Bronslagret i en vevstake.

Har börjat montera ihop min motor nu men börjar bli lite tveksam på en sak. Nämligen bronslagret i vevstaken. Jag har tillverkat det själv men för att kolvbulten skulle passa i dom nya stakarna som har större hål va jag tvungen att göra bussningen med tjockare kanter. Original är det endast 1mm kant men nu är det 4mm kant. (30mm lager isället för 24mm.) Nu undrar jag vad som händer när materialet blir varmt och är så tjockt. Expanderar det mer då pga mer material så det ev. spräcker vevstaken?

Alltså kolvbulten är 22mm i båda fallen. Original är vevstaken 24mm utan bussning och den nya staken 30mm utan bussning. Så den nya bussningen är 30/22 och den gamla 24/22.
Kan det blir problem? Det kommer ju blir rätt varmt.

Det här va inte lätt att förklara, blev lite rörigt.

Re: Bronslagret i en vevstake.

Lotus Samuel skrev:

Har börjat montera ihop min motor nu men börjar bli lite tveksam på en sak. Nämligen bronslagret i vevstaken. Jag har tillverkat det själv men för att kolvbulten skulle passa i dom nya stakarna som har större hål va jag tvungen att göra bussningen med tjockare kanter. Original är det endast 1mm kant men nu är det 4mm kant. (30mm lager isället för 24mm.) Nu undrar jag vad som händer när materialet blir varmt och är så tjockt. Expanderar det mer då pga mer material så det ev. spräcker vevstaken? Alltså kolvbulten är 22mm i båda fallen. Original är vevstaken 24mm utan bussning och den nya staken 30mm utan bussning. Så den nya bussningen är 30/22 och den gamla 24/22. Kan det blir problem? Det kommer ju blir rätt varmt. Det här va inte lätt att förklara, blev lite rörigt.

Kan inte ge nått bra svar, för jag har inte ställts inför problemet tidigare. Och betvivlar att nån har praktisk erfarenhet. Men varmt, inte mycket mer än oljetemperaturen skulle jag påstå. Du skulle kanske haft en stål "bussning" först?

Göran Malmberg

Vet att Musen (topplocksportar-uffe) lägger i brons på avgaskanalerna i M20B25 toppen för att få bättre flöde och där är det ju ganska varmt tidigare så använde han alu men det smälte på turbomaskinerna...Svarar ju visserligen inte på din fråga men men..

Jag tror absolut inte det ska vara något problem.......som sagt...så varmt ska det inte bli där.

Re: Bronslagret i en vevstake.

Göran Malmberg skrev:

Du skulle kanske haft en stål "bussning" först? Göran Malmberg

Ja det är i dom banorna jag har börjat fundera nu. Anlendningen är att dom nya stakarna är smidda passar perfekt i övrigt och va helt gratis. Annars hade jag inte gjort på detta viset.

Men om man skulle värma upp bussningen till 150grader och se hur mycket den expanderar så skulle man väl i stort sett få reda på om det är lämpligt eller ej?! Jag får helt enkelt ta och göra det.

Jag hade en liknande, men exakt identisk, situation i min motor. Var tvungen att köpa nya kolvar och orginal Mahle tillverkas inte längre så det fick blir JE-pistons. Dom skiljer på så vis att kolvbulten har lite mindre diameter, så med i kittet kom andra kolvbultsbussningar som hade motsvarande mindre innerdiameter men orginal ytterdiameter till mina befintliga vevstakar. Bussningarna var lagerbrons/mässing rakt igenom, ingen stålförstärkning.

Pär Hylander skrev:

Jag hade en liknande, men exakt identisk, situation i min motor. Var tvungen att köpa nya kolvar och orginal Mahle tillverkas inte längre så det fick blir JE-pistons. Dom skiljer på så vis att kolvbulten har lite mindre diameter, så med i kittet kom andra kolvbultsbussningar som hade motsvarande mindre innerdiameter men orginal ytterdiameter till mina befintliga vevstakar. Bussningarna var lagerbrons/mässing rakt igenom, ingen stålförstärkning.

Det va trevligt att höra Jag tog det bästa material jag kunde hitta. Aluminiumbrons heter det. Ser ut som mässing ungefär och är rätt hårt.

Kommer du ihåg måtten i huvudet så man kan räkna ut hur tjock kanten va på dina bussningar?

P.s Syns imorgon

Lotus Samuel skrev:

Det va trevligt att höra Jag tog det bästa material jag kunde hitta. Aluminiumbrons heter det. Ser ut som mässing ungefär och är rätt hårt. Kommer du ihåg måtten i huvudet så man kan räkna ut hur tjock kanten va på dina bussningar? P.s Syns imorgon

Har kvar orginalbussningarna i en låda, kan mäta på dom (i morgon förmiddag) . Vill minnas att orginal kolvbult är 24mm och den nya 22.

Bara en not här. Min tanke var inte att använda stål som förstärkning, utan för att minska verkan av de olika materialens expansionsverkan.
Men antagligen fungerar det ändå.
Göran Malmberg

Göran Malmberg skrev:

Bara en not här. Min tanke var inte att använda stål som förstärkning, utan för att minska verkan av de olika materialens expansionsverkan. Men antagligen fungerar det ändå. Göran Malmberg

Jo det va så jag tänkte också. Borde ju finnas några värden på olika materials expansionsverkan. Fast jag vet iofs ändå inte vad det är för material i stakarna.

