Ventilspelen har visat sig ligga OK även om det spretar lite.

Mina framspacers är nedsvarvade 30-> 25 mm med hjälp av otroligt hjälpsamma garagegrannar. Guldområde att ha garage i!!!!

Måttet blev lagom, men tänk vad det j***ats igen, därav den sena natten.

Har också bytt kylarvätska, nu kör jag med Red Line Water Wetter utan inblandning av glykol.

Har också gått igenom motorrummet och bundit upp kablar och slangar för att minska risken för nötskador och brott.

LMM:en åtstramad ett hack, motorn verkar gå lite fett.

om alltför få timmar bär det iväg till Kinnekulle igen! Hoppas jag lyckas skaka av mig ett par sekunder under premiärhelgen.....

En liten lägesrapport.

SSK-premiären avklarad inkl träningen på fredagen.

För att börja med det positiva blev jag inte sist nåt av racen och blev bara varvad av fem bilar, samma bilar båda löpen, men med trean och fyran omkastade. Även om det är anskrämligt, så är det ett fall framåt jämfört med finalen förra året då jag vill minnas att jag blev varvad av alla utom ett fåtal. Kanske var det alla som varvade mig, jag har liksom förträngt exakta minnen......

Min "komfortzon" som jag övat in under banträffarna, där man kanske kör på 90-95%, är komfortabel med det, tycker det går fort, har kul och är nöjd med läget, den måste bort ur ryggmärgen om det ska börja gå fort. Jag har haft några bakvagnssläpp i helgen, som jag lyckats hämta hem rätt odramatiskt iofs, delvis tack vare den numera stumt upphängda bakvagnen, men också antagligen för att det inte gått särskilt snabbt. Men 101% går det definitivt inte.

Det är ju iofs intressant att bli omkörd av bl.a. Blyberg och osbeck (de som jag brukar passa på att studera), för där går det nog runt '101%' av tillgängligt grepp hela tiden.

I regn verkar det som att det är me OK att jag fortfarande befinner mig i komfortzonen eftersom jag då inte är lika långsam rent relativt. Detta kan bero på att jag larvat runt på isbanor en del och att den komfortinriktade ryggmärgen känner igen dessa lugna släpp och påföljande utlägg av bakvagnen.

Nåväl, första individuella skamgränsen är passerad eftersom jag numera är snabbare med räsern än med dragbilen. Med dragbilen mäktade jag under 1:08.5, troligen .3 och jag körde som snabbast 1:07.64 med räsern. Detta innebär att jag ligger ungefär en sekund efter de etappmål jag satt upp. Kombitid var målet för träningshelgen och 1:06-tider var målet för premiärhelgen.

Jag har också konstaterat att jag inte gör några direkta kardinalfel, i enkla kurvor som kvarnen och depåsvängen tror jag att jag håller god fart, men det gäller att bromsa lite senare och åka lite fortare i alla övriga partier. Låter uppenbart, men så tror jag det är och det är träning som behövs.

Ska försöka komma iväg till Flygstaden i Söderhamn och känna in bilen under sommarn. Där kan man ladda fullt, åka av slingan och fortsätta bara. Det är nog bra.

Mental inställning. Jag blir överhuvudtaget inte nervös vid tävlingarna, jag tar det öht inte på allvar. Detta var en tillgång när jag tävlade i bågskytte såväl som i segling, där det gäller att behålla koncentrationen och ett objektivt fokus. Kanske det blir en tillgång när jag börjar komma upp i fältet, men just nu upplever jag det som en brist eftersom jag inte upplever någon som helst stress och bara tycker att det är så j..a kul att köra bana.

Jag hamnar i lunken när jag är ensam, men i helgen så hade jag någon efter mig (någon som jag tror blir svår ganska snart) och efter drygt halva loppen närmade sig bilen, förmodligen pga min komfortkörning, och då blev jag liiite stressad varvid takten ökade och jag körde fortare än innan.

Nåväl, att utveckla min egen körskicklighet var största anledningen till att jag köpte bilen och började tävla, så därför blir det en del berättande om annat än "race & banåkabilen" som plåthög. Jag kör på kassa varvtider och hoppas fortfarande. Om ett år kanske vi konstaterar att jag saknar talang, men det har jag faktiskt inget problem med. Men jag hoppas och, givetvis, tror att vi ska se varvtider och placeringar anpassa sig till anständiga nivåer.

