Saxat från PCS

"Här är min inkörningsprocedur. Den är framtagen i samråd med ett antal bromsingenjörer från olika firmor. Själv kör jag Mintex 1144, ett trevligt belägg som har hög och temperaturstabil friktionskoefficient och samtidigt inte kostar skjortan.
Inkörning av belägg görs alltid i tre steg:
1. Geometrisk inslitning
2. Långsam uppvärmning
3. Ytkristallisering

1. Inslitning mot de små ojämnheter som finns i skivan.
Använd låga bromskrafter i korta duttar för att inte överbelasta de få kontaktytor belägget har med skivan. Temperaturer under 150 grader.

2. Uppvärmning av HELA belägget, genomhärdning.
Kör med konstant fart och lägg foten försiktigt på bromspedalen för att sakta värma belägget. Temperaturer mellan 200 och 250 grader.

3. Kristallisering av beläggets yta, friktion.
Kör med hög fart och bromsa fullt till stopp, släpp sedan pedalen, upprepa 5-10 gånger och mät skivans temperatur vid varje stopp. Temperaturen i detta steg är helt beläggberoende, generellt bör man nå skivtemperaturer som ligger ca 100 grader under beläggets maximala temperatur. "

Citat:

Temperaturen i detta steg är helt beläggberoende

Hmm! Enligt fysikens lagar så det som händer när man bromsar är att rörelseenergi omvandlas till värmeenergi. D.v.s. Om vi bromsar med, säg, ett G från 150 km/h med en bil som väger 1200 kg omvandlas ett visst antal Joule rörelsenergi till lika många Joule värmeenergi. Detta värme finns då lagrat i bromskivorna (och deras närhet). Beroende på massan i bromskivan (och, som sagt prylarna i dess närhet) blir det en viss temperatur i skivan.

Vilka belägg som används saknar betydelse, hävdar jag. Kan nån motbevisa det?

JohanR

Vissa borde ha pluggat mindre här i livet !

Jo precis, men retardationen på 1G kommer ju någonstans ifrån, mer kraft bakom belägget, eller högre friktion mellan skiva/belägg.



Men borde inte olika material reagera olika på ovanstående metod?

Ta mina nya PFC93:or....jag vågar inte tänka på vad bitarna tycker om att köras till gränsen för att det skall kristalliseras - rapporter om PF-beläggen är att de pallar mer än vad skivorna gör.

/J

Någon som har tips om inkörning av blå Pagid?

Enligt instruktioner från Pagid:

"Correct running-in after refreshing the brake pads:

- 3 to 4 brake applications with medium pedal pressure from 100 mph to 50 mph.

Allow 900 - 1500 feet cooling time between brake applications.

- 2 to 3 brake applications with harder pedal pressure from 110 mph.

Allow 1500 feet cooling time between brake applications. Avoid wheel lock - up and ABS.

- 1 to 2 In-between clean-up brake applications.

Do not allow the brake pads to overheat during the brake in period!"

Morty skrev:

...Avoid wheel lock - up and ABS...

JohanR skrev:

Citat: Temperaturen i detta steg är helt beläggberoende Hmm! Enligt fysikens lagar så det som händer när man bromsar är att rörelseenergi omvandlas till värmeenergi. D.v.s. Om vi bromsar med, säg, ett G från 150 km/h med en bil som väger 1200 kg omvandlas ett visst antal Joule rörelsenergi till lika många Joule värmeenergi. Detta värme finns då lagrat i bromskivorna (och deras närhet). Beroende på massan i bromskivan (och, som sagt prylarna i dess närhet) blir det en viss temperatur i skivan. Vilka belägg som används saknar betydelse, hävdar jag. Kan nån motbevisa det? JohanR

Du har nog rätt i ditt påstående, men det var väl inte skivans temperatur som avses, utan snarare vilken måltemperatur just detta belägget har för inkörningsproceduren.

Tack för snabbt svar!
Underbart forum det här.

Har för mig att den första beskrivningen gäller för Pagid belägg.

Jag har läst en instruktion där det stod väldigt tydligt att man INTE fick köra med foten lätt på bromsen för att få upp tempen. Tyvärr minns jag inte om det var Pagid eller Performance Friction

Magnus Thomé skrev:

Jag har läst en instruktion där det stod väldigt tydligt att man INTE fick köra med foten lätt på bromsen för att få upp tempen. Tyvärr minns jag inte om det var Pagid eller Performance Friction

Denna?

http://www.speedparts.se/arkiv/anvisningar/anv_pagid_racingbroms.pdf

Instruktionen hade gärna fått förklara lite mer utförligt varför inte

Det där (speedparts PDFen) är exakt det pappret jag fick med när jag köpte Pagid blå till Alfan.

orsaken till att man inte skall köra med en fot på bromsen och en på gasen för att långsamt värma upp beläggen är att man då förmodligen kommer att ha kontakt mellan belägg och skiva under en längre tid och då bygger man upp fruktansvärt mycket värme som sprider sig till ok och bromsvätska...
Gör man en hård inbromsning (och sen släpper) så sprider sig inte värmen till ok och vätska på samma sätt. Just därför så står det att man skall bromsa ner till 100 Km/h och inte 0, för då får man ju ingen kylning.

Då var de blåa pagiderna inbromsade.

Att de skulle gnissla vet jag inte, jag tycker det är ett mer stål-mot-stål-gnagande ljud man hör. MUSIIIIK i mina öron. MAn riktigt hör hur beläggen äter sig in i skivan

Den som klagar på detta ljud bör söka vård!

och de dammade absolut inte mer än mina Greenshit som jag hade på innan!!

En liten sidonotis: När jag bromsade de första 3-4 gångerna för den mekaniska inbrosningen så upplevde jag en högst kännbar tendens till skak i ratten. Så även vid 1:a och 2:a termiska inbromsningen, medans det i princip försvann helt efter den tredje gången. Vad kan detta tänkas bero på?

JohanR skrev:

Citat: Temperaturen i detta steg är helt beläggberoende Hmm! Enligt fysikens lagar så det som händer när man bromsar är att rörelseenergi omvandlas till värmeenergi. D.v.s. Om vi bromsar med, säg, ett G från 150 km/h med en bil som väger 1200 kg omvandlas ett visst antal Joule rörelsenergi till lika många Joule värmeenergi. Detta värme finns då lagrat i bromskivorna (och deras närhet). Beroende på massan i bromskivan (och, som sagt prylarna i dess närhet) blir det en viss temperatur i skivan. Vilka belägg som används saknar betydelse, hävdar jag. Kan nån motbevisa det? JohanR

Inkörningen rör inte riktigt det fenomenet. Det rör belägget som sådant och skivytan. Man ska t,ex inte trampa på bromse med bilen stillastående under den här proceduren. Då bäddas padmaterial fast på skivytan och startar en fläckvis uppvärmning på platsen vid fortsatt inkörning. Och man åstadkommer PRECIS det inkörningsproceduren avser motverka. Till sin extrem orsakar detta en härdning av skivytan, på den skadade platsen, som sedan aldrig försvinner. Och man får slagig pedal. Skivan slipas och det blir bra för ett tag. Men reaktionen kommer igång snart igen, och en ny slipning blir aktuell.

Göran Malmberg.

Fyller på med ett några inkörningsanvisningar som jag hade hängande på garageväggen.


PFC:





FERODo:





Trickstuff: