Torsdag morgon betyder att det nu är slut på det roliga för den här gången. Idag är det dags att styra mot nordligare breddgrader men inte direkt utan först kör vi österut men mer om det lite senare. I stort sett hela veckan har jag vaknat till en molnfri himmel och en sol som sakteliga kröp upp från horisonten. Idag var det annorlunda med dimma tjock som ärtsoppa och seriöst fuktigt. På något vis kändes det rätt skönt med detta väder när man skulle åka hem då det garanterat hade varit tungt att åka hem en strålande dag. Nåja en skvätt kaffe och lite bloggande i vanlig ordning innan Tobbe vaknade och frukosten serverades. Vädret blev inte bättre efter någon timme utan snarare värre, vi skänkte en tanke till scuderia folket vars utbildning började idag och hoppades det inte skulle drabba dom för hårt.

Dagen till ära var vi inte befattade med stress överhuvudtaget, vi hade en tid bokad 15 mil från oss klockan 14.00 that's it. Vi beslutade oss för att börja med bilarna och göra dom dugliga för den långa färden hem, gatdäck, oljekoll, camber, dämpare, lasta bilarna med alla verktyg, reservdelar, däck osv.. Efter detta var det dags att duscha och sedan packa alla personliga saker och rensa rummet. Efter att jag kände mig nöjd behövde jag få tag på lite internetaccess och drog mig ner till Blaue Ecke för att snålsurfa på deras lina. Efter att jag var klar begav jag mig till REWE markt för en god kopp avancerat kaffe (latte,mochaccino eller nåt jag vet inte så noga) Tobbe dök upp efter ett tag och vi beslutade oss för att börja röra på oss då klockan redan hade sprungit iväg, innan avfärd körde vi över till Getränkemarkt för att ombesörja en liten ranson Bit's för att överleva Skånes bistra vinter och kunna luta sig tillbaka, blunda och känna smaken av Nürburgring

Nu lämnade vi Adenau och det var med ett visst mått vemod jag såg stan försvinna i dimman, vi kom in på små tighta serpentinvägar i närheten av Bergwerk och dimman var sjukt tjock, tempot var lågt och det underlättade att ligga bakom M3:an med sina tydliga röda lampor. Färden var nu ställd mot en lite håla där Tobbe skulle hämta lite kulfibergrejor i form av en front och en baklucka till sin redan trevliga kärra. Passformen skulle vara hög och Mister är petig på den fronten. Efter en stunds körning kom vi ner på lite lägre höjd och dimman lättade, samtidigt övergick vägen i motorvägsform och vi kunde höja tempot ett par snäpp. Mötet var bokat till 14.00 och 13.59 äntrade vi rätt gata så gissningsvis var vi på plats i exakt rätt minut vilket får anses rätt otroligt. Killen med grejorna mötte upp oss direkt och visade oss vägen mot härligheterna. Grejorna fanns i garaget och därinne fanns även en M3 E30 som såg ut att vara i mint condition, gud så läcker med breda och lagom höga BBS Le Mans. Killen verkade vara en seriös M3 E30 fantast då hans boende formligen kryllade av olika M3 E30 grejor i form av modellbilar, radiostyrda bilar, ventilkåpor mm. I köket visade han ett par sjukt fina kolfiberinsug till rimliga pengar i förhållande till finishen. Det är nästan så man är sugen att köpa en M motor bara för att få dit ett sådant insug :-)

Efter att alla teknikaliteter var avklarade lastade vi bilen och pratade lite BMW, Tobbe hade efter byte av bromskivor fram lite problem med att oket på vänstersidan gnagde lite mot insidan av fälgen, detta gillades inte och vi funderade på olika lösningar. Det slutade med att vi skulle åka till Raeder motorsport som låg en mil ifrån oss, där fanns en uppsättning 5mm spacers som var precis vad Tobbe gissade att han skulle behöva. Sagt och gjort, navin ställdes in på vårt mål och en stund senare anlände vi till en extremt deprimerande håla, märkligt nog var vi båda väldigt överens om detta faktum, staden kändes som den stannat på 70 talet och det fanns massor med tomma bostadskomplex, mycket höga galler och staden kändes lite död på något vis. Vi hittade i alla fall vårt mål Reuter motorsport som var en liten butik som bestod av typ 800000 priser från motortävlingar och en tysk med en rejäl mussche vilket visade sig vara Christian Reuter him self.

Herr Reuter var en trevlig prick som ombesörjde vårt behov med glans, vi fick även ok på att montera grejorna utanför så vi kunde komma vidare hemåt. Efteråt pratade vi lite bur och diskuterade lite olika alternativ, det lutar starkt åt att vi båda kommer att montera en halvbur under vintern och får bara jag ihop pengar kommer jag att köpa själva rören i alla fall. Efter att vi pratat färdigt och höll på att packa ihop oss kom han ut med varsin T-shirt och lite annat, jag misstänkte att han tyckte det var skoj att vi som kom så långt borta ifrån hade hittat han ställe samt att Tobbe hade lite koll på hans framfart i olika tävlingar.

Till slut kom vi iväg och efter en snabb tankning bar det av mot nordligare breddgrader, avståndet hem var ungefär 800 km så vi skulle inte vara hemma på rätt sida 12 det insåg jag nu. Färden flöt på bra och några enstaka stau stötte vi på men inget som gjorde att vi stod stilla, det var snarare så att vi tappade fart, knasigt nog mötte vi sjukt långa köer på vägen ner och detsamma nu när vi körde hem , antagligen hade vi bara lite flyt men det gjorde inget :-) Efter någon timme blev det dags för käk på en sån där charmig vägrestaurang som ofta brukar generera en dyr och osmaklig tallrik mat. Här fick vi vettig mat i rejäla portioner till överkomliga pengar. Vi var nu taggade för en ny stint på motorvägen. Fortfarande flöt allt på och stundtals fick vi till och med upp tempot i svenska motorvägsfarter och lite till. Ytterligare ett tankstopp längs med vägen klarades av och nu började det så smått att skymma.

Trafiken var nu lite lugnare och vägarna lite bredare, vid sista tankningen hade vi 30 mil kvar till båten och det klarades av i BRA fart, nu gick det att marscha i 150-180 och det var rätt skönt, i ett tidigt skede av kvällen var jag SJUKT trött och fick jobba hårt för att hålla mig vaken, lite senare piggnade jag till och det var skönt. Till slut kom vi fram till färjeterminalen i Putgarden och innan vi kom in på området blev vi stoppade av något som såg ut som militärpolis eller dylikt, det visade sig vara immigrationspolisen och dom ville helt enkelt se våra pass, som tur var hade vi passen med oss båda två så det gick smärtfritt efter att vi hade fått svara på lite frågor. Båten kom relativt fort och plockade upp oss för vidare fart mot Rödby, väl ombord käkade vi lite och shoppade i "taxfree" En ypperligt ickecharmig dansk gubbe i kassan gjorde vad han kunde för att försura livet för alla i hans närhet, tänk vad trist livet måste vara om man alltid skall vara så otrevlig.

Väl i hamn var det bara en trist transportsträcka kvar, vägarna var något förbättrade sedan förra gången och vi marschade i relativt hög fart dom 20 milen till Bron, vi landade på svensk mark någon gång runt midnatt (minns inte exakt) och sedan var det bara 10 minuter kvar tills vi var hemma, tänk vad drygt och bo tex i Stockholm eller Övertorneå och ha hela den biten kvar att köra, på så vis är vi lyckligt lottade här nere i Skaune!

johan sjöström skrev:

tänk vad drygt och bo tex i Stockholm eller Övertorneå och ha hela den biten kvar att köra, på så vis är vi lyckligt lottade här nere i Skaune!

Japp.
Vi brukar alltid säga att den tunga biten av resan är Sverige, 55 mil med hysteriska lasertaxerare.

Tack för rapporten Johan, underhållande läsning!

