor-blandning och såklart min airfryer från husvagnens gömmor. Vi skapar "Southern style fried chicken" från skratch med kokt färskpotatis och äter absolut kungligt, medan vi garvar åt att Gustav tagit med en på tok för låg stol. Sug på den, ni tvivlare!




Kapitel 2: Ett genombrott och ett antiklimax.
På lördagen hade vi kval omkring 11:30 och ett racingheat på eftermiddagen. Jag var övertygad om att något var snett med Bönan, så vi lyfte upp henne på pallbockar och började gå igenom allt. Då hittade Anders en camberbult (såklart) som satt löst! Det KAN bero på att jag var upp till kl02:30 på onsdagen och gjorde CW och hjulinställning. #Småbarnsfar




På något sätt hade bulten lyckats glida avsevärt INNAN jag satte en markering på den, så inte förrän Anders kollade att de faktiskt satt fast upptäckte vi mitt misstag. Nå, jag hade med Cambermätaren och Toe-plates, och eftersom det bara var en bult som var lös gick det lätt att återställa hjulinställningen till de rätta värdena. Vi drog åt som *¤@♠*& och sedan gjorde vi klart den Danska NCn.


Kvalet blev vilt, med ett ständigt sökande efter ett fritt spår. Men bilen kändes nu långt mycket bättre och jag lyckades få ETT fritt varv. Tiden blev 1.10.6, vilket räckte till 6e startruta, med känslan att det fanns en hel del mer att ge om jag fick ett par varv på mig.

Regnet hängde i luften hela dagen, med diverse mindre skurar då och då. Men däcksvalet var lätt, ända fram tills det bara var 2 pass kvar tills vi skulle ut. Då öppnade sig plötsligt himlen i ett bibliskt oväder! Det regnade mängder, diverse tält blåste omkull och hela depån dränktes. Tävlingen stoppades tillfälligt.



Då regnet upphört och man rensat diverse brunnar längst banan kunde racing återupptas. Nu började gissningsleken: Vilka däck ska vi ha? Banan torkar ju fort då bilar kör på den, men fort nog? Tillslut valde både Anders och jag de vanliga "torrdäcken", tog ett djupt andetag, samlade ihop nerverna och körde ned till start. Detta var bilkrossar-förhållanden. När det är precis på gränsen mellan "blött" och "fuktigt", men inte torrt. När skillnaden i grep från ett hjul placerat inuti det upptorkande spåret, mot bara precis utanför, är stooor, det är då folk slår sönder sina bilar och är ledsna i depån efteråt. Men, "that's racing" och nu jivlar skulle vi ge järnet, oavsett förhållanden, bära eller brista!!

Sedan körde vi tillbaka upp till våra depåplatser igen. Vårt heat hade skjutits till söndagen. #Antiklimax

Kapitel 3: Söndag - "Parmesanen försvann i alla fall".
Söndag morgon gryr torr och hyfsat soliga och alla är nu klart peppade och förväntansfulla. Karlbrink håller på att förgås av rastlöshet och ombes, eftersom bilen redan är tankad, justerad, klar och förberedd så långt det bara går, att gå över henne med lite våtvax och en trasa. Regnet och resterna från gårdagens middag (som stått uppdukad på bagageluckan) har gjort henne gruvligt solkig. Resultatet blev: "Ren? Tja... Parmesanen försvann i alla fall."

Klockan 09:00 drar tävlingen igång och först ut är Roadsport C.

Det blev ett tokigt race som, tyvärr, skördade flera Miata-offer. I starten trasslade ett par bilar ihop sig någonstans i främre mittfältet. Några studsade i muren och andra slog ihop med varandra. Redan efter ett halvt varv var det dags för SafetyCar att komma ut och sedan puttrade vi efter den tills det bara fanns tid för två varv kvar. I depån efteråt var det mest nedstämda miner - tre av "konkurrenterna" kunde inte tävla vidare och två av bilarna var rejält skeva. Alla förare var dock oskadda, vilket såklart är det viktigaste. Jag slutar på 6e plats.

Den danska NCn hade också fått en kyss i karambolaget och hade en skrynklig skärm, spräckt front samt rejält böjd styrstag. Karossen var det bara att banka ut, fronten kunde tejpas, men styrstaget gick inte att köra med. Anders och jag ringde lite lokala hjältar i Malmö, hittade en reservdel som Winquist kunde åka och hämta och så var de tillbaka på banan.

