TVR 1800S (Mk IV), 2-litre, 1967

Dags att lägga upp tråden om den "nya" bilen.
TVR 1800S. Dvs sista varianten av TVRs första bilmodell (första med TVR namnet i alla fall). Ibland kallas de även Grantura mk IV men det är inte det officiella namnet. Precis som alla andra TVR är den ett hopplock av diverse delar från olika standardbilar (mest Triumph) kombinerat med TVRs egna delar. Alltihop förpackat i en rörram och en underbar kaross i glasfiberarmerad plast.

Bilen är totalrenoverad av tidigare ägare efter att ha varit nedmonterad i småbitar för att laga rostskador på ramen. Bilen importerades från England 1986 men kom inte i trafik förrän för något år sedan.
Motorn är i standardversion hämtad från MGB men eftersom den som satt i denna bil var totalt slut är den nu utbytt mot en mera driftsäker Volvo B18. Växellådan är givetvis en M40. Inget är ändrat i chassie och kaross så när andan faller på kan man bygga tillbaka den till original i en handvändning.

1800S Mk IV byggdes i 78 exemplar, 40 vänsterstyrda och 38 högerstyrda. Hur många som finns kvar kan man fråga sig. Dessutom byggdes ytterligare 10 bilar 1967 med identiskt utseende och praktiskt taget identiskt chassie men försedda med Ford 289 V8. En riktig best med andra ord! Dessa heter dock Griffith (Griffithmodellen fanns från 1963-1967 och såldes nästan bara i USA, oftast utan TVR namnet).
Vikten på denna bil ska ligga på under 800 kg fulltankad. Tanken rymmer för övrigt nästan 80 liter!
Chassiet har dubbla A-armar runt om och är ganska kompetent. Justerbara Spax sitter runt om (dubbla bak). Tyvärr är kuggstången (från Triumph Herald) lite för lång så dessa bilar frå alltid en del bump steer men jag ska kika på om det går att korta den till rätt längd.


För tillfället håller jag på att renovera en B18 som är borrad till 2 liter. Lite trim kommer även att monteras.
Dessutom ska lite andra småjobb utföras under vintern, bland annat ska jag höja bilen. Markfrigången är nämligen knappt 5 cm vilket är opraktiskt, den går inte ens att köra in och ut ur garaget.
Eftersom säkerhetsbälten saknas (behövs inte på en 1967a) så ska jag göra något åt det också.
Sen blir det naturligtvis en sedvanlig uppsnyggning av motorn. Gjuten aluminiumventilkåpa med texten "Speed-Man Racing" har införskaffats, all aluminium är glasblästrad osv. Bling, bling!

Målet med bilen är väl egentligen lite oklart. Jag tänker väl köra den på lite banmöten men även försöka ha den till träffar och liknande. Blir nog ingen racebil av den tror jag... Fast jag har inte bestämt mig än.


Några bilder för den intresserade.

Den ser ut att ha enorma ballonghjul, eller är den så liten (det är ju ont om referenser)?

Skulle det rymmas en B30 i motorrummet (tillbakaflyttad låda då förståss)?

satan så ball..

hoppas du får bra användning av stakarna!

/Rogge

Niklas Falk skrev:

Den ser ut att ha enorma ballonghjul, eller är den så liten (det är ju ont om referenser)? Skulle det rymmas en B30 i motorrummet (tillbakaflyttad låda då förståss)?

Det är visserligen ganska stora däck (205/70-15) men bilen är pytteliten, ca 3,6 meter lång!
En B30 skulle nog få plats utan minsta problem. Det är säkert 30 cm över till torpedväggen, förutsatt att man flyttar på värmaren.

runt 3,6 ? trodde den va i samma storlek som mgn ungefär (ca 3,9)
Skönt ialla fall med lite mera engelska 60s sportbilar , men kläm i en MGB motor i han igen

Å så frän, fast nån skojare har satt ratten på fel sida....

Döfräck bil! Ser helt vansinnig ut, på ett positivt sätt
Lycka till!

gud vilken vacker skapelse!

Kul att ni gillar den!!

Mats Karlsson skrev:

Å så frän, fast nån skojare har satt ratten på fel sida....