Vad gäller plåthögen i projektet så har jag efter påpekande av Fredrik Egeland med far insett att jag inte har ngn fjädring fram ( https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=19168 ), tänkte skaffa 30-38 mm av sånt innan Gelleråsen. Köpte två nya däck på Kinnekulle. Har kört på A032 bak tidigare och när jag fick fräscha A048 runtom blev den lite tung att få runt främst depåsvängen.

Gick upp på 2.1 bar kalltryck i bak mot 1.8 fram i steg, men depåsvängen blev aldrig helt bra. Kan bero på att jag inte haft nån fjädring fram, men annars hade jag fortsatt släppa grepp i bakdäcken genom att öka lufttrycket oavsett varmtryck eller temperaturfördelning.

Fick också en fin Ford-avformning i bakstammen i helgen som kräver nåra timmar.

Fjädringsväg och plåtskada blir iaf veckans projekt. Hinner inte åtgärda körställningen nu heller. Hade behövt flytta fram stolen så jag nådde gasen!

Tycker att du har en sund (och skön) inställning
Att ha kul och känna att man utvecklas är roligare än att åka hem besviken med den minsta av de tre förgylda äggkopparna

Måste säga att jag gillar det du gör.

Men tänk om jag kunde få ett uns av ditt lugn innan race, inte känna sig spyfärdig och som KL säger, inte vara besviken för att man "bara" kom trea... Ibland är det jäkligt tröttande att vara sjukt tävlingsinriktad, särskillt om man saknar talang och material...men det vill jag aldrig inse.

Frågan är om det egentligen inte är lika kul, eller tom roligare, om man åker "bara" för att utveckla sig själv osv osv.

Måste åka och beskåda lite SSK-race, det var längesedan.

Citat:

Men tänk om jag kunde få ett uns av ditt lugn innan race, inte känna sig spyfärdig och som KL säger, inte vara besviken för att man "bara" kom trea... Ibland är det jäkligt tröttande att vara sjukt tävlingsinriktad, särskillt om man saknar talang och material...men det vill jag aldrig inse.

Instämmer i ditt förnuftiga resonemang samt även i ditt konstaterande om faktum.

Citat:

Frågan är om det egentligen inte är lika kul, eller tom roligare, om man åker "bara" för att utveckla sig själv osv osv.

I den klass jag kör ( Fyndbörsen ) tror jag att det finns ganska många som instämmer i ovanstående, villket i sin tur påverkar den trevliga stämmning vi har mellan oss förare.

Citat:

Måste åka och beskåda lite SSK-race, det var längesedan.

Du är välkomen 14 - 15/5 på Gelleråsen.

Suget av att köpa tbx min gammla bil jag byggde en gång och INTE bygga om den utan åka Fyndbörsen blev med ens inte mindre... Jag har ju iaf en uttalad option på att få frågan då det ska säljas.
Jag vet iaf att bilen räcker till att vinnas med... Extra press? Nähä...

14-15 är det SLC på Kullen...men har ju haft för avsikt att dyka upp med vågar, setup bord och hela baletten.

Kan skriva under på det Reinhold säger om stämningen! Helt prestigelös vad det verkar och jag har fått otroligt bra support av många i fältet, inte minst av Reinhold själv och Blyberg. Naturligt eftersom vi kör liknande bilar, men det finns heller ingen märkesfetischism egentligen, även om det ibland låter så....

Totalt sett är det skitskoj, även om jag får erkänna att jag blir besviken när jag ser tiderna, för visst är jag resultatinriktad i grunden, men jag har rätt objektiv syn på det än så länge och tävlar mot mig själv. OK, jag når inte riktigt mina mål, men det känns mer som en sporre än nedslående.

Sen det där med lugnet, det kanske det också är slut med när jag slutar vara "back marker" och får lite trafik runt mig, men kanske inte ändå. Vid starterna där det har varit en del sällskap har det inte pirrat så värst heller. Tillgång eller brist återstår att se, men jag har sluppit spy eller mani-pinka innan start hittills iaf...

Vad gäller målen så har jag nämnt ett par, men under säsongen hade jag tänkt ligga på 1:05-tider på kullen och vara uppe i fältet och få öva på körning för placeringar. När man är ensam blir det ju mest att tugga på i nåt som iaf liknar ett idealspår och det är syftet med målet att bli tvingad att försöka köra fort i aviga spår. Detta är ju heller inte direkt nåt man kan träna utom tävlan eftersom man saknar referensen som en som man försöker köra om utgör.