Efter det bjöd söndagen på bra racing med milt men hyfsat torrt väder. Ända fram tills dess att Modsport skulle ut, alltså. Vädergudarna måste haft en riktigt sabla dålig helg, för återigen kom det åska och absolut skyfall. Anders och jag ser Björn Davidsson köra tillbaka upp från line-up, inser att de fått ett par minuter på sig att byta däck och kutar bort till hans depåplats. Återigen blir vi helt dränkta, men Davidsson kommer tillbaka ned till line-up i tid, nu med regndäck på sin monster-Pontiac. Vår sista uppmaning var "Kör! Gasa! Vinn!". Tyvärr så gjorde han bara de två första, men det var ett gott försök.

Söndagens race blev blött. Alla vet säkert att man ska skrubba in nya Kumho Soft... men jag visste inte det! Jag har blivit lärd att regndäck INTE ska skrubbas in... men det kanske är riktiga racing-regndäck... inte mjuka R-däck? De första varven var hala, hala, haaaala. Men jag var långt från den ende som kämpade med fästet - racet innehöll två omgångar SC, den sista hela vägen i mål. Lite synd, men "that's racing". Självklart vaknade mina däck (vilket resulterade i en enorm ökning i grepp!) lagom tills två saker hände:
A. Jag kom ifatt #72 Fredrik Norlander, fullt fokuserad på att i sann sportsmannaanda först förnedra honom på banan och sedan i depån, på rejsa, på facebook, osv...
B. SC kom ut och ledde oss hela vägen till mål.
Jag fick i alla fall köra om #74 Roger Andersson, vilket kändes som en bra revansch från morgonens race. Tyvärr dog GoPron halvvägs genom racet, men Ronny tog i alla fall ett par superfina bilder.



Sedan var det bara att plocka ihop alla blöta saker, stuva in somliga i den blöta husvagnen och lasta andra på den blöta Fårrden. Solen tittade fram lagom tills jag och minivargarna styrde ut genom grinden och pekade grillen norrut.

[quote="Torkel K"

https://rejsa.nu/im/user/17845/2021-06-26-20-08-52_bb051da2-026a-40ab- . . . .

Jag vet inte hur svårt/lätt/stört-omöjligt det kommer att vara att få motorn att gå bra med dessa. Därför är jag helt mentalt inställd på att göra ett par försök, men (om det kommer till det) beställa en uppsättning beprövade Fajs istället. Vi får se.
[/quote]

Tjena!
Jag och brorsan har gjort precis det där med ett par mikuni 42 mm CV förgasare.
Börja med att skruva bort huvudmunstyckena och testa utan, då är det bara nålventilerna som stryper och då ska bilen gå fett. Går den snålt måste nålventilerna bli större innan du håller på med huvudmunstyckena.
Sen började vi med att få till huvudmunstyckena. Jag mätte med lambdasond och körde en repa, full gas på höga varv, läste lambda och såg att det var X % snålt och borrade då upp munstyckena så de hade fick X% större area. Det fungerade finfint.
Sen kan du ju påverka mellanregistret genom att höja och sänka nålarna.
Bränsletrycket är viktigt, tror vi körde 0,15-0,2 bar. Får inte vara för mycket men borde gå att hitta på nätet vad det borde vara till de förgasarna.
Sen finns det skruvar för lågfart misstänker jag eller lågfartsmunstycken men de behövde vi inte pilla på.

En grej kan vara om de vacuum-styrda trottlarna lyfter för for eller långsamt, det finns hål i botten av trotteln bredvid där nålen sitter. Genom att öka arean i hålen eller borra ett extra så lyfter trottlarna fortare, tror jag. Lägger du igen hålen så lyfter de långsammare, TROR jag. Det var länge sen så jag minns inte riktigt.
Finns en del på nätet om mc-förgasare på bil.
Vi fick till det rätt bra, det snålade ut lite i mellan registret men det hade nog gått att få till. Körde en B230 med portad 530 och en folkracekamaxel plus extraktorgrenrör.

Wow, vilket info-inlägg! Det uppskattas!

Jag var nog (som vanligt) lite otydlig: Jag menade mest att förgasarnas okända ursprung (sökningar på alla koder som hittats på den har givit noll) samt det faktum att de egentligen är väl stora (50mm) för B230n kan göra det svårt att få dem att funka bra på en bil som faktiskt inte ska vara en racingbil.

