| Allt Nytt | Kalender | Racerbanor | Arrangörer | Forum | Varvtider/Loggar |

![]() |
Skruva banåkabil
hjälp till bygget av en egen svänghjul
|
9440 besök totalt |
|
hjälp till bygget av en egen svänghjul
hej jag tänkte att jag skulle fråga om det är någon som råkar ha en ritning på en svänghjul till en saab 900ng, med villka tåligheter på material som gäller och toleranser, osv osv osv även lättningsätt och mängd vore hjälpsamt
_________________ Jimmy Woodruff |
||||||||
|
Re: hjälp till bygget av en egen svänghjul
Jag har gjort mina svänghjul i Alumec (ss7075) och med lamellplatta i 5mm ss2134 och det funkar fint. Angående toleranser så ju nogrannare du är ju bättre ballans. Jag har gjort svänghjulet efter orginalets mått och då väger det 4,8 kg men det skulle gå att lätta det mer. Jag har ritning till og900 och 9000 men tyvärr inte till ng900. _________________ Kristoffer Olsson |
||||||||
|
Re: hjälp till bygget av en egen svänghjul
I det tillståndet det är när det kommer från leverantör, exakt vilket tilstånd vet jag ej. _________________ Kristoffer Olsson |
||||||||
|
Re: hjälp till bygget av en egen svänghjul
Hur många mil har du kört med det sen det monterades? EDIT: Kioskrundor eller ute på banan?
|
||||||||
|
Re: hjälp till bygget av en egen svänghjul
ok.. vart skulle det vara bäst att lätta den är det bara att smala av hela skiten eller? _________________ Jimmy Woodruff |
||||||||
|
Re: hjälp till bygget av en egen svänghjul
Jag har kört 6 dagspass på div banor förra året. _________________ Kristoffer Olsson |
||||||||
|
Re: hjälp till bygget av en egen svänghjul
Det beror ju lite på vad du har för koppling. Menar du att lätta ett alu svänghjul eller ett orginal? För min del så tycker jag att 4,8kg är lagom. Men jag känner en ganska känd SAAB kille som har ett obehandlat aluhjul som väger ca 2,5kg och ser ut som ett spindelnät ut mot startkransen. Det ska väl säjas att det varvas bort åt 9000 rpm och det håller. _________________ Kristoffer Olsson |
||||||||
|
Re: hjälp till bygget av en egen svänghjul
Sök och du finner matnyttig info, den frågan har ställts minst 1 gång före dig. D.v.s lättning av svänghjul. _________________ Kör cheva numer. |
||||||||
|
Jag vill inte säga bu eller bä när det gäller egentillverkade svänghjul, det kan mycket väl bli bra men det kan också bli mindre bra... Det kan dock vara på sin plats att fundera lite över vad som händer om det blir rejält mindre bra. I ett litet betongrum, utan fönster och med rejält kraftig ståldörr, i källaren hos Volvo PV finns en testrigg för att haverera svänghjul. Själva testförfarandet är tämligen enkelt; man tar ett svänghjul som man vill testa och sätter fart på med en elmotor och sedan ser man hur länge det håller, gärna med varierad hastighet. Själva svänghjulet monteras inne i en gjutgärnsbehållare som har ungefär 40 mm gods runt om. För att skydda denna ömtåliga behållare är utbytbara "slitplattor" monterade kring periferin, dessa är tillverkade i stålplåt med godstjocklek 25 mm. Det är både intressant och skrämmande att studera de märken som framförallt startkransen gör i slitplattorna, spåren är ofta 10 mm djupa!
Möjligen finns det vissa amerikanska bilar som har sprängkåpa runt svänghjulet i 20 mm stål , men sprängkåpan på mer normala banåkarbilar skall nog snarare betraktas som petskydd än just sprängkåpa. Tänk på att det kan bli farligt om man inte vet vad man gör!
