Roger Brorsson skrev:

Tycks set många många V8:or som har lindade hedders.. varje strip man varit på så då man tittat under huven så ha dom nå haft avgasbandage

Allt beror på applikation också, de flesta v8or har startmotorn på fel ställe och bränner sönder den...

Men det fungerar att hålla nere underhuven temperaturen om så behövs.

Mäcen skrev:

Temperaturen i motorrummet sjunker och avgaserna blir varmare vilket ökar flödet. Varma avgaser rör sig ju fortare.

Varmare avgaser har större volym vilket innebär att för samma massflöde så ökar gasernas hastighet med en given rör area. Detta ökar dock också tryckfallet (vilket innebär ökat avgastryck för motorn) i avgasröret och man för samma effekt får dimensionera rören något större.

Högre avgastemperatur påverkar ljudhastigheten i rören något vilket innebär att varvtalet de är avstämda för kan flyttas något.

Den effekt som isolering av grenrören har är dock relativt liten.

Kikar man runt på olika banbilar så används i regel olika typer av strålskydd istället för isolering. Vilket typ av skydd som används beror lite på vilket temperaturomfång som de ska skydda mot. För lägre temperaturer så använder man ofta guldbelagd kaptonfolie. Detta är samma typ av folie som användes på ex. USA's månlandare på 1960-talet. Folien är mycket lätt och skyddar komponenter från värmestrålning. Kan också kombineras med ett isolerskikt. Applikationer inom racing är ex. skydda bakre bärarmarna på en F1 bil från avgaser, skydda luftfilterboxen på NASCAR bilar.
Ett annat sätt är att använda en speciell aluminiumtape. Används för att skydda monocoquer från motorrummets värme, används även till ex filterboxar.
För de högsta temperaturerna brukar i regel någon form av metallsköld användas, vilken gärna ska ha någon form av dubbel konstruktion med luftspalt eller isolering mellan. Dessa kan sitta kring grenrör och liknande. På ex. LMP bilar så brukar man ha en plåt som skyddar kolfiberunderredet från värmen från grenrören. Denna är då pressad på ett sådant sätt att en luftspalt bildas mellan kolfibergolvet och plåten.
Med turbomotorer används ibland isolering av kolfiberväv eller liknande. Denna är då ofta omgiven med något form av strålskydd.

Vi ska nog vara lite försiktiga med att dra slutsattser om att man ser lindade grenrör i många motorrum.
Dom har säkert lindat av samma orsaker. Men det är klart, har man fugge i motorrumet som suger underhuvenluft så är ju värme inget kul. Jag går själv o lurar på vad som händer i mitt motorrum om jag bygger helavgränsande diffusor. Såg en Ferrari med mantlade headers, vilket verkar fungera bra.

Vad gäller lindandets direkta påverkan på motoreffekten, så håller jag med Edlund.
Göran Malmberg

Nån mer än jag som har problem med att avgasbandaget blir "mjöligt" efter en säsong? Är främst området kring anslutningen mot turbons avgashus som blir drabbat (har bara lindad downpipe, inte grenrör).
Bandaget blir kort sagt sprött, och kan brytas bort i kakor. Andra säsongen nu som det blivit så. Förra året kopplade jag det till ett avgasläckage, men det har jag klarat mig ifrån den här gången. Men bandaget är likväl kexigt...


Avgasbandage verkar för övrigt inte så förtjust i värmestrålning:
http://www.geting.se/images/grillbandage.jpg
I just den applikationen där borde jag byggt en värmesköld istället... men men... ibland är man lite lat...

Blir en härligt brungräddad yta.

en jänke polare råkade ut för samma fenomen på hans hedders. (BB ca 650 Hk) han bytte avgasbanage till ett som skulle tåla 800 grader och har kört på det nu i två sesånger. inte samma fenomen. kanske beror på kvaliten på bandaget?

mvh C

Jag har gjort ett gäng grenrör till turbomotorer, typ 30-35 st och jag drar in garantin i samband med att köparen lindar rören. SIS 2343 (syrafast stål) som är den häftigaste legeringen som är lämplig (förutom Incornell), tål 850 grader innan oxidation. Man kör lätt 1000 grader avgastemp om man har en liten turbo och kör högt laddtryck. Hur kyler vi detta? Inte genom att isolera bort den enda kylning vi har i alla fall. Vid mindre effektuttag kan det funka, men då har man ju i alla fall inte några stora värmeproblem i pannrummet.

I bästa fall spricker bara grenröret (10-15000kr) pga för stora temperaturskillnader. Annars kanske man kör en hel sesong med oxidflingor som släpper från insidan på röret, med turbinhaveri som följd......

I England gillar man att köra med keramiksprutade rör både in och utsida. Det är inge kul heller. Röret går för varmt och dessutom krackelerar keramiken och gör brottsanvisningar i metallen. dessutom hopplöst att få bort när man ska reparera.

Bättre är då att leda in kylluft underifrån och leda ut genom huven, med värmesköldar på utsatta ställen.

Jag kanske låter lite domedagsprofet nu, men jag har sett så många grenrör som pajat pga bandagehysterin. T o m grenrör på en sugmotor! Avgaserna brände hål i två böjar...

Christian Lange? Är inte du kompis med Tomas "TG racing" Gustavsson?

Hmm, skilnaden i temp i motorrumet på min holk med linde rör och utan är natt och dag.
Men nu pratar jag trött sugis.
Mer tugg om lindare rör, se
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=2818

åter te topicen

jag har fått för mej att det går ganska så jämmt ut med avgas bandage, de lilla turbon snurrar snabbare bara för att man har avgas bandage (volymen på avgaserna blir större ju varmare avgaserna är) den effekten förlorar man nog på att "intags luften" blir varmare, eller? (man kan ju köpa sej en större intercooler).

Åter te topicen men du ska nog inte linda in röret mellan turbon och katten för blir det en effekt minskning av att katten blir varmare.
Men jag vet ju inte vad du har för nån katt.

Jag har lindat både grenrör och downpipe, gjorda i vanligt svartstål. Turbon är en liten Mitsu TD04 13G.
Opels CIH-motor är ju konstruerad lite dumt med både insug och avgas på samma sida, så det blir nog rätt varmt för spridare, fuelrail och diverse kablar utan nån isolering. Tänkte även montera ett värmeskydd från en 2,4 motor, det är gjort i nån sandwichkonstruktion med två lager alu.
Nu till den egentliga frågan: hur blir det om man INTE har kat och lindar downpipen? Jag har 3" första halvmetern, sen blir det 2,5".

diamond bollocks skrev:

Jag har gjort ett gäng grenrör till turbomotorer, typ 30-35 st och jag drar in garantin i samband med att köparen lindar rören. SIS 2343 (syrafast stål) som är den häftigaste legeringen som är lämplig (förutom Incornell), tål 850 grader innan oxidation. Man kör lätt 1000 grader avgastemp om man har en liten turbo och kör högt laddtryck. Hur kyler vi detta? Inte genom att isolera bort den enda kylning vi har i alla fall. Vid mindre effektuttag kan det funka, men då har man ju i alla fall inte några stora värmeproblem i pannrummet. I bästa fall spricker bara grenröret (10-15000kr) pga för stora temperaturskillnader. Annars kanske man kör en hel sesong med oxidflingor som släpper från insidan på röret, med turbinhaveri som följd...... I England gillar man att köra med keramiksprutade rör både in och utsida. Det är inge kul heller. Röret går för varmt och dessutom krackelerar keramiken och gör brottsanvisningar i metallen. dessutom hopplöst att få bort när man ska reparera. Bättre är då att leda in kylluft underifrån och leda ut genom huven, med värmesköldar på utsatta ställen. Jag kanske låter lite domedagsprofet nu, men jag har sett så många grenrör som pajat pga bandagehysterin. T o m grenrör på en sugmotor! Avgaserna brände hål i två böjar... Christian Lange? Är inte du kompis med Tomas "TG racing" Gustavsson?

hej olof! dina grenrör är ju för snygga för att linda stämmer nog bra det du berskriver vad gäller lindade syrafasta rör. har sett det själv. (dock inte något rör från dig.) fast det sker inte alltid, varför vet jag inte.

jag kommer att köra cossiens org 4x4 gjutjärns grenrör nästa år och kommer att linda det. det materialet hoppas jag ska klara det. sedan måste jag pga lite el kablage linda 30cm av downpipen oxå, förutom strålningsskydd.

stämmer bra att jag är bekant med Tomas. vi hade det trevligt på bilsportmässan 2004!

mvh C

lange: använd original plaströr dedär flexrören som har en sida öppen för att isolera kablarna, de tål mycket värme och de kostar multum nya :då slipper du linda downpipe

Big Al skrev:

lange: använd original plaströr dedär flexrören som har en sida öppen för att isolera kablarna, de tål mycket värme och de kostar multum nya :då slipper du linda downpipe

har funderat på det med. (har faktiskt 100m sådant hemma ) först ska jag försöka dra om kablarna. (tror det går) om inte får jag göra något sådant. men jag ska nog linda downpipen endå, enbart för race utseendet.. och sänka tempen lite i motorutrymmet, vill inte leda in kylluft där..

mvh C

Christian Lange skrev:

en jänke polare råkade ut för samma fenomen på hans hedders. (BB ca 650 Hk) han bytte avgasbanage till ett som skulle tåla 800 grader och har kört på det nu i två sesånger. inte samma fenomen. kanske beror på kvaliten på bandaget? mvh C

Verkar finnas flera varianter. Varav en är helt värdelös och ramlar isär såfort det blir lite varmt. Sen finns det den/de som funkar aldeles utmärkt.

Funderar på att lägga på lite avgasbandage runt grenröret i sommar då insuget sitter i närheten. En annan bra metod är att göra värmesköldar av rostfritt. Till kablar mm finns det strumpor och isoleringsmaterial som fungerar utmärkt.

Anders Karlsson skrev:

Jag har lindat både grenrör och downpipe, gjorda i vanligt svartstål. Turbon är en liten Mitsu TD04 13G. Opels CIH-motor är ju konstruerad lite dumt med både insug och avgas på samma sida, så det blir nog rätt varmt för spridare, fuelrail och diverse kablar utan nån isolering. Tänkte även montera ett värmeskydd från en 2,4 motor, det är gjort i nån sandwichkonstruktion med två lager alu. Nu till den egentliga frågan: hur blir det om man INTE har kat och lindar downpipen? Jag har 3" första halvmetern, sen blir det 2,5".

Jag körde en 2.0 CIH med E-grenrör och en T3-snurra, för många år sedan, satt två lager aluplåt och en filt av nåt slag mellan E-röret och förgasarna (DeLorto 45-or) enda gången det uppstod problem var när packningen mellan förgasarna och insuget läckte och filten blev indränkt i bensin.

Eller om man kört riktigt hårt, så turbon glödde, och sedan stannade och stängde av maskinen så tempen i motorrummet steg bortot 100 grader, då blev soppan i förgasarna lite varm.

Turbon satt mellan blocket och ramsnoken på en A-ascona, framför framvagnsinfästningen, och ramsnoken var avsmalnad för att ge utrymme för turbon.

inget avgasbandage, 2,5" mellan E-röret och turbon, 3,5" downpipe, 3" till aktern.

diamond bollocks skrev:

Jag har gjort ett gäng grenrör till turbomotorer, typ 30-35 st och jag drar in garantin i samband med att köparen lindar rören. SIS 2343 (syrafast stål) som är den häftigaste legeringen som är lämplig (förutom Incornell), tål 850 grader innan oxidation. Man kör lätt 1000 grader avgastemp om man har en liten turbo och kör högt laddtryck. Hur kyler vi detta? Inte genom att isolera bort den enda kylning vi har i alla fall. Vid mindre effektuttag kan det funka, men då har man ju i alla fall inte några stora värmeproblem i pannrummet.

SAAB kör 950 grader i EGT orginal...folk förstår inte riktigt hur "trick" orginal Nickel-avgaslimpan egentligen är...

skall man linda så är ett tips att först ha latexhandskar & sedan

ett par tunna arbetshandskar över dessa - & helst långbyxor & långärmat.

bara ett tips som sagt !

Magnus L skrev:

Anders Karlsson skrev: Jag har lindat både grenrör och downpipe, gjorda i vanligt svartstål. Bla bla bla... Jag körde en 2.0 CIH med E-grenrör och en T3-snurra, för många år sedan, satt två lager aluplåt och en filt av nåt slag mellan E-röret och förgasarna (DeLorto 45-or) enda gången det uppstod problem var när packningen mellan förgasarna och insuget läckte och filten blev indränkt i bensin. Eller om man kört riktigt hårt, så turbon glödde, och sedan stannade och stängde av maskinen så tempen i motorrummet steg bortot 100 grader, då blev soppan i förgasarna lite varm. Turbon satt mellan blocket och ramsnoken på en A-ascona, framför framvagnsinfästningen, och ramsnoken var avsmalnad för att ge utrymme för turbon. inget avgasbandage, 2,5" mellan E-röret och turbon, 3,5" downpipe, 3" till aktern.

ok, då kanske man kan skippa lindningen helt då? Jag som trodde jag var så redig när jag lindade mina rör...
Downpipen kanske jag ska linda av iaf, och fixa lite värmesköldar där istället. Sitter lite bromsrör och kabelhärva till sprutet ganska nära där, så nån sorts skydd vill jag ha.
Det ska ju köras bana med bilen, då blir det ganska varmt efter ett par varv.

diamond bollocks skrev:

Jag har gjort ett gäng grenrör till turbomotorer, typ 30-35 st och jag drar in garantin i samband med att köparen lindar rören. SIS 2343 (syrafast stål) som är den häftigaste legeringen som är lämplig (förutom Incornell), tål 850 grader innan oxidation. Man kör lätt 1000 grader avgastemp om man har en liten turbo och kör högt laddtryck. Hur kyler vi detta? Inte genom att isolera bort den enda kylning vi har i alla fall. Vid mindre effektuttag kan det funka, men då har man ju i alla fall inte några stora värmeproblem i pannrummet. I bästa fall spricker bara grenröret (10-15000kr) pga för stora temperaturskillnader. Annars kanske man kör en hel sesong med oxidflingor som släpper från insidan på röret, med turbinhaveri som följd...... I England gillar man att köra med keramiksprutade rör både in och utsida. Det är inge kul heller. Röret går för varmt och dessutom krackelerar keramiken och gör brottsanvisningar i metallen. dessutom hopplöst att få bort när man ska reparera. Bättre är då att leda in kylluft underifrån och leda ut genom huven, med värmesköldar på utsatta ställen. Jag kanske låter lite domedagsprofet nu, men jag har sett så många grenrör som pajat pga bandagehysterin. T o m grenrör på en sugmotor! Avgaserna brände hål i två böjar... Christian Lange? Är inte du kompis med Tomas "TG racing" Gustavsson?

2343 är inte avsett för höga temperaturer. Prova ex. 2361 eller 2368 istället. Tyvärr närmar sig då priset inconels. Garrett gör turbinhus i en gjutbar version av 2361 till deras tävlingsaggregat.

Alla keramikbeläggningar som man utvecklat för användning i gasturbiner läggs på med ett bindskikt först, detta för att skydda den underliggande metallen från oxidation men också för att stegvis anpassa de olika materialens värmeutvidgning. Vidare så är det som du nämner ett problem med keramer att de tenderar att orsaka sprickor som sedan kan leta sig ned i metallen. Dessa sprickor kan också vika av en bit ned i materialet och sedan orsaka att keramen lossnar i stora bitar.
Vet att bland annat Ferrari har använt dessa beläggningar (enligt rykte utvecklade av General Electric) på insidan av grenrören och uppepå avgasventiler.

om 2361 är aktuellt, trots priset som inte bör förnimmas, så borde väl Avesta 253MA också funka? Jag har det inte i huvudet men Avesta Sheffield AB 253MA kanske ligger lika högt i inköpspris som 2361?

Med dessa legeringar kommer man till det problem att tillsatsmaterial alternativt elektroder blir bokstavligt talat svindyrt om man inte har goda kontakter för detta.

Anton Lillsund skrev:

om 2361 är aktuellt, trots priset som inte bör förnimmas, så borde väl Avesta 253MA också funka? Jag har det inte i huvudet men Avesta Sheffield AB 253MA kanske ligger lika högt i inköpspris som 2361? Med dessa legeringar kommer man till det problem att tillsatsmaterial alternativt elektroder blir bokstavligt talat svindyrt om man inte har goda kontakter för detta.

253MA betecknas även 2368, så den är lämplig. Lämplig, tom något bättre är annars 353MA. Dessa är utvecklade för att tåla höga temperaturer i kontakt med förbränningsgaser. Till skillnad från inconel ska de också tåla svavelhaltiga avgaser.

Förmodligen så kan man inte heller hitta dessa rör i form av böjar så man får sannolikt böja dem själv. Inconel 600 ligger väl kring 1500 kr/m för ett rör med kring 50 mm diameter. Rostfria stål som 353MA är ett par hundra billigare, sedan 253MA ytterligare ett antal hundra billigare.

Svårt brukar det också vara att hitta dessa rör med lämplig godstjocklek.

Jag kommer i kontakt med nästan samtliga nämnda material i mitt jobb, dock mest gjutna detaljer eller plåt, till viss del stänger och "blockämnen"
Min kunskap om materialen är tyvär usel då jag inte måste kunna så mycket om det. Allt är specat och klart så att säga.
Skulle man få tag på rör i lämplig dimension så har man lite pill med att bocka/böja det rätt. Har inte funkat något bra för mig iaf de gånger jag varit tvungen att försöka.

Jag tackar i övrigt för infon du ger