Det är väl värmeutvidgningskoefficient ni menar, om jag minns rätt så har dom flesta stållegeringar ungefär samma. "Vanliga" aluminiumlegeringar vill jag minnas har ungefär dubbel mot stål, men vad lagermaterialet aluminiumbrons har, har jag inte en aning om. Har alla materialtabeller på jobbet.

Fick inte med ngt datablad eller så Samuel?

Pär Hylander skrev:

Det är väl värmeutvidgningskoefficient ni menar, om jag minns rätt så har dom flesta stållegeringar ungefär samma. "Vanliga" aluminiumlegeringar vill jag minnas har ungefär dubbel mot stål, men vad lagermaterialet aluminiumbrons har, har jag inte en aning om. Har alla materialtabeller på jobbet. Fick inte med ngt datablad eller så Samuel?

Jag har för mig att utvidgningskoeff. ligger mitt i mellan alu och stål, ~17e-6.

30/22 och den gamla 24/22:
Jag skulle inte vara ett dugg orolig, snare tvärt om. Käns som 30/22 bussingen är formstabilare.
Exakt vad som händer när det blir varmt får jag bara gissa, hmm måste fundera lite till.

Jag kan dra ett paralellspår, i mina gjutjärnstoppar så sitter det aluminumbrons ventilstyrningar och det funkar klockrent. Dessa har måtten Dy=13,5mm och di=8mm. Std sitter ventilena direkt i topparna. Samma lösning sitter även i min gamla spis, och den har fått bekänna färg

Det ända jag kan tänka mig är att man skall tänka på att inte göra passingen mellan kolvbult och bussningen för tajt. För händer det något så blir hålet mindre i bussningen.

Jag har rådfrågat min kompis ang detta idag.

Enligt honom finns det risk för att bussningen kryper ut ........vid hög kompresion.
Så en stålbussning som gör att bronsbussningen blir så tunn som möjligt skulle vara att föredra.

ButterflyRacing skrev:

Jag har rådfrågat min kompis ang detta idag. Enligt honom finns det risk för att bussningen kryper ut ........vid hög kompresion. Så en stålbussning som gör att bronsbussningen blir så tunn som möjligt skulle vara att föredra.

Där ser man. Kanske är bäst att göra så ändå. Just nu har jag bara lust att köpa ett par nya stakar eller sätta dit original. Men då går dom väl av på mitten istället. Ja vi får se. fortsättning följer...

citat:
Enligt honom finns det risk för att bussningen kryper ut ........vid hög kompresion.

Nyfiken fråga, Åker bussningen ut ur staken eller deformeras bronsbussningen???


Vevstaker säger upp ca 1/3 från storändas sätt.
1/3 är ca där tyngdpunkten ligger.
Så utgår man ifrån att stakarna har ca samma matriel så är den stake som har störst böjmotstånd i tyngdpunkten minst riska att titta ut genom blocket.
Hmm hur skall man förklara böjmotstånd???? Mycket yta långt från centrumlingen på staken kanske.
Men sen har även vikten på staken en avgörade betydelse.
Här har vi ett momnet 22

Lotus Samuel:
vad skiller de stakar du skall använa och std??? (vikt och mått)

fuling skrev:

Nyfiken fråga, Åker bussningen ut ur staken eller deformeras bronsbussningen???

Jag ställde frågan förutsättningslöst......."vad händer om man har en bussning som är 3-4 mm tjock ?"

och fick svaret att det är risk att den glider ut....pga temeratur-utvidgningen.....vid höga kompresioner.

Vad höga kompresioner innebär, kom vi aldrig fram till.......i vår värld brukar det betyda 14-15:1.

Hmm det retar mig att jag inte fattar varför en tunn bussing skulle vara bättre.
Men jag böjer mig för expertisen.

fuling skrev:

Hmm det retar mig att jag inte fattar varför en tunn bussing skulle vara bättre. Men jag böjer mig för expertisen.

Nä det här måste vi reda ut Imorgon ska jag rita ner lite mått och ta några bilder och sen om jag hinner i morgon kväll ska jag fixa färdigt en bussning, pressa i och se vart måtten tar vägen när jag värmer.

Man limmar väl fast bussningen i staken med loctite? (annars skulle det ju inte va en bild med en vevstake och lös bussning på loctite förpackningen )

Sen finns det en grej till att reda ut kanske. Nämligen den att endel (eller alla??) bussningar är spräckta rakt igenom. Ska förklara imorgon.

Angående Loctite, se http://www.loctite.se/po-retaining.htm#gp , vad som kan tänkas va användbart.
om jag fattat rätt så måste det vara en spalt(spelpassing) för att guckelmucket skall funka.


citat:
Nä det här måste vi reda ut

Japp sånt tycker jag om

fuling skrev:

Angående Loctite, se http://www.loctite.se/po-retaining.htm#gp , vad som kan tänkas va användbart. om jag fattat rätt så måste det vara en spalt(spelpassing) för att guckelmucket skall funka.

Som jag fattat av Loctiteförsäljaren så är mindre spel bättre i de flesta (alla?) läge för maximal styrka på fogen. Undantag jag kan tänka mig är om man vill på upp t.ex slagsegheten så kanske det är bättre med lite mer spalt.

Det är ju lite kemiskt hokuspokus (säkert glasklar kemiskter iofs), vill minnas att Van det Waahl bindningarna blev starkare med mindre spel, eller t o m presspassning... ??