Det kan också vara på plats att påminna lite om farbror Wöhler som ofta verkar vara bortglömd, både hos trimfirmor och entusiaster. Om vi tar det hela lite kort, utan att fördjupa oss i mekanik, hållfasthetslära och materialteknik, blir ett materialstycke lite svagare varje gång det belastas ordentligt, det utmattas. Att ett svänghjul eller turboaggregat "har hållit bra hittills" är en dålig försäkran att det håller imorgon också, för imorgon kan materialet mycket väl vara för utmattat för att kunna ta upp den pålagda lasten. Om man köper en sekunda blinkersspak så är det inte troligt att haveriet medför en katastrof, en havererad turbo är dyr att ersätta och har kanske sönder katalysatorn också, ett havererat svänghjul kan mycket väl medföra att man inte behöver bekymra sig om kostnaden, eller något annat heller för den delen... _________________ Jakob Alander |
||||||||
bra ord måste jag faktiskt påstå, men hur vet man hur "väl testade" dom köpta svänghjulen är, jag säger inte att dom kan vara farliga bara att jag själv alldrig har sett någon sån information om dom, men självklart ska man vara väldigt nogrann med hållfastheten när man tillverkar själv. jag har fru och barn själv så någon livsäventyrande blir inte av. _________________ Jimmy Woodruff |
||||||||
|
Re: hjälp till bygget av en egen svänghjul
jag vet inte riktigt vad jag ska använga för material men orginal ska ut iallafall, jag vill gärna svarva till en egen. koppling och växellåda ska ut eftersom jag inte har hört goda saker om orginal vid hårdare belastning. _________________ Jimmy Woodruff |
||||||||
Går det verkligen att göra värmebahandlingar i efterhand som ger bättre än värden än att köpa materialet i rätt tillstånd från början?. 7075 som är aktuellt här går ju t.ex att få en massa olika tillstånd. Att det värmeåldras med tiden (och därmed tappar egenskaper) är jag dock helt med på. Sen finns det ju icke värmehandlingsbara kvaliteter oxo, inte riktigt lika höga egenskaper som 7075 från början men dom värmeåldras inte alls. 2017A t.ex _________________ Pär Hylander |
||||||||
10 mm djupt, det är inte illa. Vilken typ av svänghjul, vikt material diameter mm har ästadkommit detta? Sitter kåpan med skadorna på längre avstånd från svänghjulet än än normal svänghjulskåpa? Kan det vara så att det funnits en tryckplatta monterad? Många frågor men det är intressant i mina ögon. Jag har sett några kopplingsexplosioner och även dampers som sprängts. Men det har inte varit godkända saker. Nu känner ju jag inte till alla kopplingar som sprängts, men jag har inte hört om något som passerat en godkänd spränkåpa, och dom är 6 mm gods. Däremot så kan hela veven åka med ut och då passerar delarna motorblock och tråg i stället. Känns skönt att ha kopplingen mellan bakhjulen! Göran Malmberg _________________ Hemipanter Göran Malmberg
|
||||||||
|
I mina ögon är aluminium ett material där man med viss svårighet kan ha kontroll över utmattningsegenskaper.
Hellre verktygstål, kapad direkt från en stor stång. Det kanske skiljer 1 kilo mer till stålets nackdel men å andra sidan kanske bättre hållbarhet. Vad gäller "köpta" svänghjul så kan man aldrig veta, hellre ett dyrare och mer välkänt än ett billigare, kan vara skillnaden mot att ha 10 tår eller inga alls. Vad gäller mig med svansmotor så är jag inte lika utsatt men allt kan hända, lättade själv ett originalsvänghjul i gjutjärn från 9 kilo nånting till 5.5. Tror jag det var, om inte minnet sviker mig. Lätta där det är mindre kritiskt, t.ex inredning etc. _________________ Kör cheva numer. |
||||||||
Javisst är det intressant! Den här riggen används inte längre så det finns bara spår kvar efter de senaste körningarna och jag fick aldrig reda på vem som hade haft hand om den tyvärr. Därför kan jag bara gissa vad den har haft för svänghjul i sig, men den måste rimligen ha använts till Volvos gamla rödblockare och kanske till en del aluminiummaskiner med. Hur originalsvänghjulen är beskaffade avseende dimensioner och material har jag ingen aning om men de är inte lätta i alla fall, säkerligen har många testade svänghjul varit preparerade med försvagningar av olika slag. Själva provlådan är ungefär 1 m i diamter och invändig höjd 400 mm så det har allt funnits plats för tryckplatta och prylar också om man så ville. Det är synd att det är totalt fotoförbud där inne, annars hade jag skaffat bildbevis! Du har säkert hört talas om väsentligt fler kopplingsexplosioner än vad jag har gjort och orsaken till att utgången brukar vara lycklig beror nog på att tryckplatta, koppling och ingående växellådsaxel kan ta hand om mycket kraft när svänghjulet ger sig. Syftet med hela provriggen var troligen att studera när ett svänghjul havererar snarare än att se hur långt bitarna flyger. Spåren i provriggen skall nog inte betraktas som karakteristiska för ett svänghjulshaveri i vagn, men krafterna finns där ändå. Min avsikt var att försöka skapa lite respekt för den rörelseenergi som finns i ett svänghjul. _________________ Jakob Alander |
||||||||
Jag kan lova att jag inte behöver ytterligare förstärkning av cetrifugalkrafternas verkan. Vid ett tillfälle på Mantorpstrippen så han följebilen ut på halva sträckan när en del av svänhjulet kom ner från himelen. Jag misstänkte att kåpan var betydligt större än en sprängkåpa som ligger ca 25 mm från svänghjulet. Eftersom skrotet far i tangentens riktning så följer det kåpan ett antal varv och har därför nästan ingen anslagsvinkel. Är kåpan 1meter så blir vinkeln betydligt mer aggressiv, och det måste vara därför vi får denna hemska anslagskraft. Göran Malmberg _________________ Hemipanter Göran Malmberg
|
||||||||
Nej, det låter som att du har ditt på det torra.... man blir ju rädd bara man simulerar ett sådant haveri i datorn, hur är det då inte i verkligheten? _________________ Jakob Alander |
||||||||
![]() |
Skruva banåkabil
hjälp till bygget av en egen svänghjul
|
9440 besök totalt |