Eller hur är det? När jag seglade "körde vi fart" mot likadana båtar där man ser direkt vad segeltrim gör i båtfart och hur manövrar funkar om man tappar eller vinner någon meter. Har för mig att detta kan vara svårt att återskapa på motorbana även om man har en jämnsnabb kompis, att trots att man skulle komma överens om att "du kör som vanligt åsså försöker jag gå om på innern i kvarnen" så blir det väl ändå aldrig samma sak som vid skarp tävling?

Nåväl, det är ju sällskapet på banan jag är ute efter, om det bara var varvtider hade jag ju kunnat köpa en laptimer och åka runt på träningar och banträffar för att slipa tiderna i idealspår. Om jag inte lyckas bli tillräckligt snabb för att komma upp i sällskap, blir jag såklart besviken. Sen inbillar jag mig inte att jag ska hinna öva upp "kreativitet i hastigt uppkomna situationer" denna säsong eller ens under några påföljande, men att utsättas för det och iaf känna på "riktig racing" är vad jag hoppas på.

En annan sak som kanske uppfattas som falsk blygsamhet, är att jag har en tendens att skylla på mig själv även om det är materialet det är fel på och jag fortsätter givetvis att pilla på plåthögen också. Men den har gjort 1:05-tider på kullen med byggaren Peo bakom ratten och jag inbillar mig att den är vidareutvecklad nu och det inte borde finnas några ursäkter.

Har ställt in mitt deltagande på Gelleråsen nu till helgen, 14-15/5.

Har inte riktigt tid med allt och inser att det är lika bra att backa av och ta det lite lugnt. Det känns inte riktigt skoj att tokstressa med en hobby, liksom. Kommer säkert att ångra mig i helgen, menmen....

Däremot tänkte jag fortfarande dyka upp med den på PSC:s banträff/träning 22/5 på Kinnekulle. Sen hoppas jag att det blir ett par träningar i Söderhamn under sommarn. Tillsammas tror jag det ger lika mkt som en tävlingshelg vad gäller att komma överens med bilen. Speciellt som Söderhamn är väldigt fölåtande för ev avåkningar och man kan ladda ordentligt utan större risker en för störningar för övriga.

Tyvärr är inte nästa tävling förrän 22-24 juli (race weekend), eftersom jag inte får köra på Rudskogen, så det blir kanske lite abstinens innan dess.

Fjädringsvägen i kompression kommer efter åtgärderna att bli 38 av 100 mm slaglängd, så dämparna tillåter efter detta 62 mm droop, vilket kanske behövs för att behålla greppet på innerhjulet i utgångarna. Annars är det ju en lite bakvänd fördelning. Tror jag har hittat alu att göra delarna av också.

Pär Hansson skrev:

Har ställt in mitt deltagande på Gelleråsen nu till helgen, 14-15/5. Har inte riktigt tid med allt och inser att det är lika bra att backa av och ta det lite lugnt..............

Tycker att det är ett klokt ställningstagande, själv går jag inte ut i garaget om jag inte har lust. Hobbyn får inte bli ett tvång utan skall alltid vara en option i vardagen när man känner får det.

Dä ska va gott å leva!

/Leif

Scania in a bad shape:



Ingenting som inte nåra bitar aluminiumplåt kan avhjälpa! 12 mm blev distansen, det var den plåt jag hittade, och jag lyckades också hitta 5 mm skrotplåt för flänsen på undersidan.

...so, grease up your baby for a ball on the hill.....!! 8) ....men.....

Just nu skulle jag iofs givetvis hellre ha legat och sovit i bagageutrymmet på min 406 på en asfaltplan i närheten av en viss jättegris-farm........

Rudskogen får jag inte köra på debutlicens iaf. Om inte premiären räknas som två tävlingar?????

Nu har jag monterat allt som behövdes för att få fjädring.

Tack till garagegrannen Bernt som gjort all skärande bearbetning! :thumbup:



Undersidan av fjäderbenet svarvades av 3 mm och det syns att gaveln fortfarande har bra fäste. Om det är bra genombränning kan jag ta 3 mm till. Sätet mot spindeln svarvades upp 8 mm och jag har fortfarande 3 mm frigång mot drivknutsdamasken. Nippeln sitter där för att inte få in spån i fjäderbenet.



Detaljerna för övre fjäderbensfästet som flyttats från undersidan av innerskärmen till ovansidan + att jag satt en distans emellan för att flytta upp det ytterligare. Den vänstra flänsen är av 5 mm plåt och sitter på undersidan. Den fick bearbetas lite så att övre fjädertallriken skulle få plats. Den högra är diistansen som sitter på ovansidan och eftersom jag bara fick tag i 12 mm plåt isf 10 som var planerat, blev jag tvungen att slipa ur 5 mm-flänsen. Men det är inte slut där..... :roll:



ovansidans distans monterad.



Undersidans kraftfördelande fläns monterad. Jag hade egentligen tänkt göra även den i 10 mm alu-plåt, men mätte mig till att 5 mm var max och fick tag i en sån skrotplåt. Så.... Den är egentligen för vek från början och dessutom blev den för tjock iom att distansen på ovansidan blev 2 mm tjockare än planerat. Jag är egentligen övertygad om att allt håller, men det hade känts bättre med en 8-10 mm fläns...... Det fixar sig! 8) Men egentligen gör inte flänsen mer nytta än tre 20 x 40 mm brickor, tyvärr! Återigen...... Det fixar sig! 8)



Jag har kunnat höja undre fjädersätet:

8 mm: Uppflyttad undre fästpunkt.
10 mm: Tjocklecken hos den blåeloxerade, färdigköpta, fixturen för övre ledlagret.
2 mm: Plåttjockleken i fjäderbenstornet.
12 mm: Distans / övre fläns.

Summa: 32 mm.



Resultatet av noggranna mätningar och utförande efter dessa. Huven går inte igen! Jag missbedömde betydelsen av att distansen blev 2 mm tjockare än planerat, vilket ger ca 8-10 mm extra glipa i framkant huv. Men jag missbedömde också vad som skulle ta i först, det är den blåeloxerade biten som tar i en förstyvning i huven i detta fall och inte bulten till dämparfästet som jag mätte på..... :roll: Till mitt försvar så kan jag säga att detta är lite småsvårt att se genom en 20 mm glipa. Borde ha tagit till oasis-metoden......

Jaha... vad gör jag åt detta då? Nu i helgen ställer jag bara upp främre fästena i motorhuven och ser glad ut. Men till nästa tävling där det ställs krav på viss karosspassning, kommer jag att slipa ner distanserna 2-3 mm och kanske vända på en bussning (stål) i ledlagret.

Lite bonusbilder:



Reservdäckslagret innehåller en del halvhyfsade A032 och A048............ :P



Bilstein is de shite, eller? Nåväl, nästa år kanske den utrustningen sitter i en sportbil. 8)



...två generationer.........

Detdär blev väl kalas...trist bara på passningen av huven.

om man ska vara petig kanske du skulle haft brickor under bultskallarna...men jag ser att skruvarna var korta...

PÄR Det finns inget krav på karosspassning , många är de bilar som kört med förhöjd bakkant på huven genom åren många tror sig däregenom förbättra kylningen eller så tycker dom att det ser tufft ut

tänkte precis fråga varför du inte höjer bakkantan av huven bara, visst blåser det ned lite luft, men tja, du kör inte lemans, så det kan väl knappast vara betydande förluster i aerodynamiken?

Niklas skrev:

tänkte precis fråga varför du inte höjer bakkantan av huven bara, visst blåser det ned lite luft, men tja, du kör inte lemans, så det kan väl knappast vara betydande förluster i aerodynamiken?

Kan det överhuvudtaget blir värre än vad det redan är med 205:an?

Förresten Pär, vad är det för dämpare??? coilover-konverterade billies??

Nu är det faktiskt så att jag är sååååå dålig på att passa in karossdelar så att höjningen i bakkant är redan inräknad. Men på nåt sät löser det sig. No biggie!

Nik: Det är Bilstein-ben som suttit på en rallybil men sen kortats, renoverats och shimsats om för den här bilen av Sellholm. Är inte säker på att det är Sellholm som gjort dem från början, dock.

AL: Ja, brickorna åkte av anledningen du nämner. Men det är inte så himla viktigt just där heller.

Men visst ser det vekt ut med tre M8:or? Nu vet jag inte om jag räknar med rätt diameter, men det är nog åt den säkra sidan: Kärndiameter 6 mm 8.8 ger stäcklast 3^2 x Pi x 640 = 18 kN vilket är drygt 1.8 ton. Även om jag tror det håller, så skulle det ändå kännas bäst att ha 12.9 åtminstone i det hål som ligger närmast lagringen.