Nu när Johans fantastiska reseberättelse nästan är klar tänkte jag summera mina intryck. Under första varvet jag satt bredvid stod det ganska tidigt klart att Johan inte är blyg med gasen eller rädd för fart, båda bra förutsättningar för att börja köra fort på Ringen. Orutinen på just nordslingan lyste dock självfallet igenom, dels med avseende på spårval och dels genom det bland nybörjare så vanliga fenomenet att det brukar gå väldigt fort in i kurvan men mindre fort ut ur densamma. I princip överkörde han bilen och fick därmed inte till det beryktade flytet som ska infinna sig vid bankörning. Bilen är dock så snäll och välavstämd att det aldrig ledde till några problem, men jag skulle ljuga om jag påstod att det var en ren njutning att åka med. Det var det nämligen inte riktigt...

Men förutsättningarna fanns där och då Johan visade sig vara den perfekte eleven som verkligen helt prestigelöst ville lära sig, lyssnade noggrant och försökte omsätta precis det jag ville att han skulle göra gjordes stora framsteg väldigt snabbt. Sena turn-ins, ofta för sena, ersattes av tidigare turn-in. Stålmannenattacken med full gas så länge som möjligt fram till kurvan ersattes av tidigare inbromsningar för att hinna med att växla klart och koncentrera sig på kurvförloppet. Korta hårda inbromsningar ersattes av aningen längre mjuka bromssmekningar. På 2 ynka varv hade den gode Johan ändrat sin körstil radikalt och även om spåren och flytet inte var där började man redan skymta vad som komma skulle.

Efter de inledande försöken fick jag den otroliga förmånen att själv provköra bilen (stort tack för det!), dels för att visa spårval och dels för att visa hur mycket fart man faktiskt kan ta med sig genom vissa partier. Tempot var ganska beskedligt, men jag överraskades ändock av hur otroligt fint den lilla bilen bet sig fast i kurvorna, hur alert den styrde in och vilket bett det var i bromsarna! Den är inget effektmonster, men "rolighetsfaktorn" är väldigt hög. Eller som Johan sa: "Du hade ett väldigt brett leende när du klev ur bilen!"

Redan varvet efter det märktes en markant skillnad i Johans körning, tveksamheter byttes ut mot distinkta rörelser och han satte sig på bilen bestämt och visade vart den skulle ta vägen men var samtidigt tillräckligt mjuk och följsam för att den skulle kunna göra det han bad bilen om.

Johan har ju öst beröm över mig i sin berättelse och förvisso är det sant att hans körning inte hade utvecklats i den rasanta takt den gjorde utan mig, men hur bra läraren än är måste eleven också visa god klass för att resultatet ska bli bra. Och resultatet blev bra, redan den första kvällen efter 5 egna varv och ett passagerarvarv med mig så hade helt enorma framsteg gjorts och det får definitivt tillskrivas Johan. Med lyhördhet, prestigelöshet, vilja och koncentration omsatte han teori i praktik och lyckades ändra sin körstil och spårval totalt, respekt!

Efter den första kvällen fortsatte det i samma stil resten av vistelsen och det gick inte bara fort, det gick oerhört mycket mer kontrollerat och säkert också. Så Johan (och Tobbe och Martin!), stort tack för det trevliga sällskapet under er fantastiska vistelse här, många skratt kommer jag att behålla som minne och jag hoppas naturligtvis få träffa dig och er här igen nästa år. Då kör vi igång fas 2 av utbildningen, bäva månne månget effektstint hästkraftsmonster!

Christian Eick skrev:

Nu när Johans fantastiska reseberättelse nästan är klar tänkte jag summera mina intryck....

WOW Christian!! Jag förstår nu varför du kallas Dr Eick, tanken med att kontakta dig var det vi pratade om flera gånger, att lära känna nya rejsaianer och dylikt, det fanns ingen baktanke men nu blev det som det blev och gissa om jag är glad för det och på flera plan!! Stort tack för att du tog initiativet till det hela.

