Att räkna på hållfasthet är inte min starka sida....så jag behöver lite hjälp.

om man bygger två likadana lådkonstuktioner.....en i 25x25x2 mm......och en i 30x30x2 mm fyrkantsrör, så väger 30x30x2 konstuktionen 20% mer.

Går det att enkelt säga hur mycket vridstyrka jag tjänar.....gärna i procent..???

Vad jag vill komma fram till är, om det lönar sig att bygga i grövre rör...(vilket har vissa andra fördelar i detta fall)..........eller om jag ska bygga i klenare och triangulera på fler ställen, utan att få en viktökning på hela 20%...???

om du ökar yttermåtten och minskar godstjockleken så kan du öka vridstyvheten med bibehållen vikt.

I övrigt beror det mycket på geometrin på detaljen, och det är svårt att generalisera..

Tittar vi BARA på rören
25x25x2 mm......och en i 30x30x2

Vrid och böjstyvheten ökar med ca 80% vikten ca 22%

Går man på 30x30*1,5
Vrid och böjstyvheten ökar med ca 42% vikten ca -7%
Drag och tryck blir nästan lika.

Sen är jag för kass/lat att börja fundera på låda med rör kors och tvärs
Det är ett hel.... att sätt upp kraftriktingrna och upplägen, många riktingar blir det

David Berglund skrev:

om du ökar yttermåtten och minskar godstjockleken så kan du öka vridstyvheten med bibehållen vikt. I övrigt beror det mycket på geometrin på detaljen, och det är svårt att generalisera..

Men ju mer drar isär materialet som ska överföra materialet, desto vridstyvare kommer det att bli. Så i fallet med ram (eller låda), så blir den vridstyvare om den blir bredare, högre (och det inte förkommer några smala sektioner).

Jag kan inte säkerhetsbestämmelserna, men när det gäller rulla runt skydd och sidokrockar så är det något annat än att byga en vridstyv bil. Där kan grövre dimensioner vara av bra val.

Talar vi vridstyvhet så ökar kraven på bra sammanfogning av rören, alltså att skärningspunkerna för krafterna ligger rätt eftersom de smala rören blir känsligare för krafter som vill böja rören. Men rent teoretiskt kan man med mycket tunna och små profiler åstadkomma mycket hög vridstyvhet. Det är dock inget jag rekomenderar säkerhetsmässigt.

En bra ide är att göra en ram i 3x3 mm balsaträ nedskalad till 1:10. Då ser man mycket bra var svagheterna ligger vridmässigt.

Göran Malmberg

ButterflyRacing skrev:

Att räkna på hållfasthet är inte min starka sida....så jag behöver lite hjälp. om man bygger två likadana lådkonstuktioner.....en i 25x25x2 mm......och en i 30x30x2 mm fyrkantsrör, så väger 30x30x2 konstuktionen 20% mer. Går det att enkelt säga hur mycket vridstyrka jag tjänar.....gärna i procent..??? Vad jag vill komma fram till är, om det lönar sig att bygga i grövre rör...(vilket har vissa andra fördelar i detta fall)..........eller om jag ska bygga i klenare och triangulera på fler ställen, utan att få en viktökning på hela 20%...???

Vill man ha vridstyvhet i ett specifikt rör skall man använda ett runt rör. Fyrkantsrör tar ingen torsion. Men nu skall du ju bygga en lådkonstruktion, då blir det ju annat. I en lådsektion med korrekta trianguleringar spelar rörens inbördes torsionsstyrka mkt liten roll, då blir det bara tryck- och draglaster. I stål med rätt kvalite, typ sträckgräns ~ 350 N / mm2 Är ju "lådan" i princip stum tills en sträva brister. Det är lättare att räkna på sträckgränser i ett fackverk, men som sagt, strävorna skall mötas i rätt skärnings punkt, rörets centrum. Om man använder runda eller fyrkantiga rör är en smaksak. Fyrkantsrör är svårare att hitta i bra kvaliteer, men kan vara lättare att gera i skarvarna. Om man vill ha längre avstånd mellan diagonalstagen måste man ta hänsyn till böjning vid trycklast. Då skulle jag nog hellre gå upp i dimension än i gods.

Vist har vi ett poärt yttöghetsmoment i fyrkantrör så det kan ta vriding(torision)
Hmm det heter väll poärt vid vriding????

Enligt min gamla hållf-bok så är vridmotståndet för fyrkantsrör respektive runt rör.

Rör: Wv=2*pi*a^2*t (a=medelradie t=tjocklek)

4-kant: Wv= 2*h*b*tmin (h=höjd, b=bas, tmin=minsta tjocklek)

Tmax=Mv/Wv (Tmax= största skjuvspänning, Mv= vridande moment)

och ett 25mm fyrkantsrör med 1mm gods är faktiskt något bättre än ett 25mm vanligt rör med 1mm gods.

Profiler som är dåliga på vridning är öppna dvs. U och C-balkar.

mvh Johannes

F`låt. Klart jag sluddrar i nattmössan. Tror jag blandade ihop saker å ting. Det är risken för buckling av sidorna i tunnväggiga fyrkantsrör eller nåt jag tänker på. Men bucklar det sig är det ju lite sent.

Att ett 25mm fyrkantsrör är mer torsionsstarkt än ett 25mm rundrör känns ju rätt naturligt och lätt att omsätta i praktiken. Fyrkantsröret har ju inte bara mer massa, det har ju åxå massan mer spridd från centrum.

Att jag lade mig i denna tråd beror mest på att jag tyckte att frågan var lite egendomlig och fick lite fel respons. Det är väl knappt man räknar med torsionslaster i enskilda rör i ett räserbilschassie, väl?

Citat:

I stål med rätt kvalite, typ sträckgräns ~ 350 N / mm2

Kommer vi upp till dessa spänning så har jag en känlsa av att det är vekt.
Därav kan man bygga ett chassi i bondstål om det är rätt gjort.
Fa.... käns som jag är på svag is

fuling skrev:

Citat: I stål med rätt kvalite, typ sträckgräns ~ 350 N / mm2 Kommer vi upp till dessa spänning så har jag en känlsa av att det är vekt. Därav kan man bygga ett chassi i bondstål om det är rätt gjort. Fa.... käns som jag är på svag is

Klart man inte ska ligga på sträckgränsen och spela. Men det är rätt ofta man ser chassiekonstruktioner i vanligt sömmat precisionsstålrör, de är ju väldigt blaskiga. Om man sedan MIGar ihop det hela, helst med lite för lite ampere, så får man ytterligare fenomen. Den glashårda MIG svetsen rör sig inte lika som det mjuka röret och det blir små deformationer redan när det kallnar. Ett sånt chassie är säkert lika vridstyvt, men inte lika länge....

350N är inte så märkvärdiga grejor. Finns i sömlösa rundrör 52NBK DIN2391. Eller som plåt Domex 350 tror jag den heter. Jämför Chrome moly 4130N; sträckgräns 490N.

Men man kan ju ha hur bra material som helst, en dålig konstruktion är i alla fall dålig.