Ett alternativ till den gängse chassi/karossvridstyvhetsmetoden kan vara något i linje med:

1. Ställ bilen på ett referensplan (garagegolvet).
2. Mät det vertikala avståndet mellan en punkt nära respektive hjul och referensplanet.
3. Vrid referensplanet (lägg några hyllplan mellan ett av hjulen och garagegolvet).
4. Mät återigen det vertikala avståndet mellan en punkt nära respektive hjul och referensplanet.
5. Beräkna förhållandet mellan vridningen av chassi/kaross med vridningen av referensplanet.


Fördelar med ovanstående metod:

A. Liten risk att chassit/karossen hamnar i spänn (rulla bilen framåt/bakåt en smula innan mätningarna).
B. De vridande krafterna anbringas på rätt ställ (fjäderplattorna+bärarmsinfästningarna).
C. De vridande krafterna blir beroende av bilens vikt och fjäderkonstanter (en lätt, mjukt fjädrad bil behöver inte vara särskilt styv).
d. Mätetalet blir dimensionslöst (hur många % av vridningen hamnar utanför dämparnas kontroll).

ice skrev:

Ett alternativ till den gängse chassi/karossvridstyvhetsmetoden kan vara något i linje med: 1. Ställ bilen på ett referensplan (garagegolvet). 2. Mät det vertikala avståndet mellan en punkt nära respektive hjul och referensplanet. 3. Vrid referensplanet (lägg några hyllplan mellan ett av hjulen och garagegolvet). 4. Mät återigen det vertikala avståndet mellan en punkt nära respektive hjul och referensplanet. 5. Beräkna förhållandet mellan vridningen av chassi/kaross med vridningen av referensplanet. Fördelar med ovanstående metod: A. Liten risk att chassit/karossen hamnar i spänn (rulla bilen framåt/bakåt en smula innan mätningarna). B. De vridande krafterna anbringas på rätt ställ (fjäderplattorna+bärarmsinfästningarna). C. De vridande krafterna blir beroende av bilens vikt och fjäderkonstanter (en lätt, mjukt fjädrad bil behöver inte vara särskilt styv). d. Mätetalet blir dimensionslöst (hur många % av vridningen hamnar utanför dämparnas kontroll).

En nackdel:

Svårt att mäta förbättringar vid ombyggnad, om inte fjädrar och däck är exakt samma med samma tryck och allt.


En till fördel:

Lätt att sätta upp en sån mätning. Går snabbt.

Jag har hittat på en egen metod som förvisso inte tar hänsyn till stötdämpare osv utan bara vridstyvheten i chassit.
Men den är lätt att tillämpa och lätt att mäta förbättringar.

Ställ bilen på 3 punkter. En mitt mellan axlarna fram resp. bak, samt en i i ena hörnet bak och lägg en motvikt ovanför punkt tre så att bilen inte välter då den förhoppningsvis balanserar på de två centrerade punkterna.

Sedan lägger man en last på motsatta sidan fram och mäter hur mycket chassit sjunker i den punkten innan punkt 3 lättar från pallbocken.
Ger det för litet utslag kan man öka motvikten eller ändra utväxlingen.

Jag har min bil stående i en sån här uppställning hela tiden och gör en mätning efter varje nytt steg för att se förbättringar.

EDIT:

Motvikt
Vilopunkt
Lastpunkt


Kom gärna med kommentarer.

David Berglund skrev:

Kom gärna med kommentarer.

En förutsättning för att det ska funka är då att de båda centrumpunkterna är väldigt styva i karossen.
Kanske svårt att hitta sådana på dom flesta bilar?

ice skrev:

Ett alternativ till den gängse chassi/karossvridstyvhetsmetoden kan vara något i linje med: 1. Ställ bilen på ett referensplan (garagegolvet). 2. Mät det vertikala avståndet mellan en punkt nära respektive hjul och referensplanet. 3. Vrid referensplanet (lägg några hyllplan mellan ett av hjulen och garagegolvet). 4. Mät återigen det vertikala avståndet mellan en punkt nära respektive hjul och referensplanet. 5. Beräkna förhållandet mellan vridningen av chassi/kaross med vridningen av referensplanet. Fördelar med ovanstående metod: A. Liten risk att chassit/karossen hamnar i spänn (rulla bilen framåt/bakåt en smula innan mätningarna). B. De vridande krafterna anbringas på rätt ställ (fjäderplattorna+bärarmsinfästningarna). C. De vridande krafterna blir beroende av bilens vikt och fjäderkonstanter (en lätt, mjukt fjädrad bil behöver inte vara särskilt styv). d. Mätetalet blir dimensionslöst (hur många % av vridningen hamnar utanför dämparnas kontroll).

Kunde va kul å testa. Jag vet ju vad min bil ligger. Å då ser vi om resultatet stämmer. Lite senare när min bil börjar sitta ihop igen, kanske du kan titta över så provar vi. Kand e va nått?
MVH
Göran Malmberg.

Vi har gjort sådär ibland med att palla under ett hjul i taget. Från början var syftet just att kolla vridstyvhet. Summan av den övningen var att även med mjuka karosser vrider sig karossen inte så mycket att det det går att fastställa vridstyvheten med någon större precision.

Dessutom är det lättaste att mäta ändringen i avstånd mellan nav och skärmkant eftersom annars kommer komprimeringen av däcket in och förstör lite till.

Idag använder vi övningen för att kolla krängarbalans dvs kvoten i krängarstyvhet mellan fram och bakvagn. Nyttigt för att kolla tex inom vilket spann justerbar krängare ändrar krängarbalansen.

Dessutom är det ett bra test för att kolla om bilen är symmetrisk ...

om man vill ha mätresultat i grader, så är det svårt att mäta för små delar av grader exakt. Man behöver större vridkarfter så man kan jämföra ökade belastningar med mindre. Och se att ökningskurvan ser bra ut. Så man vågar lita på siffrorna.
Däremot för att kolla var bilen rör sig, kan man ha enklare metoder.
Mina elektriker plaströr med en fjäder i som jag visar på min hemsida, funkar suveränt att mäta chassierörelser med.
http://hem.passagen.se/hemipanter/
Göran Malmberg.