torrsumpsfrågor

Editerade rubriken i denna tråden för att ställa lite fler frågor ang. torrsumpssmörjning istället för att skapa nya trådar hela tiden... nuvarande fråga ligger här.

Som de flesta vet här inne (gissar jag iaf..) håller jag på att bygga om till torrsumpssmörjning i pontiacen. Tråget är nästan klart, men jag tänkte få lite åsikter på dess utformning innan jag gör det helt klart...



såhär ser vevskrapan ut. Den är bockad i högeränden för att så mycket stänk som möjligt skall hamna bakom plåten. Vänsterkanten är även den bockad för att "torka av" veven.
I vänstra rutan skall det monteras ett alunät och högra sidan har vanliga "slitsar". Hade det varit bättre med bara slitsar, eller alunät?


Så här ser det ut när man plockar bort aluplåten. Notera plåten längs med infästningen i högra sidan; eftersom tråget är rundat i nederkanten inbillar jag mig att det är lätt för oljan att stänka upp vid hård kurvtagning (åt höger). Plåten borde hindra en hel del, samt inte försämra avrinningen nämvärt? (den sluter ju inte tätt mot aluplåten utan lämnar en lucka på ca 15 mm.


Även avrinningen från kamkedja och utsidan av främre lagret har fixats lite med. Dessa uttagen borde göra det relativt enkelt för oljan att rinna ner?



nåååå, vad säger ni? Bra eller halvbra (eller rent utav kasst? ) Påpeka gärna nu, det är ganska lätt att ändra sakerna än så länge eftersom de bara sitter punktsvetsade fast.

78 personer som läst detta men ingen har nån åsikt. Hmmmm, det är säkert rätt svårt att säga något då. Jag är amatör och teoretiker när det gäller oljetråg och torrsump men jag kan ju försöka lite grann. Om jag förstått saken rätt så roterar vevaxeln medurs på den första bilden.

Jag gillar iden med en skrapa men jag skulle vilja ha den så stor som möjligt. Jag föreställer mig oljan som en "svans" som hänger efter vevslängen. En stor skrapa så nära vevaxeln som möjligt skulle då funka bäst. Det verkar som om skrapan är ganska smal och det finns utrymme bakom aluminiumplåten att göra den djupare. Skulle det gå att göra skrapan lika lång som tråget? Gallret under skrapan tycker jag verkar bra.

Jag föreställer mig att det är en hel del krafter som verkar i tråget (luftdrag från vevaxel, pumpning från kolvarna och läckage från förbränningsrummet samt kraften i oljedroppar som träffar med vevaxelns rotationshastighet) och jag undrar om den aluminiumplåt du valt kommer att klara belastningarna. Åtminstone skulle jag skruva fast dem så högt uppe på sidorna som möjligt. En aluminiumplåt som vibrerar går av förr eller senare.

Skruvarna som håller fast plåten borde nog låsas med "safety wire" och det skulle vara bra att putsa alla svetsar noggrant.

Jag kollade vad Smokey Yunick sa om torrsumpstråg: "Whenever we find a way to reduce the amount of oil retained in the engine, the engine produces more horsepower at the flywheel. The only way to know for sure if a system is good or bad is to test it on the dyno or at the track"

Re: Åsikter om mitt torrsumpstråg?

Jag ser inte vad som är botten på tråget, så den upläggningen kan jag inte säga något om. Men vindplåten måste sträcka sig längss hela veaxellängden. En av poängerna med torrsump är att få ett grunt tråg så man kan sänka motorn. Det är skälet till att designen kan te sig som möjlig att få till bättre rent ojlefunktionsmässigt.
Göran Malmberg

Hej Anders!


På högersidan så har vi den lätt utvikta kanten som leder ned oljan på vevens nedåtgående sida. Sedan ska plåten vara slät hela vägen tills den börjar gå uppåt igen. Där vidtar nätet som skall vara vänt i tangentens riktning met de stansade hålen. Sedan på toppen så ska det vara en halvrund profil som leder oljan i en båge över kanten på vindplåten och ded på baksidan.

Är det bara en vikt kant så kan inte oljan ta vägen någonstans utan krockar med den uppåtgående strömmen av olja och luft från veven.