Äsch. Det vet du väl att alla riktiga sportbilar är högerstyrda (och från England om man får tro inskränkta puritaner)
Det skulle egentligen vara mycket enkelt att bygga om den till vänsterstyrd. Ny instrumentbräda (i detta fall är det verkligen en bräda ) och en kuggstång från en vänsterstyrd Triumph Spitfire är all hårdvara som behövs. Sen är det bara att flytta över rattstång, pedalställ och alla knapparna till andra sidan av bilen. Bilen som sådan är redan förberedd för det så det är inget bekymmer alls.
Fast jag vet inte, den är ju byggd på det här viset och jag stör mig inte så mycket på det.

Andreas T skrev:

Skönt ialla fall med lite mera engelska 60s sportbilar , men kläm i en MGB motor i han igen

Får du ihop din MG till i sommar så får vi väl synas på stan och jämföra lite.
Byter jag motor igen från Volvo så blir skulle det nog bli till en 289 Ford V8 och ändra bilen till samma spec som en Griffith. Frågan är vad SFRo och SBP skulle tycka om det?

Fick möjlighet att klämma på denna bilen för ett par veckor sedan (Calles kompis), verkligen en häftig bil

Fredrik Bolander hade en liknande bil förut (med sexa i...), men om jag minns rätt hade den nästa variant av Cortina-bakljus. Oerhört balla bilar!
Utan rationella skäl har jag ogillat brittiska sportbilar tidigare, men efter att ha provat tidigare nämnda bil och hans Westfield Eleven är jag omvänd.

Viktfördelningen på de flesta banor blir bättre med högerstyrning.

Lennart Hall skrev:

Fredrik Bolander hade en liknande bil förut (med sexa i...), men om jag minns rätt hade den nästa variant av Cortina-bakljus. Oerhört balla bilar!

Det finns en modell som heter Vixen och som har de senare Cortinabakljusen och de gjordes även med Triumphs 2,5 liters sexa så det var väl en sån. Jag vet att det finns eller åtminstone har funnits några enstaka i Sverige. Vixen är för övrigt baserad på Grantura men ju senare årsmodell desto mer annorlunda. Förutom på första årsmodellen, Vixen S1 (1800S fast med Cortinamotor), så är hjulbasen är längre på Vixen, ca 12 cm tror jag. Gör nog insteget i bilen betydligt smidigare.
Möjligen har även tidiga bilar i M-serien Cortinaljus också fast jag är osäker.

Måste förresten berätta om min sambos reaktion på bilen (nu blir hon väl arg på mig). Hon uttryckte sitt gillande redan när jag visade henne annonsen, eller rättare sagt så sa hon åt mig att hon tyckte att jag "måste" köpa den. Med andra ord var jag inte speciellt fundersam.

Dagen efter att jag hämtat hem den körde jag ut den ur garaget och tvättade den. Catharina var och gjorde något ärende på stan men kom förbi garaget lagom till att jag hade tvättat klart. Hon gick en sväng runt bilen och såg nöjd ut. En ganska naturligt rekation alltså.

Jag slängde över nycklarna till henne och frågade om hon ville provköra. Föga förvånande så ville hon det. Bilen drog iväg med ett dån (det sitter bara en pytteliten ljuddämpare på den) och försvann runt närmsta gathörn. När hon varit borta i nästan 10 minuter började jag bli orolig att hon missat att den saknar bromsservo och gått av i någon kurva för hon sa att hon bara skulle ta en kort sväng. Det visade sig dock inte vara någon fara för strax svängde hon in på parkeringen igen, klev ur bilen med ett leende som gick från öra till öra och säger:
"Vi måste ta den här bilen när vi åker till Nürburgring i sommar"


Det är den typen av reaktion man vill ha från sin flickvän eller hur!

Citat:

Får du ihop din MG till i sommar så får vi väl synas på stan och jämföra lite. Byter jag motor igen från Volvo så blir skulle det nog bli till en 289 Ford V8 och ändra bilen till samma spec som en Griffith. Frågan är vad SFRo och SBP skulle tycka om det?

De kan vi nog göra
Borde väll inte vara så stora problem om bromsar osv byts till samma som Griffith ? och att chassit ev stadgas upp

Andreas T skrev:

Citat: Får du ihop din MG till i sommar så får vi väl synas på stan och jämföra lite. Byter jag motor igen från Volvo så blir skulle det nog bli till en 289 Ford V8 och ändra bilen till samma spec som en Griffith. Frågan är vad SFRo och SBP skulle tycka om det? De kan vi nog göra Borde väll inte vara så stora problem om bromsar osv byts till samma som Griffith ? och att chassit ev stadgas upp

Bromsar och chassie är faktiskt precis samma, så just den delen är väldigt enkel. Egentligen är enda skillnaden att Griffith har slutväxel från Jaguar. Drivaxlarna och kardanen är givetvis annorlunda också. I övrigt så är det bara fjädrarna som skiljer + att de hårdlödt dit någon förstärkning på nägon av infästningspunkterna i framvagnen (litteraturen är dock otydligt på exakt vad).

Fast ska man öka vikten med något hundratal kilo genom att stuva i en V8 så gör nog ren självbevarelsedrift att man byter bromsar till något som är större och ventilerat.

Varför inte stoppa i en rapp förgasar wankel? Passar ju med namnet o allt, underbar sång, lätt o bra med tryck

Göran - grymt cool bil du hittat...

En Volvo 5.a sugis med förgasare rekommenderar jag - för att du precis som jag - skall vara så annorlunda som möjligt

Wankelsport skrev:

Det visade sig dock inte vara någon fara för strax svängde hon in på parkeringen igen, klev ur bilen med ett leende som gick från öra till öra och säger: "Vi måste ta den här bilen när vi åker till Nürburgring i sommar" Det är den typen av reaktion man vill ha från sin flickvän eller hur!

Host, harkel. Din sjua ska inte stå i mitt garage utan krav ifrån min sida utöver delen med garagehyra. Ska TVR: en till Nürburgring så kräver jag att den svarta får hänga på!

Öhh, jag kan vara gästförare i den svarta;)

Den står för övrigt kvar i garaget, kollar den emellanåt och porten desto oftare. Gäller ju att måna om sina hyresgästers ägodelar. Nej jag tvättar inte bilen åt dig.

Gratulerar till nyförvärvet! Vi kanske ses på någon TVR-träff framöver?

\\ Johan

Kul med en till TVR här på rejsa!

Ser ut att vara hur fin som helst!
Personligen tycker jag det vore synd att byta till en motor som inte är tidsenlig med bilen. En ford 289 hade nog suttit fint

Jag lägger in lite bilder nedan som jag fick med från tidigare ägaren, fotografen är alltså okänd. Bilderna visar bilen strax efter hemkomsten från England, troligen tagna 1986. Uppenbarligen har bensintanken demonterats och antagligen motorn också för den ser väldigt hög ut i fronten.

Under hemresan hade tydligen motorn gått mycket dåligt vilket, efter obduktion, visade sig bero på en sprucken topp och att två av cylindrarna hade så djupa repor att den inte gick att borra om. Vevaxeln var också dålig men den hade redan slipats till minsta underdimension så även den var bara att slänga. Värre var dock att två av ramens längsgående rör gick av helt på resan. Av denna anledning demonterades hela bilen i smådelar och karossen lyftes av ramen. Något som för övrigt inte är helt enkelt eftersom golvet är ihopplastat med ramrören.

1991 hittade den en ny ägare som bytte ramrören och renoverade upp allt. Samtidigt monterades faktiskt en 289 V8 samt en T10 växellåda i bilen. Tyvärr visade det sig att det inte är möjligt att besikta som ombyggt fordon om bilen inte tidigare varit registreringsbesiktad i Sverige så det hela slutade med att motorn åkte ut igen och såldes. Eftersom man får registeringsbesikta med "utbytt motor" (%-reglerna om effekt och vridmoment) så införskaffades istället en B18 från en Amazon 1966 och bilen kunde slutligen registreringsbesiktas.



Som synes var den klarröd när den kom från England och den hade ekerhjul med smala däck som sitter djupt inne i skärmarna! Hjulen finns fortfarande kvar med de är i tråkigt skick så Minilitefälgarna som sitter på nu känns helt rätt.
Man kan också se hur skyltbelysningen ska se ut, den som sitter på nu är av fel modell. Notera även hur man löst problemet med främre registreringsskylten! Tyvärr lär det inte fungera här hemma.
Personligen tycker jag även att bilen ser betydligt äldre ut med ekerhjulen. Den mörkare vinröda BMC färgen som den har nu passar också mycket bättre enligt min personliga mening.