Men, ett seriöst försök kommer göras, var så säker.

Skön rapport i vanlig ordning Vilka hjältar ni är

Eddie Varvstopp skrev:

Skön rapport i vanlig ordning Vilka hjältar ni är

Njaaaa, alltså... livet blir ju både roligare och lättare om man hjälps åt!

Torkel K skrev:

Eddie Varvstopp skrev: Skön rapport i vanlig ordning Vilka hjältar ni är Njaaaa, alltså. livet blir ju både roligare och lättare om man hjälps åt!

Bra rapport i vanlig ordning! "Parmesanen.. " HAHAHAHA!!😂

Björn Davidsson skrev:

Torkel K skrev: Eddie Varvstopp skrev: Skön rapport i vanlig ordning Vilka hjältar ni är Njaaaa, alltså. livet blir ju både roligare och lättare om man hjälps åt! Bra rapport i vanlig ordning! "Parmesanen.. " HAHAHAHA!!😂

instämmer med föregående skribenter, alltid lika kul att läsa dessa fantastiska rapoorter

/C

Det är ju just därför pollenallergi är så farligt i garaget! En nysning vid fel tillfälle och ZAP - där rök torpedväggen!



Jaha. vad fan ska Svenska Volvo PV-klubben säga om det HÄR då??

"Like a glove"

Hålet i torpeden kunde nog varit lite mindre

Du ska inte fundra på en Merlin-12a

Niklas Falk skrev:

Hålet i torpeden kunde nog varit lite mindre

Tycker du?

Skämt och sidor så var den så uppskuren och hackad från PVn tidigare liv att jag ville byta den ändå. Allt från vinkelslip till hacka och gasbrännare har gjort hål i den. Bara Oden vet varför.




Sedan vill jag, såklart, inte ha någon batterihylla mitt i smeten heller.

Pallplats på Gelleråsen - Äntligen hittar vi lite fart!

Jag har varit på jobbresa och sedan varit sjuk, så här kommer en lätt försenad race-rapport från SPVMs senaste race på Gelleråsen. Jag gillar Gelleråsen. Det är en riktigt kul bana som jag, av någon anledning, behärskar hyfsat bra. Långt bättre än Knutstorp eller Falkenberg, i alla fall.

Avsikten var att åka dit med Fårrd, husvagn och mini-vargarna, men strax före avfärd på fredagen hände två saker som ändrade de planerna:
A. Min fru blev sjuk och febrig av vaccinspruta #2
B. Min 4årige mekaniker satte sig i Fårrden, skrek, grät, vägrade att gå ur och krävde att få följa med.

Hade jag varit en vek och mesig man hade jag sagt "Ajdå, vi missar visst tävlingen". Hade jag varit en tråkig farsa hade jag surat hemma hela helgen, medan mina polare tävlat på Gelleråsen. Nu är jag, som tur är, inget av dessa två. Alltså lastade vi av hunnamat, pipleksaker och hunnasängar och ersatte dem med bland annat barnvänliga snacks, leksaker, böcker, mekar-kläder i storlek 104 och extra hörselskydd. Barnstolen bultades in i Fårrden och så bar det av.

Sent på fredagen, efter burgarmiddag i Fårrden, långa samtal om ko-bajs och dess stank (#livetmedfyraåring) samt ett flertal kisspauser, kom vi fram till Gelleråsen. Vid det laget sov den yngre halvan av teamet ganska tungt. Anders (Träff, #82 i Roadsport C) och Kent (Heijel #62 i Modsport 3) hade mutat in en plats för oss bredvid deras, som vanligt. Enligt hörsägen uttalades, omkring 20minuter efter ankomst, helgens mest minnesvärda kommentar:
"Ja, vi satt och drack bärs när plötsligt Starship Enterprise kom in för landning och lyste upp hela jävla Värmland." Fårrdens extraljus är mycket(!) effektiva monterade på bågen över taket.

Lördag - Framgång!
Som tur var hade Kent med sig både sin ljuva hustru Nettan och hunden Leo, så min mekaniker var väl omhändertagen medan jag körde. Pass ett (träning) var på fuktig bana med torra fläckar. Det var ingen mening med att försöka pressa, men jag gick ut för att skrubba in de nya däcken lite och känna på bilen. Jag hade bytt till en mindre krängningshämmare bak och bilen kändes mycket bättre. De flesta kör ju sina racing-Miator utan K-hämmare bak, men jag föredrar att ha en. Pass 2 var kval och nu var det dags att ösa på. 1.17.2 räckte till 3e plats på gridden, vilket kändes riktigt bra - Bästa kvalet hittills med den ny-ombyggda Miatan. Enda problemet är att en av camber/toe-bultarna i framvagnen släppt igen. Samma problem som på Knutstorp, med andra ord. Vi ställer rätt bilen, kollar över de andra bultarna och jag lägger nya camber/toe-bultar i hela bilen till min mentala vinter-ToDo-lista.

Lagom tills dess att vi var klara för dagen kom regnet. Kvällen ägnades åt skitsnack, matlagning och ett par bärs, efter att jag tillslut lyckats få Gelleråsens mest entusiastiska mekaniker att somna.



Söndagen - Motgångar och revansch.
Söndagen gryr med dagsljus och torrt väder redan vid 04:15. Jag råkar veta det, eftersom Gelleråsens mest taggade mekaniker väckte mig då. Han ville kolla över Miatan inför racet (som han lärts att man ska). Han kunde dock övertalas att somna om ett par timmar, fram till sisådär 6-tiden #Livetmedsmåbarn.

Race 1: Det gick bra tills det gick dåligt.
#74 Roger Andersson gör en lite bättre start än jag och är kanske framför allt modigare på kalla däck. Han tar tredjeplatsen ut ur S-kurvorna, men jag tar tillbaka den i inbromsningen till Ejes. Sedan följer ett par 4-5 varv då allt lirar. #75 Petter Sångberg, #95 Niclas Larsson och jag rycker ifrån och får en rejäl lucka ned till Roger på 4e plats. Vi ligger tätt ihop och jag väntar (hoppas) på ett misstag från någon av grabbarna så jag kan sätta in en attack. Men, det sket sig på varv 5 (tror jag?). I inbromsning/instyrningen till Ejes lossnade en eller två camber/toe bultarna igen och bilen langar plötsligt och oväntat ut rumpan. Jag gör en piruett och snurrar på det blöta gräset medan väl valda svordomar uttalas i hjälmen. Efter det var bilen tämligen skum att köra och jag lyckas kombinera en avåkning till (i S-kurvorna) med ett par omkörningar. Jag slutar på 9e plats. I Parc Ferme väntar en besviken och lite oförstående 4årig son, så det är bara att bita ihop, sätta gott exempel och förklara att "Så är det ibland i racing" och "Pappa får försöka igen i nästa race". Men lite bittert är det, i ärlighetens namn.

Thomas Phil kommenterade livesändningen från banan på ett föredömligt sätt:

Jag är helt säker på att något gått snett med bilen, så väl i depån lyfter vi upp henne och felsöker. Vi hittar en camberbult som rört sig ~30grader vänster bak, samt "favoritbult i repris" (och nu förmodligen rejält sträckta och mjuka) som orsakat trubbel tidigare, vid höger fram. Bilen justeras in igen och nu dras det åt av hjärtans lust. Skrotet ska bara hålla ett race till - en kombination av böner och förbannelser till räsergudarna muttras lagom tyst, så inte mini-mekanikern ska höra (och lära).

Race 2: Lugnt och fint
I race 2 får vi revansch! Under race 1 gick bilen absolut lysande, fram tills dess att hon valde att bli kobent. Jag hade därför satt tiden 1.17.0 och det räckte till att återigen stå på tredje plats i starten. Denna gången håller allt ihop, men race1 satt ganska färskt i skallen: "Rasa inte av nu igen bara - det hade varit för sabla snopet!". Jag har något sämre takt, men betar av varven med lucka både fram till 2an och bak till 4an. Efter jordens mest händelsefattiga race går jag i mål som 3a, vilket känns helt OK.


Vi packar ihop och sätter av hemåt igen. Mekanikern somnar innan vi lämnat Karlskoga, men hinner innan dess försäkra sig om att han får ta med pokalen till dagis, för att visa polarna.


Innan någon frågar eller kommer med rekommendationer: JA, jag HAR beställt 8a nya camberbultar OCH två paket tagg/låsbrickor från Swedol. Jag gjorde i ärlighetens namn det samma söndag, för det här behöver vi ju liksom inte upprepa igen.

Nu ligger vi på delad 3e plats i serien och ser redan fram emot dubbelhelg på Falkenberg 17-19 September.