Allting under vindplåten skall prioritera lätt nedflöde till utsuget och enbart innehålla styrning av oljan till dessa punkter. Vi skall inte ha en massa hål i vindplåten för då letar sig vevens vinddrag ned till oljeuttegen och stör återrinningen. Alltså måste vindplåten bara ha hål på ytterst strategiska ställen för att både tjäna som vindplåt samtidigt som den leder ut olja effektivt.
Göran Malmberg

Jag tycker den är söt

Göran: tack för svaret! Nu när du säger det, så är det ju självklart! Min första tanke var annars att oljan som fastnade på "skrapan" skulle rinna ner i tråget via alunätet. Nåja, det blir till att bygga om lite

Högersidan är, som syns på bilderna, lätt utvikt men det handlar inte om mycket pga plåten ligger relativt nära vevaxeln. Tjänar jag på att flytta plåten längre från vevaxeln och ändra vinkel på "utviket"?

Sten: Tack för att du satte igång diskussionen
Skrapan är så stor som möjligt, problemet är samma som jag sa till Göran - plåten ligger väldigt nära vevaxeln.



Det blir till att tillverka ny skrapa på vänstersidan. Ska jag även flytta ut plåten så att den ligger lite längre från veven (och därmed skrapan får en större, effektiv yta)?

Hoppas ni förstår mitt svammel...
Förtydligande: Det är bara främre kammaren som är "klar", den bakre har jag inte börjat med än.

För övrigt blir det lite fler modifieringar eftersom det visade sig att pinnbultarna till överfallen tog i..

EDIT: sak se om jag kan ordna fler fästpunkter för aluplåten. Skruvarna ska för övrigt loctitas, räcker inte det?

Anders Jeppsson skrev:

Sten: Tack för att du satte igång diskussionen

Jag var bara rädd att Göran skulle missa denhär tråden

Anders Jeppsson skrev:

Det blir till att tillverka ny skrapa på vänstersidan. Ska jag även flytta ut plåten så att den ligger lite längre från veven (och därmed skrapan får en större, effektiv yta)?

om du bygger enligt Görans skiss så borde skrapan bli större vad den var från början. Det går ju också att forma den så att den inte är rak utan följer vevaxels form (med stakar). Hmm svårt att beskriva men det måste finnas nån bild på nätet.

Anders Jeppsson skrev:

EDIT: sak se om jag kan ordna fler fästpunkter för aluplåten. Skruvarna ska för övrigt loctitas, räcker inte det?

Jag ser kanske lite för mycket problem med saker och ting men jag gillar inte skruvar som är gömda och som ställer till med katastrof om dom lossnar. Jag skulle hitta på nån form av låsning om det var min motor.

[quote="Sten"]
om du bygger enligt Görans skiss så borde skrapan bli större vad den var från början. Det går ju också att forma den så att den inte är rak utan följer vevaxels form (med stakar). Hmm svårt att beskriva men det måste finnas nån bild på nätet.
quote]

någonting sånt här


Hur mycket gör en sån där skrapa egenligen? Funderar på att bygga en till min motor fast jag vet inte om det är värt jobbet.

Ett problem med en formad skrapa är att den oftast blir PLAN. Det är en vanlig variant för våtsumpar.
Medan den typen jag ritat är rundad så den bortsprutande oljan inte träffar en plan yta utan följer med formen bort.
Egenterligen så är även den utvikta kanten på den nedåtgående sidan även den en våtsumpsgrej. Hela den böjda delen på högersdan av teckningen kan vara utsidan på tråget. På nätsidan kommer utbyggnaden för uljeuppsamlingen.
En plan botten i ett torrsumpstråg gör det svårare att suga bort oljan. Den bör luta mot utsugningsställena,
vilket den gör med automatik om den följer veven på nedsidan. Själva uppsamlingsrännan bör då ha en liten golvyta så att oljenivån blir hög med liten mängd olja.
Göran Malmberg

har meckat lite tråg nu och kommit fram till själva utsugningsrören - hur stort mellanrum mellan "golv" och utsug är lagom? Den bakre kanalen suger i en ränna så där är det inga problem, men den främre har ingen ränna pga ful och äcklig framvagn.

Det främre utsuget sitter ca 5 mm ovanför plåten - är det för lite/mycket? om det blir för lite, gissar jag att den lättare suger luft än olja när nivån är låg...

Jag fottade lite så jag skulle slippa förklara, men glömde såklart kameran i garaget..

Anders Jeppsson skrev:

Det främre utsuget sitter ca 5 mm ovanför plåten

Hmmm..... Ovanför? Varför inte nedanför eller rakt ut åt sidan i samma höjd som bottenplåten i sumpen?

Nåt i stil med: http://www.drysump.com/pan18.htm eller http://www.drysump.com/pan1c.htm

Sten skrev:

Anders Jeppsson skrev: Det främre utsuget sitter ca 5 mm ovanför plåten Hmmm..... Ovanför? Varför inte nedanför eller rakt ut åt sidan i samma höjd som bottenplåten i sumpen? Nåt i stil med: http://www.drysump.com/pan18.htm eller http://www.drysump.com/pan1c.htm

Dom där trågen är i stort sett samma som ett av mina tråg till 500 Forden. Det första har plan botten vilket
beror på blocket och att man prioriterar markfrigången. ARE tråget är mer likartat, båda har utsugena på sidan. Det är inte bra med plan botten eftersom ytan blir stor och det krävs mer olja för att få sugdjup.
I en torrsump behövs ingen baffling för att skydda oljan mot vevens vinddrag eftersom det INTE skall finnas någon olja under veven, utan den ska sugas BORT. Alltså en svängd nedåtsida på tråget där oljan får hjälp av både fallet OCH vevens nedåtgående påskyndning är modellen. Då behövs heller inte den nedåtgående skrapan närmast blocket, som förutsätter en bafflad dubbelvägg.

Finns det sedan utrymme så kan picupp-rännan göras så djup som möjligt.


Göran Malmberg

Göran Malmberg skrev:

En ska jag tänkte på ang den högra sidan är att det är väl ganska viktigt att plåten burjar nedifrån och går uppåt i en båge innan den går neråt igen, med hål närmast "blockväggen" så att inte oljan som kommer ovanifrån rinner ner på det böjda innåt och träffar veven.


Satt nämligen själv och tänkte på en skrapa till min våtsump...

[quote="swahngbgEn ska jag tänkte på ang den högra sidan är att det är väl ganska viktigt att plåten burjar nedifrån och går uppåt i en båge innan den går neråt igen, med hål närmast "blockväggen" så att inte oljan som kommer ovanifrån rinner ner på det böjda innåt och träffar veven.
.. [/quote]

Jag är inte med på hur du menar, kan du rita?
Göran Malmberg

Såhär lite enkelt..

Alltså, om den vore helt rak överst skulle ju oljan rinna ner emot veven. Då är ju den "grop" som nu finns på skissen bättre då det finns möjligehet för oljan att fridfullt rinna ner i tråget via hål, utan att störas av veven.

Du tänker dig ett mellanrum där plåten fortsätter en bit ned så oljan kan rinna ned. Jag kan inte svara på hur det skulle bli. Det är en MYCKET stormig situation i vevhuset och jag betvivlar att man kan hitta något ställe där oljan lungt och stilla "rinner" ned av gravitation. Det man utan studier via ett genomskinligt tråg eller hur man nu skall bära sig åt blir knepigt att uttala sig om. Det man ganska säkert kan säga är att oljan slängs av veven i tangentens riktning och att det som rinner ned på vevens nedåtgående sida får en viss hjälp. Men även där så kan man utesluta den dubbelväggskonstruktion som jag ritat på bilden, vilket görs i torrsumpssammanhang. När man har våtsump så används hela bottenytan i trågen som oljareservoir och därför får man en lådformad utsida på tråget av nöden. Då kan man göra en dubbelväggsinsida som ser ut som utsidan på mitt torrsumpstråg och samtidigt då dra en ev fördel av en nedrinningsspalt med en liten skrapvikning högst upp.

Alla öppningar för nedrinning skapar även öppningar för korsdrag ned i trågen till oljenivån i en våtsump eller påverkar utsugen i en torrsump. De öppningar som finn ska därför bara begränsas till de där en effektiv dränering av vevhuset är för handen. Den vanliga typen av plan skrapplåt, som jag gjort många av på 70-80 talet, är formad efter veven. Formad efter veven LÅTER väldigt effektivt men består av en massa flikar som bara ligger nära veven i ett specifikt läge av vevaxelvarvet. Jag föreställer mig att oljan inte ligger kvar på undersidan av dessa flikar eller snyggt och fint rinner ut till sidan på tråget och ner till oljeuppsamlingen. Alltså, en rak kant på plåten duger, jag har inte sett någon nivåskillnad i tanken vid användandet av sådan scraper.

Ett sätt att se hur effektiv avskiljningen av olja från veven är, är att studera oljenivån i tanken på ett torrsumpsystem. Man fyller x antal liter i tanken, kör startmotorn tills det blir oljetryck och avbryter statrmotorkörandet. Då skall alla filter och oljekylare vara fyllda med olja men INGENTING finnas i motortråget. Nu avläser man nivån i oljetanken. Sedan kan man köra motorn på varvtal och se hur mycket nivån sjunker under gång. Nu kan man bygga om tråget ett antal gånger och titta på vilka skillnader man får och det är inte alla gånger dessa överensstämmer med vad man trodde från början.

om vi använder en halv liter olja i motorn under gång, ja, då kan man påstå att man har lyckats. Men är det över en liter så bör man böja fundera och är det två liter så är det ett odugligt tråg. Ett genomskinligt lodrätt rör på utsidan av oljetanken är en bra oljemätare.

Göran Malmberg

Efter att ha studerat din bok Göran, lite närmare ang oljetråg. Så hänger jag med lite bättre på resonemanget. Det lönar sej alltså att låta oljan gå ett halvt varv extra, emot att man undviker turbulens och "uppåtvindar" som genomrinings hålen skulle medföra.


Men betyder detta då att nedstående skrapa är fel konstruerad (eller kanske rättare sagt inte konstruerad optimalt)


( fler billder på andra skrapor finns på http://www.crank-scrapers.com/prod01.html )

swahngbg skrev:

Men betyder detta då att nedstående skrapa är fel konstruerad (eller kanske rättare sagt inte konstruerad optimalt)

Felkonstruerat är väl att ta i kanske. Om man tittar på en enskilld detalj, det finns ju många modeller på
plåtar på bilderna, så tas den lite ur sitt sammanhang. Vi måste först och främst skilja på torr och våtsump samt tänka på om en våtsump är designat för en lågt sittande rejsmotor. Våtsump i många dragracing sammanhang kan vara rätt djupa däremot. Det medför kompromisser i skrapplåts design. Ofta ska det som säljs kunna passa på en massa olika bilar varför t,ex en kickout inte kommer på fråga, men som är
en mycket effektiv anrättning. När man bygger ett eget tråg så kan man ju ta tillvara på utrymmena i sin bil på bästa sättet men det kräver så kunnskaper om principer eftersom det som man ser på bilder är allmänbra grejor. En F-1:a har ett grunt tråg men grunda tråg är värdelösa ur oljeavskiljningssynpunkt.
Tar vi bort tråget så oljan får spruta åt alla håll så blir det rätt effektiv dränering och ingen olja plaskar upp igen mot veven när man bromsar.

Alltså, ju tightare tråg ju mer ingenjörskonst för att få det att funka, och lösningar som F-1 använder kan bli förkastliga i en annan motor. Många gånger är det som finns att köpa överlägset ett vanligt gattråg för rejsing och man använder ett koncept som fungerar skaplig i de flesta aplikationer, det måste ju säljas några exemplar. Det jag talar om här är att vi ska försöka hitta lite vassare varianter och framförallt försöka först så vi kan tillverka själva. Då kan vi inte föra resonemang utifrån en massa förenklade tillbehörslösningar. Men självklart ventilera en diskussion om dem som nu.

Nu ska ingen tro att jag sitter med alltför långtgående kunnskaper heller, utan det jag har på min sida är att jag har haft sådär 20 egna tråg på mina motorer och t,ex studerat hur mycket olja som stannar i motorn under färd eller hur hårt man kan brosa elle acca. Alltså inget labratoriestatus som Ferrari.

MVH
Göran Malmberg

Skrapan på bilden är till volvo B20. Jag hittade den när jag letade efter bilder till min B230 motor jag håller på med.

Jag tänkte att jag skulle tillvärka en enkel skrap plåt själv och sätta i tråget. Ett våtsump tråg med ordentliga skvalp plåtar.

Jag får forska lite mer ang desinen innan jag burjar banka plåt..

stort tack för era svar!

Mitt tråg är nästan klart, men det blev inte att suga från undersidan, främst pga att vaggan gjorde att jag fick platta till tråget i framkant. Nytt tråg är köpt (10 dollar på ebay! ) och nästa år, då motorn flyttas bak, kommer det att byggas på "riktigt" sätt, med utsug underifrån i en djup ränna.

Som det nu är, sitter det ett rör riktat mot golvet, med ca 5 mm mellanrum från plåten... Om ni kan ge bra motiveringar till varför jag inte ska köra såhär (denna säsongen), tänker jag gärna om... igen..

EDIT: bild:

Det problem jag tänker på nu är att du bör ha en screen som skyddar pumpen mot ev metalldelar som kan komma ner i tråget. Det finns även slangfilter för ändamålet.
Göran Malmberg