Re:

dstr skrev:

...och jag förstår inte att ni inte kan förklara er bättre. Detta känns mer och mer som andra forum, där man får one-liners (som fulings) till svar om att man har fel - och inget mer. Tråden handlar ju precis om det du säger i sista stycket - en amatörbyggd bur. Kan du ge exempel på vad felaktigt förfarande innebär? Skulle det kunna vara en "amatör" som ska svetsa på en plåt och bränner på för mycket så det blir ett hål i röret?

Man får väl svar...som man skriver själv.
Jag har inget emot dej....men du inbjuder till one-liners , med dina ibland felaktiga antaganden.
Jag får sällan one-liners.....utan långa svordomar och hysteriska utbrott....

Sedan vet jag inte vilka antaganden och tankar som ligger bakom SBF sätt att se på burbyggarfrågan...
Med dom har tagit beslutet att det ska vara såhär för hundra år sedan. Och jag är inte speciellt förtjust i överförmynderi som detta. Men det är ju ganska vanligt att offisiella organ....ska skydda oss dumma medborgare från att göra misstag.
Kanske det är förbundets dåliga kunskap i svetsning som ligger till grund....inte vet jag.

Men som vanlig....har storebror sagt att det ska vara så...så är det så....enda till en enskild teckniker tycker något annat. Och då går det inte att ställa någon till svars för tidigare felagigheter.
I slutänden är det alltid jag som ska betala....

Re:

ButterflyRacing skrev:

Man får väl svar...som man skriver själv. Jag har inget emot dej....men du inbjuder till one-liners , med dina ibland felaktiga antaganden.

Nej, nu får jag svar så som fuling citerade mig då han klippte bort mig som glad amatörsvetsare.

Du missade att svara på min fråga om felaktigt förfarande...

Re:

dstr skrev:

Du missade att svara på min fråga om felaktigt förfarande...

Du får läsa innlägget igen...jag har svarat.

Det är inte jag som hittat på tolkningen...det är någon på SBF.
Du får fråga där.

Re:

dstr skrev:

triss skrev: ButterflyRacing skrev: Det var samma sak med min säkerhetstank....som absolut skulle sitta i en plåtlåda. Finns det ingen i SBF eller dess besiktningsmän som kan någonting...!!!! Det är ju fullständigt godtyckligt...!!!! Har samma problem, han tycker att tanken absolut skall vara i en alulåda. Jag har letat överallt i reglementet men inte hittat var det står. Någon som kan hänvisa? Ställ frågan till honom. En googling på 'site:sbf.se tank låda' ledde mig till http://web.sbf.se/regler/up/3/FIA_App_J_2006.pdf edit: 'site:sbf.se säkerhetstank' gav också lite att läsa

Jag hittar inget vettigt. Det enda som står om det är i app. J för rallycross där det står att tanken skall vara monterad i låda eller med en brandvägg emellan det utrymme den finns och förarutrymmet....

Jag tänkte jag skulle försöka bidra med mina kunskaper kring svets. På jobbet (konstruktör på Volvo LV) undviker vi svets om möjligt för att kunskaperna kring svets är begränsade. Vi själva är inte speciellt duktiga på svetsade konstruktioner men även många underleverantörer har svårt att få till svetsar riktigt bra, till och med robotsvetsade detaljer kan ibland se riktigt illa ut.
Svetsade konstruktioner är dessutom ofta dyra i serieproduktion men bra för att man slipper ta fram dyra verktyg vilket gör att de kan lämpa sig som prototyper. Dessutom är det betydligt svårare att hållfasthetsberäkna svetskonstruktioner jämfört med gjutna konstruktioner.

Svets ur hållfasthetssynpunkt anses ofta vara skit mest på grund av att det är väldigt svårt att svetsa riktigt bra. Men om man gör allting rätt, med rätt efterbearbetningsmetoder kan man lyckas få svetsfogen att hålla nästan lika bra som rent material. Det som jag beskriver nedan är ett sätt att försöka få svetsen och området runt omkring så bra som möjligt.

När man svetsar får man ofta ett litet dike precis i kanten mellan svetsfogen och materialet. Där kan det börja spricka om materialdimensionerna inte är tillräckligt grova. Jag misstänker att det är en av anledningarna till att licensierade burbyggare tillåts använda tunnare dimensioner.

Detta lilla dike är bra om man lyckas slipa bort, faktiskt bättre att slipa ner något i materialet så att diket är helt bort än att lämna en liten grop för då är sprickinitieringen kvar. När man slipar är det även viktigt att tänka på vilket håll man slipar åt då slipränderna i sig kan fungera som sprickinitierare.

Avslutningsvis bör man blästra svetsen för att dels "slå" bort spänningen som värmen från svetsen tillförde men främst för att eventuella håligheter (alltså små porer som i mikroskåp ser ut Himalaya) och vassa kanter får mjukare radier och därmed inte är lika sprickkänsliga.

Gör man allt detta, och dessutom rätt, kan man laga ett sprucket material eller bygga en konstruktion med riktigt bra prestanda men det är besvärligt och dyrt. Då är det nära till hands att ta det där lite grövre röret så man slipper slipa och blästra och samtidigt försöka glömma den ökade vikten...

Mvh Johan

En bur är/borde vara rätt överdimensionerad pga att det är svårt, i prinsip omöligt, att bestämma belastingarn den kommer utsättas för om det ski.... sig.

Men jag kanske är ett pocko men jag förstår inte skilanden att få svetsa buren dikt an mot karrosen och att lägga till matrial i mellan karros och bur.
Det var väll det grunfrågan gällde, eller?

Re:

Samson skrev:

robotsvetsade detaljer kan ibland se riktigt illa ut.

Beror ju på hur väl underhållen roboten är trådledare, munstycke, gaskåpa etc...
Har skött om ett antal svetsrobotar på Volvo.

Samson:
Ditt inlägg grundar sig på dynamiskt belastade grunkor, eller har jag fel?


Vet inte om jag är ute och cyklar med jag ser en bur som statiskt, allså det skall palla en en smäll eller ett fåtal smäller.

Re:

fuling skrev:

Samson: Ditt inlägg grundar sig på dynamiskt belastade grunkor, eller har jag fel? Vet inte om jag är ute och cyklar med jag ser en bur som statiskt, allså det skall palla en en smäll eller ett fåtal smäller.

Jo, det är ju mestadels i utmattningssynpunkt sliprepor med mera har någon påverkan. Men dåliga svetsar borde ha stor påverkan för styvheten även vid en impulslast, eller?

Ett litet förtydligande...

Inlägget om svetsning skrevs för att klargöra att även företag som livnär sig på svetsade konstruktioner har ibland svårt att få till ett tillfredställande svetsförband. Att då SBF är lite återhållsamma med vad de tillåter när kreti och pleti ska bygga sina burar tycker jag inte är svårt att förstå.

Logiken brister visserligen när man tillåter svetsförband mellan kaross och bur utan mellanplåtar...

Själv litar jag inte på mina egna svetskunskaper tillräckligt mycket för en säkerhetsdetalj som buren utan lämnade över det till en licensierad byggare.

Jag tycket vi skall skilja på DÅLIG svets, kamelskit och vättig svets.
Jag i min enfalld tror att ganska många i detta avlånga land kan svetsa grägligt.
Allså få ihopp en svets som ser bra ut och har tillräcklig hållfasthet.

Skall vi lyfta ribban högre så är det till som verkligen vet vad de gör vad gäller svets.
Men som Samson påpekar så är även sådan ingen 100% garanti.

Men grundfrågan kvarstår

Citat:

Logiken brister visserligen när man tillåter svetsförband mellan kaross och bur utan mellanplåtar...

Allså precis samma fråga som jag ställde i början av tråden.

ps
Mot bätte vetaande har jag skarvat minna bärarmar själv fram.
De har i alla fall inte gått av ÄN i alla fall men jag påstår förtafarnde att jag INTE kan svets.

Vilken klass ?

Jag har nu skummat i genom alla inlägg här och jag fårstår inte vilken klass din bil skall köras i ??
om du nu skall ha sådana förstärkningar mot Astolpen så finns dom att handla på Demon Tweeks om det är till någon nytta.

Nu när det ändå diskuteras burar så har jag en fråga som dstr kanske kan svara på.

I FIA apendix J står det att en bur skall se ut på följande sätt:
8.1.3) Rollcage:
Structural framework made up of a main rollbar and a front rollbar
(or of two lateral rollbars, or of a main rollbar and two lateral halfrollbars),
their connecting members, one diagonal member,
backstays and mounting points. (For example, see drawings 253-3
and 253-4).


I svenska reglerna står det följande:
TR 5.8.1.3 Skyddsbur
En anordning bestående av huvudbåge, främre båge, (eller huvudbåge med två längsgående bågar), förbindningar, diagonalsträva, bakre strävor och fästpunkter, (som exempel, se skiss 253-3 och 253-4).

Som synes så saknas möjligheten att ha en bur som består av två längsående strävor som går från a till c dvs ingen sammanhängande huvudbåge som går tvärs över bilens längsgående axel.

Varför får vi inte ha den lösningen i Sverige?

RCM skrev:

Jag har nu skummat i genom alla inlägg här och jag fårstår inte vilken klass din bil skall köras i ?? om du nu skall ha sådana förstärkningar mot Astolpen så finns dom att handla på Demon Tweeks om det är till någon nytta.

Klass och klass. Jag tycker bara det ser tufft ut och om jag (gud förbjude) säljer bilen
i framtiden så vore det kul att ha en godkänd bur som går att få vagnbok på, osv utan
att den nya ägaren behöver bygga om hela skrotet. Sen vill jag såklart själv också ha
en bur som är godkänd. Ogillar fusk och kompromisser...

En länk eller artikelnr eller liknande (sökord?) till produkten på Demon Tweeks vore kul : )

http://www.demon-tweeks.co.uk/products/ProductDetail.asp?cls=MSPORT&am . . . .