Nu har jag testat framfjädringen och det är ett lyft! Det är inte perfekt allting, men nu har jag att jobba med.

Greppet i framvagnen är mycket bättre, skulle väl vilja ha ännu mer överstyrning, men det är nog inget som nåt hekto extra i bakdäcken inte avhjälper. Körde med 1.8 bar fram och 2.1 bak, kanske det går att släppa ut ett hekto fram också och köra på 1.7 / 2.2-2.3 eller nåt. Kollade aldrig varmtryck eller däcktemp i helgen.

Hade hoppats få lite varvtider med laptimer i helgen (vilket var OK med tävlingsbilar) men tyvärr glömde min snabba sponsor att ta med sin och det verkar som att alla var väldigt disciplinerade och att ingen klockade några skarpa varv heller.

Hade tänkt stressa mig själv ner till åtminstone 1:06-tider och kanske det lyckades, men förmodligen inte. Jag släpper fortfarande gasen en blipp innan bron, fast jag intellekuellt sett vet att det inte behövs, jag har lite mindre fart med mig ut ur kvarnen pga tung bil inkl förare och skulle troligen gå i land med att hålla plattan i mattan på trean från andra apex i kvarnen till landningen efter Mohlins knäpp. Jag känner varje gång att jag kört för sakta när jag ser TV-kurvan framför mig och jag inte ens behöver anstränga mig för att hålla mig ifrån ytter-curbsen.

Från "tillbaka under bron" t.o.m. högern efter Mohlin-knäppen är vad jag har att jobba med nu. Det är väl det svåraste partiet av banan också. Men upplägget för TV-knäppen, högern efteråt, depåkurvan och kvarnen, de enkla kurvorna, har jag nog hyfsad koll på. Bilen begränsar mig fortfarande i de enkla kurvorna, men det kanske kan lösas med mer attack? Eller också inte, eftersom jag tycks råka på stoppsladdar när jag försöker mer än jag tror är möjligt i dessa kurvor.

Nu var helgen lite speciell, eftersom jag öht inte kände igen bilens beteende. Jag gillade det jag kände, men speciellt snabbt vet jag egentligen inte om det gick.

Har en tendens att fastna i ett tempo och tyvärr renderar detta tempo just nu rätt undermåliga tider.

Jag tror att en investering i en laptimer just nu kan ge sekunder, medan 40 papp på chassit inte skulle ge nånting. Det är det mentala som måste fixas. Jag har åkt runt i min lilla komfortzon på banträffarna och aldrig åkt av. Efter sex år på banträffar blev jag väl hyfsat snabb inom komfortzonen, men idén med att öht börja tävla var ju att kolla om jag var särskilt duktig på att köra bana och få papper på det.

När jag börjar få upp tempot är det ju tjusningen med att kämpa om placeringar jag är ute efter. Köra om och undvika att andra kör om en liksom.

Vad gäller bilen, så ska jag ju dubbelkolla att sekundärfjädrarna verkligen är bottnade i normalläget. Annars blir det att byta till mjukare sådana. Paradoxen är att mjukare fjädrar ju ger en (initial-)styvare bil. Om sekundärfjädrarna ligger bottnade i viloläge och med, säg, -500 N då är det styvare primärfjädrar som ska dit.

Det kränger lite för mycket, men återigen, så återfinns det största problemet mellan ratt och ryggstöd. 8)

Ett par bilder av Stjärnan från 050522:





.....på den senare ser det ut som om jag håller på och värmer däck, annars ser spåret lite småskumt ut, men man kan lura sig på perspektivet också.

http://www.towbike.com/pscs/p-kort.mpg

.....inte ser det helt stolligt ut chassimässigt?

Bara jag flyttar fram stolen så att jag når gaspedalen, ska det väl ordna sig?

Kolla gärna in serversponsorn www.towbike.com medan ni är på gång!

EDIT: En nedklippt version lades in isf 90 MB-filmen.
EDIT2: Lägger tillbaka lite oklippt 205-action. http://www.towbike.com/pscs/p-kulle.mpg

Förra inlägget uppdaterat med en kortare version av film från Kullen 22/5.

Tackar Michael Liljeberg för film och serverutrymme hos www.towbike.com .

Några nya bilder av Racefoto / Bengt-Åce Liljevind.

Tre från premiären:







Två från Raceweek: