Allt Nytt | Kalender | Racerbanor | Arrangörer | Forum | Varvtider/Loggar |
![]() |
Allmänt banåkaforum
![]() |
1, 2 >> 8 besök senaste veckan (13206 totalt) |
3,2 låter bra.. det kör du ju med hyffsad avverkningshastighet finare tror jag är onödigt även om det också går att köra utan att det tar en evighet.
_________________ Brukshäcksarsenalen: Citroën Xsara Picasso 1,8 -05 Opel Vectra 1,8 -09 |
||||
Hallå!
Ra=3,2 är väldigt vanligt, tex för tätyta mot o-ring, men 1,6 kan vara trevligare. Ra är ett medelvärde, eller vad man skall kalla det, av profildjupet. Ra≈H/4, där H=Profildjup, um. Med dagens maskiner, och framför allt skärstål så kan man med lätthet åstakomma Ra=3,2 Det man skall tänka på är att bearbetningsmetoden kan spela en ett spratt. Ra=3,2 svarvad är rätt olik mot samma ändplanfräst! _________________ ![]() Klubbräser: Porsche 951-86 Tävlingsräser: Opel Kadett GSi 2,0 16v |
||||
Jag har möjlighet att svarva ner till RA 0.4, så därför vill jag veta om det är i onödan eller ej.
Jag försöker landa på ca 1-2um, det räcker nog. Det man inte vet frågar man här på rejsa.nu ![]() _________________ Kör cheva numer. |
||||
Hallå pågar, nu pratar vi tribologi (läran om materialytors interaktion)
Antagligen det mest hokus-pokus man kan syssla med som maskiningenjör. Skall sanning fram så är detta det ämne man absolut kan minst om innom mekaniken. Det är så många faktorer inblandade att varje test i stort sett bara ger resultat som går att använda på just den testuppsättningen. Dock kan man säga attt generellt så blir det helt enkelt sämre ju grövre ytan är(till en v så länge som man 1) Smörjer ytan ordentligt 2) Accepterar en viss form av kontrollerat slitage Men att det faktiskt ofta kan vara så att helt plötsligt så blir det sämre när ytan får en vis finhet!! Så när det gäller bromsskivor så gå på erfarenhet, vad rekomenderar tillverkaren av beläggen??? _________________ Christian Merheim ![]() - There are places were only a racecar can take you - |
||||
Precis, och blanka ytor kan ställa till det mycket när det gäller ytfriktioner och slitage. Extremt fina ytor som är "blanka" (dvs huvudsakliogen homogent släta ytor) kan om man har hög ytfinhet binda atomärt så att de faktiskt fastnar mot varandra. När det gäller bromsskivor tror jag t.ex. att ytfinheten har mindre betydelse då bearbetningsspåren ligger i rotationsriktningen och belägg och skiva kommer att "mate":a kanska så snabbt. Ytfinhet är dessutom ett jävligt dåligt mått på en ytas struktur (se ovan om blankt). T.ex. kan en sågtandad yta ha exakt samma ytfinhet som en sinusformad.... _________________ Christian Merheim ![]() - There are places were only a racecar can take you - |
||||
Tribologi läran om nötning smörjning och friktion kommer från grekiskans tribos=att gnida
När det gäller topografi brukar man dela in den i tre storleksordningar form(Större än millimeter i denna applikation), vågighet(millimeternivå i denna applikation) och ytjämnhet(mikrometernivå i denna applikation). Mitt tips är att försöka satsa på att få bort vågighet och form istället för att finlira med ytjämnheten. Ytjämnheten kommer snabbt att anta en viss struktur som kommer att bibehållas under resten av ytans livslängd. Vågigheten och formen däremot ställer till med obalanskrafter och annat otyg. Poleras ytan för fin kommer den att bli grövre och blir den för grov kommer den att bli finare den kommer mao att gå mot en specfik struktur. Vilken det är är svårt att avgöra. Jag skulle vilja rekommendera att man använder en annan ytkaraktäriseringsparameter än Ra/Sa (Medelytavståndet) eftersom denna inte alls beskriver en ytas tribologiska egenskaper. Det är svårt att säga ett exakt värde. Men kan du bara mäta Ra så skulle jag säga att 1-2 µm räcker. Vad har du tillgång till för topometer? Släpnål, interferometri? Ska se om jag kan skaka fram en skiva så kan jag mäta upp den. Tänk också på att göra mätningen i glidriktninigen, alla andra riktningar är ointressanta. Topografin bör inte påverka hållfastheten nämnvärt. Porschedriver ytfinhet är inget mått utan en fysisk egenskap. / Pär som forskar på topografins inverkan på tribologin i våta kopplingar _________________ /Pär Nyman |
||||
Stämmer, ytjämnhet var det som diskuterades, tänkte inte på att det var fel, då nomenklaturen ju var fel från början i inläget ![]() Kul att vi har ytterligare en häxdoktor på forumet (Anders Y, är den andra). Aerodynamik, materiallära och tribologi är saker som jag gillar för här hamnar räkneputtar och utantillärarande civilingenjörer etc. allt som oftast på pottkanten då man verkilgen MÅSTE FÖRSTÅ de fysiska skeenden för att kunna göra något vettigt ![]() ![]() ![]() _________________ Christian Merheim ![]() - There are places were only a racecar can take you - |
||||
Jo tribologin kan vekligen liknas vid svart magi, ta bara en sån sak som att hög friktion och hög nötning inte növändigtvis är korrelerade det brukar många ha svårt att acceptera.
Eftersom man har så många inparametrar i tribologin så får man oftast göra tester och mäta och på det viset försöka förstå vad som egentligen händer. Ytjämhet, ytfinhet och ytråhet är samma sak beror lite på om det är 2D eller 3D iofs. / Pär _________________ /Pär Nyman |
||||
Just det, med bara den parametern kan man ju inte ens skilja på ett klot och en skiva ![]() _________________ Dennis Kullman Miata -93 clubräser Lotus Exige S240 2010 |
||||
Jag har en Mitutoyo surftest släpnål mätinstrument, med den kan jag ju få en fingervisning på hur grovt det kan bli. Jag har också 930 bakskivor som jag kan mäta, de är precis nya, vi får se vad instrumentet säger. _________________ Kör cheva numer. |
||||
Skulle det vara möjligt att mäta längs cirkelbanor? Det flesta släpnålsinstrument mäter bara i räta linjer. Det är en bra ide att mäta en ny skiva. Har du gamla skivor att mäta på också? Tror att Sdq (eller dess motsvarighet i 2D tror den heter deltaq) skulle funka bra för att karaktärisera ytorna. Annads kanske Rk kan vara nyttig. Lycka till.
/ Pär _________________ /Pär Nyman |
||||
Inte?, det finns en graf som man kan skriva ut från ett mätt objekt och på den kan man se regelbundenheter som mätinstrumentet bortser från. Just det där Mitutoyo Surftest är bra tycker jag, det är inga enbart sifferspottare utan en fullt grafiskt mätverktyg som kan visa grafer, siffror hur du vill. _________________ Kör cheva numer. |
||||
Tyvärr så är det instrument som är tillgänglig i detta fall bara mäter i räta linjer. Men vi kan ändå få en fingervisning vart det hamnar. En begagnad skiva har jag tyvärr inte tillgänglig. _________________ Kör cheva numer. |
||||
Nu är det ju så att en bromsskiva slits rätt fort. Vad den har för ytjämnhet är väl ganska
ointressant så läng den ser ganska bra ut. Ytjämnhet är ganska intressant och Ra värdet säger inte mycket om ytans egenskap (som andra påtalat). Tex. bärighet. Ang bromskivor så bör båda sidorna svarvas i samma uppsättning (men det vet ni säkert) _________________ ![]() Jan Nagy |
||||
Vi förutsätter att vi har samma materialegenskaper, så det enda som skiljer är ju tillverkningsättet.
Därav min fråga, jag vill inte att man blåser upp detta och spårar ur. Till exempel: jag skall svarva om mitt svänghjul, jag vill ha en fingervisning på vart i RA värde jag kan hamna, jag vill inte lägga ner tid och resurser på att göra det för fint eller för grovt utan hamna någotsånär mitt i prick, därav min något enkla fråga. Materialegenskaper kvittar då det är originalgrejer vi talar om. Jag kör NC svarvar på firman och gör kvalitetskontroller på kugghjul som levereras till större icke namngivna företag och dom är nöjda, det handlar om 0.4 um, allt över det kasseras. Svarva ett svänghjul gör man tyvärr inte i en Traub 114, så jag är hänvisad till en manuell svarv och då ids jag inte svarva det så fint. Kort och gott, en enkel fråga egentligen. _________________ Kör cheva numer. |
||||
![]() |
Allmänt banåkaforum
![]() |
1, 2 >> 8 besök senaste veckan (13206 totalt) |