Du tog dig an mig och min körning som en sann Dr. Och jag må säga att du har en skön taktik med din avslappnade lugna approach. Det var skitskoj att känna att man utvecklades på relativt kort tid

Även din sammanställning så här efteråt är guld värd och gissa om jag läst den ett flertal gånger. Utöver att jag hade en kanonbra vecka där nere så vill jag påstå att du Christian, etsat dig fast i huvudet på mig, det var riktigt skoj att lära känna dig och jag räknar ner dagarna till nästa gång man kommer ner. Fas II låter högintressant med allt vad det nu innebär.

Igår natt satt jag och pillade lite med ett projekt du skapat med ett par vänner, jag tyckte det var riktigt skoj att pilla lite med detta, resultatet är ganska intressant. Det tog några timmar i anspråk utan originalmallarna, det hade kanse varit ännu roligare att lägga alla mina varv mot varandra och då kunna se utvecklingen med vmax/vmin i dom olika partierna. Det enda som jag klantade till var att inte lägga mig rätt i "högen" rent tidsmässigt då det kanske varit lite lättare att läsa av.

Det jag pratar om hittas här: www.bimmer.se/nurburgring/ringcharts/2009

Det blir en riktigt modemdödare att lägga i tråden så nyfikna få snällt klicka på länken, kommentarer hade varit SKITSKOJ att få från er alla.

Jag skall även försöka mig på att runda av reseberättelsen med lite smått och gott, synd inte dygnet har fler timmar...

Än en gång ett stort tack för DR. EICKS insats

Fantastiskt bra fart i flera partier såsom T13 - Hocheichen, Fuchsröhre - AF, Hohe Acht - Brünnchen. Verkligen en respektabelt snabb inlärningskurva du visat prov på Johan

Riktigt bra jobbat Johan! Jag måste ner!

Johan går bara omkring med ett litet smil på läpparna efter Nürburgringturen. Jag mötte honom i helgen och kunde se smilet sitta där .

om ungefär 29370000 sekunder går nästa resa dit igen sekunder Du är givetvis välkommen att åka med, försök ta med den där M5 snubben till polare du har oxå

johan sjöström skrev:

om ungefär 29370000 sekunder går nästa resa dit igen

Tur att miniräknaren var nära till hands
om ett knappt år alltså

johan sjöström skrev:

om ungefär 29370000 sekunder går nästa resa dit igen sekunder Du är givetvis välkommen att åka med, försök ta med den där M5 snubben till polare du har oxå

Jag tror jag ska försöka köra ner där en helg innan vintern kommer om jag hinner fast då blir det inte med e36:an

Mats Thur skrev:

johan sjöström skrev: om ungefär 29370000 sekunder går nästa resa dit igen Tur att miniräknaren var nära till hands om ett knappt år alltså

Stämmer hyffsat

Eller lite mer exakt: www.bimmer.se/ringen

Nu börjar det närma sig, bara 29102400 sekunder kvar..
Under tiden passar jag på att anpassa bilen till vintervägar och besiktning.

Vinterbatteri= ON
original bromsbelägg=På
original Läderratt=ON
Bälten Bak=ON
Mattor baklucka=ON
Baksäte=ON (nyfettat skinn luktar mumma)
Antispinn=ON (men vill inte funka ändå)
Decibelmätaren inne i bilen går nu inte i topp längre, nu kan man föra en diskussion skrikandes åtminstone

Mycket tankar i huvudet om bilen och dess utveckling. 15 eller 16 tum?, M3 bromsar eller original? Renovera/sträcka upp/byta utväxling diff eller mat på bordet? Jättespoiler på bakluckan alá 323:an i cupen (Förenade bil) och mycket mycket annat.

En sak är säker, jag formligen älskar bilen och den körglädje jag får tillbaka. Hoppas utvecklingen av bil och mig fortsätter så som under 2008-2009 för det har varit roligt. 2010 blir det fokus på ringen och en nertaggning av körning på hemmaplan, det blir ju inte så roligt här hemma nu när Måns har funnit felet i bilen så 50 hk hittar hem igen och han troligtvis ALDRIG lär släppa förbi mig igen