Eller:

http://www.ekmpowershop2.com/ekmps/shops/prepfab1/index.asp?function=D . . . .

edit. man är för långsam helt enkelt.

Re:

ButterflyRacing skrev:

mull skrev: Ringde och pratade med Ulf och han sa att det "finns inga regler för det egentligen" samt att han tyckte det var "bara bra att det sitter en förgrening där det styvar upp". Så det verkar ju vara okej om han inte missuppfattat något. Jag gjorde så klart jag kunde att det gällde hålstansad/borrad plåt mellan bur och karosseri - A- & B-stolpe. Det är ju bara att gratulera dej......MEN, sånt här gör mej så jävla förbannad. När jag byggde buren i Novan....var det förbjudet att sätta plåtar imellan bur och kaross. Vi la ner flera dagars arbete, för att få buren att följa karossen exakt. Det var samma sak med min säkerhetstank....som absolut skulle sitta i en plåtlåda. Finns det ingen i SBF eller dess besiktningsmän som kan någonting...!!!! Det är ju fullständigt godtyckligt...!!!!

Ringde även jag förut och frågade en besiktningsman och han menade på att det var OK med plåtana så reglerna verkar verkligen tolkas olika. Kommer dock inte ihåg vem det var, tog bara ett nummer i listan då jag inte fick tag på min lokala.

Man måste väll kunna lita på beiktningsmännen . För sådan som jag, som behöver några år på sig att bygga kan man ju inte förlita sig på en framtida tävlingsbesiktning. Är ju lite svårt att se framåt i tiden.

Kan ju förstå om det blir lite fel i regeltolkiningarna om lite skitsaker men en sådan sak som en skyddsbur DÄR FÅR DET INTE finnas oklarheter mellan SBFs besiktningsmän och kontrolanter mm. Kan ju kosta en förmögenhet och vara ett megastort arbete att bygga om en bil som redan är besiktiged och klar.

Re:

JBT skrev:

Nu när det ändå diskuteras burar så har jag en fråga som dstr kanske kan svara på. Varför får vi inte ha den lösningen i Sverige?

Nä, men du kan få en gissning.

Förmodligen har längsgående bågar tillkommit i FIA's text efter översättningen till svenska, och eftersom ingen påtalat behovet av ändring till klubb/sga/utskott så står det fortfarande som det gör.

Re:

dstr skrev:

JBT skrev: Nu när det ändå diskuteras burar så har jag en fråga som dstr kanske kan svara på. Varför får vi inte ha den lösningen i Sverige? Nä, men du kan få en gissning. Förmodligen har längsgående bågar tillkommit i FIA's text efter översättningen till svenska, och eftersom ingen påtalat behovet av ändring till klubb/sga/utskott så står det fortfarande som det gör.

Misstänkte det.
Hur gör man om man vill få det tillagt i reglerna?

Re:

fuling skrev:

Citat: Ju mer du svetsar, ju mer försvagar du röret. Är detta din eller SBF åsikt?

Eftersom jag är utbildad svetsingenjör och jobbar i ett företag som bl.a. tillverkar tryckkärl så tänkte jag ge min syn på detta.
Själva svetsprocessen försvagar alltid grundmaterialet. Speciellt om man pratar om material som fått högre sträckgräns genom värmebehandling eller kallbearbetning (t.ex. kalldragna rör). Värmen från svetsprocessen kommer då att "löpa ur" materialet kring svetsen med lägre sträckgräns som följd. Uppvärmningen och avkylningen kommer även att skapa inre spänningar i materialet som sänker styrkan.
om vi sedan vid svetsningen lägger till material (tillsatsmaterial och/eller material vi svetsar fast) så kan det nya material bidra med styrka som gör att konstruktionen som helhet blir starkare trots att området kring svetsen blivit svagare.

Detta gäller både statiskt belastade konstruktioner och utmattningsbelastade konstruktioner. För utmattning är dock problemet avsevärt mycket större, där är en svets i stort sett alltid den svagaste punkten.

I båda fallen (fast mer för utmattning) är kvaliteten på svetsen viktig. Att den har full genombränning och är fri från defekter är A och o. Tyvärr ser man för många exempel på undermåliga svetsar, speciellt de som är gjorda med MIG.
Ett råd här till de som tänker svetsa i burar eller andra kritiska platser. Gör en provsvetsning på lösa bitar i en liknande konfiguration och kapa sedan upp så att ni kan se baksidan och kontrollera att ni har full genomträngning och ett snyggt utseende på baksidan. Kapa även biten tvärs genom svetsen så att ni kan se att svetsen har full vidhäftningen, har en snygg profil och är fri från andra defekter. Svetsning är svårt och det krävs mycket träning för att resultatet ska bli riktigt bra.

Tomas

PS. Detta är mina åsikter, vad SBF:s regler säger eller varför de säger så har jag ingen aning om. DS.

Vad kom man fram till-. Är det eller är det inte ok med plåtar mellen brur och kaross oavsett vad besiktningsmännen säger?