Mantorp blir årets absoluta avslutning för aktiviteter på 4 hjul under kontrolloerade former, i vinter blir det mer okontrollerat, speciellt utan antispinn

om man skulle ge sig på någon form av sammanfattning gällande resan så är det väldigt enkelt för resan var klockren! Inga fadäser värda att prata om, mina förluster sträckte sig till en dimljuskåpa i fronten, för Tobbe var det en omgång skivor och ett par spacers men skivorna var ingen nyhet och spacers var en följd av skivorna. Däcken var i stort sett sopslut för mig men det var fram det tuggade mest, bilen styrde in sjukt fint men kanske det finns optimalare hjulvinklar att få till? Visst gnisslade och rasslade bilen lite från bromsar men jag struntade i det då allt var genomgånget och jag uppfattade det mer som värmen vid körning som orsakade detta, nu här hemma hörs inget märkvärdigt. Dock har jag noterat så här i efterhand att något i drivlinan är mjukt och bilen struttar fram stundtals.. Har även noterat att lådan växlar lite trögt sedan vi var nere. Inget som oroar mig SÅ mkt utan det skall vi nog reda ut i vinter.

Bilen konsumerade kanske en halvliter olja på hela trippen och det känner jag mig trygg med, värmen var inget problem och den enda gången jag noterade att värmen stigit låt säga 5mm till höger så höjde jag värmen 25% så sjönk tempen direkt, betänk även att det var mycket varmt flera av dagarna med en peak på 27 grader. Problemet med soppabrist yttrade ju sig på ett par olika sätt, dels genom att den gick på 5 cylindrar 2/3 av ett varv men även på det klassiska viset genom att "tvärdö" korta stunder och då oftast o kraftiga kurvor och dylikt.

området var sig likt utöver dom nya komplexen, personligen kan jag absolut vara utan detta då det bara handlade om att skinna oss på mer pengar och dylikt. Braueri Nürburg får en fet tumme NER då det var ett skitställe PUNKT. old fashion kanske men även det nya betalsättet Ring Card får tumme ner, krångligt sätt att betala tycker till och med folk som jobbar där.

Banan och insläppet var sig likt, jag upplevde inget kaos vid insläppet men upplevde det som att gubbarna som jobbade där styrde upp det hela bra, ny ägare till Grüne Hölle sa mig inget men bruden i baren kände inte till "bitte ein bit" och gav oss en warsteiner" Efter ett tag sa hon att dom inte hade Bitburger, hur tänkte dom då??

Banan var i sitt vanliga skick, mer staket, lite ny beläggning men i övrigt alldeles alldeles underbar precis som den är, jag vill inte ha något salsgolv eller öppna kurvor, det är allt detta som gör att banan är som i ett magiskt skimmer liksom. Gubbarna som jobbar runt insläppet är tuffa men trevliga, man skall inte hamna i onåd hos dom då dom är kungar på sitt jobb och styr troligtvis lite som dom vill. Dom har bra koll på läget och det var stört omöjligt utan mer jobb att komma förbi insläppet med diskret monterad kamera, dom reagerade till och med på min shiftlight och undrade vad det var för något.

Boendet var klockrent och jag kan verkligen rek Meuspath som håla att bo i om man vill ha det lugnt där man sover men ändå vill ha gångavstånd till insläppet. 25 fjuttiga Euro med rejäl frukost är nästan för billigt. Vill man bo lite mer centralt finns det till exempel Det svenska boendet på Burgstrasse 1 där man bor gemytligt och har extremt nära till faciliteterna i Nürburg.

Då datorn var med ner för första gången insåg man att Tyskarna är lite efter vad det gäller internetaccess för gemene man. Dock finns det fritt trålöst nätverk på Blaue Ecke (fritt i den benämningen att man får en kod om man frågar och den var densamma hela min vistelse), Pistenklause samt cafeterian inne på weltmarkt. Där finns även 2 datorer vid ingången man kan surfa på direkt och helt gratis!

Ställen jag inte besökt förut och ätit på var Blau Ecke och Asian Bistro.
Blaue Ecke är en fräsch restaurang med bar, god mat till ok priser
Asian Bistro är ett rätt deprimerande ställe inredningsmässigt men maten är KANON och priserna på glocalnets nivå..
Pinocchio funkar som vanligt alltid
Lindenhof har helt klart underskattad mat till rimliga priser

En veckas resa med broar, båtar, soppa dit och tillbaka, boende, 42 varv, soppa till det och mat o dryck är inte precis gratis, finns det möjlighet bör man även ha med sig en buffert för händelser man inte förutsätt. Jag uppskattar att resan i mitt fall gick på nån tusing över 20 lappar, då levde jag inget krösusliv men var aldrig törstig eller hungrig Definitivt värt varje krona om någon frågar mig men jag är inte säker på att frugan håller med. Vad det gäller resan kan jag varmt rek att teckna avtal om brobizz, iallafall om man bor här nere, ultrasmidigt att passera bron och få faktura hem, jag tecknade även avtal med Scandlines och det gjorde att bizzen även funkade på färjan Rödby-Putgarden, gräddfil och faktura hem var klockrent.

Så här några veckor efter hemkomsten har väl det värsta ruset lagt sig men detta var min absolut bästa ringenresa någonsin och det går inte en dag utan att jag längtar ner igen. Beslut är taget om nytt besök 2010 så det enda det handlar om nu är att räkna ner dagarna, avslutningen på Mantorp kommer att bli trevlig då det blir den absoluta spiken i kistan för årets körningar.

Förresten en väldigt stor del av resans förträfflighet skall jag tacka Christian Eick för. Det visade sig vara MYCKET värdefullt att Christian fanns/finns där nere, boende med faciliteter enligt önskemål hjälpte han till med, Christian har även en hel del kontakter vad det gäller reservdelar, verkstäder osv osv. Dessutom är han en suverän kille om man behöver hjälp att hitta runt banan, jag är övertygad om att Christian gladeligen ställer upp och tar fram ett individuellt koncept som passar just dig, PM:a eller maila honom för all del. Men glöm att han är tillgänglig om 336 dagar från idag får då har jag paxat han

Längtar ner något fruktansvärt, jag tror frugan hänger med 2010 vilket är roligt, måste bara hitta något skoj till henne då hon inte bara vill sitta på Grüne Hölle eller åka med hela dagarna. Det kommer att bli lite rundkörning i bergen, jag hoppas även på att förverkliga en gammal dröm om att ta mig runt banan på utsidan av staketet till fots eller på hoj? Det blir kanske någon natt i Moseldalen med vinprovning och lite Qualitytid med teamchefen Nåja tiden får utvisa exakt vad det blir men en sak är säker, 2010 är det spikat en ny vecka på ringen

Jag har lagt upp dom bilder som man kan urskilja vad det skall förseställa på picasa, orkar inte dra upp 345 bilder här så detta får helt enkelt duga. http://picasaweb.google.se/bmwtok/Nurburgring2009#

Trevlig läsning Johan! Verkar verkligen som man blir fast där nere, jag har varit ner 2 ggr utan att köra, ena gången en vecka där nere och andra gången bara förbifart till och hem från Frankrike, men man har en liten tår i ögat när man lämnar Eifelbergen ändå, ska försöka komma ner och köra 2010 men vi får se vad som sker.

Sen måste jag ju säga att det var kasst att inte ha Bit , fast Warsteiner är en anann favorit för mig så det går ändå , var nog första tyska frasen som användes "Ein Wienerschnitzel unt eine Warsteiner bitte" .

I vilket fall som helst blir man glad att läsa dina från resan, men kort därefter blir man ju deppig igen att det snart är vinter , och jag tycker det låter tråkigt att lugna ner sig med kärning på hemmaplan för det vore ju lite lustigt utan dig och din lille bil på BMWSC träffarna

Ultura skrev:

Trevlig läsning Johan! Verkar verkligen som man blir fast där nere, jag har varit ner 2 ggr utan att köra, ena gången en vecka där nere och andra gången bara förbifart till och hem från Frankrike, men man har en liten tår i ögat när man lämnar Eifelbergen ändå, ska försöka komma ner och köra 2010 men vi får se vad som sker. Sen måste jag ju säga att det var kasst att inte ha Bit , fast Warsteiner är en anann favorit för mig så det går ändå , var nog första tyska frasen som användes "Ein Wienerschnitzel unt eine Warsteiner bitte" . I vilket fall som helst blir man glad att läsa dina från resan, men kort därefter blir man ju deppig igen att det snart är vinter , och jag tycker det låter tråkigt att lugna ner sig med kärning på hemmaplan för det vore ju lite lustigt utan dig och din lille bil på BMWSC träffarna

Jo visst är det så att man fastnar och att lämna stället är tufft, varje gång funderar jag på hur man skulle kunna livnära sig där

Att inte ha BIT så nära bryggeriet och med den kopplingen BIT har/har haft till motorsporten ansåg vi vara knasigt oxå Dock var det ju inte så att det hann bli något skinn på våra Waersteiners precis

Vintern är då man smider alla planer för kommande säsong, ni med garage kan ju feta till bilen så den är klockren till springbreak, vi andra får drömma bara

Som sagt den här resan har fått mig på andra tankar, körningen här hemma har helt plötsligt inte blivit lika intressant, Knutan missar jag ju inte för allt öl i världen och Gotland hade ju varit ascoolt... Nåja att köra alla träffar här hemma kostar massor visar det sig när man börjar räkna, däck,bromsar,soppa o allt annat blir snabt en respektabel summa pengar och jag har inte möjlighet att både äta kakan och behålla den, just nu känns ringen hetare och jag har fått göra ett val.. Kanske man kan vara medarrangör på några träffar i stället och på så vis ta del av den fina gemenskapen vi har i BMW SC Angående min lilla bil så är ju Compactmaffian ständigt växande, det finns ett par nya som kom till under 2009 och vem vet det kanske kommer ännu fler nästa år? M3 light har ju visat sig vara ett framgångsrikt koncept i cupen och gatbilskörningen

Parkera bilen i Eifelbergen och flygpendla??
Avundsjuk, jag blir så avundsjuk..........

M v h

/ Johan

Sunk skrev:

Parkera bilen i Eifelbergen och flygpendla?? Avundsjuk, jag blir så avundsjuk.......... M v h / Johan

Nej så blir det inte, jag lirar helt enkelt inte i den klassen bara att inse, det blir en lång härlig tripp på höstkanten, förhoppningsvis i närheten av lika trevlig som den jag precis haft där. Jag är inte avundsjuk men väldigt glad för att vänner runt omkring mig har möjligheten att ställa sina bilar där. När jag blir så stor så kanske jag oxå kan det

Första biten på vinterns spabehandling av bilen är nu beställd och det blev en sån här cool pryl: 33112228335


Alla nördar vet såklart vad det är, ni andra får leva i ovisshet

johan sjöström skrev:

Första biten på vinterns spabehandling av bilen är nu beställd och det blev en sån här cool pryl: 33112228335 Alla nördar vet såklart vad det är, ni andra får leva i ovisshet

Gött Johan hoppas den ger önskad ökad kylning då!

UR_TT skrev:

johan sjöström skrev: Första biten på vinterns spabehandling av bilen är nu beställd och det blev en sån här cool pryl: 33112228335 Alla nördar vet såklart vad det är, ni andra får leva i ovisshet Gött Johan hoppas den ger önskad ökad kylning då!

Ulrich: Man räknas inte som nörd för att man kan googla vi ses nästa helg

Jaha då var man på väg mot körningen på Mantorp och årets avslutningsfest. Inte klokt vad tiden rusat förbi i år, tyckte det var inte länge sedan man satt och längtade efter springbreak.

Det blir ingen körning att tala om med bilen, har plockat in det mesta i inredning, till och med gummmattor och stereo har hittat tillbaka över vintern. Bilen är inte riktigt klockren sedan ringen resan och den behöver lite översyn.

Skall bli skoj att hjälpa till lite och se det lite från den andra sidan imorrn. Jag hoppas årsmötet och avslutningsfesten blir så där rolig som jag misstänker det blir.

Fick iallafall idag möjlighet att passera en snabb cupbil, att den var parkerad på ett WCR släp och att Arne drog den med sin PB kanske förklarar enhel del