Tack för tips Gustaf.

Fyllde på med vikter för oplarna. Hur ska man tolka det?
Eftersom 1200 och gte framvagn har samma vikter med sänksats varför ens bry sig om att bygga om den?
Förutom för att få den klassad som ombyggd då.

Jag har grottat en del i detta med.. Skillnaden mellan GTE och 1200 framvagnen är en förstärkningsplåt i bockningen där balken svänger upp till fjädersätet. Den plåten är 1.5 eller 2mm.

Det är enda skillnaden. Jämför du med Manta/Ascona A så har den Inte en sådan förstärkning, ur huvet dock Tror jag att "u-balken" är något djupare på dom..

Använder du ett "färdigt" förstärkningskit från rallybilarna så boxar du undersidan samt så är det en plåt på var sida av böjen (4 plåtar totalt). Kombinerar du det med en extra plåt inuti böjen också och allt i 2mm så är den ju rejält förstärkt sen.

Ska du dock köra som Mattias och även jag gör med coilover i balken så kan de nog vara klokt att förstärka ytterliggare.. Själv har jag använt 3mm stål för alla förstärkningar, dock har jag kvar utsidan av böjen att göra.

Mattias körde oboxat och la märke till att balken flexade en hel del så han satte ett stag mellan balk topparna (fråga mig inte hur, men med tanke på var motorn satt i den bilen så var de säkert rätt över framför motorn )

Beroende på hur man bygger motorfästena kan ju dessa användas för att staga upp den vägen med.


Vad sen SFRO eller transportstyrelsen anser om saken låter jag vara osagt, men på så sätt har du nog gjort det som går göra med en sån framvagn och det bör hålla gott och väl Manta B GSi spindlar ger ett halvt rattvarv mindre än std utan att byta styrväxel, osäker på hur ackerman blir dock.

BTW, 20kw/100kg tjänstevikt ser jag nämns. Är det fortfarande dispens för det eller har det kommit några ändringar?

Det är en högre gräns som ges till mycket välbyggda bilar enligt besiktingsmännen jag träffade på elmia.
Jag frågade specifikt om min kadett och då kom corvetteframvagn på tal och till min förvåning så prata de om att en volvobakaxel hade varit ok. Hypotetiskt altså.

Var inte omöjligt med en typ s/v70 r motor på ca 300hk enligt de.

Men givetvis om bilen var genomtänkt välbyggd med bra delar som fungerade bra ihop.
Dispensen var lättare att få generellt vid val av en modern motor, som ibland kan ha en högre effekt än de gamla reglerna medgav.
Inredning/glasrutor mm var ett plus med.

Var tydligen ett fåtal bilar som fått dispensen men de var riktigt bra byggda( läs jämförbara med en modern bil)

Så antingen gör jag som de flesta och besiktigar med en motor med låg grundeffekt b230fk 136hk och trimmar sen eller så väljer man nåt man heller vill ha och då kanske hamnar på 250-300hk lagligt.

Intressant!

Ena problemet jag ser med att byta ut framvagnen helt är väl bredden.. Kadetten är smal, det är Inte t ex en Corvette.. :/ Och Kadettens grundkonstruktion är dessutom riktigt bra geometrimässigt. De är väl just styrkan man kan dividera om.

En sak att tänka på när man använder data från sänkningssatser för att spåra axelbelastningar är att det som tillverkaren av satsen anger är vad just sänkningssatsen klarar i axeltryck. I Kadetternas fall kan ju förmodligen samma fjäder användas på 1200 och de med större motor, då är rimligen sänkningssatsens data satt för den tyngre bilen. Men en klen(are) framvagn är ju fortfarande lika klen (förutsatt att det inte bara var fjädrar som skiljde från fabrik).

Förstärker man framvagnen så den motsvarar den tyngre modellen är det OK för SFRO men oftast behöver man visa med reservdelsnummer eller liknande att det inte är mer saker (spindelleder, hjullager mm) som skiljer.

För att få dispensen ska det som sagt vara en mycket bra bil som helhet och i det ligger också att hjulupphängningarna är dimensionerade i förhållande till bilens storlek och vikt. En Kadett som är relativt lätt bör till exempel ha en relativt lätt bakaxel och då är Volvo 1031 ett ganska lämpligt val - även om man tänker köra 300 hk genom den. En kraftigare axel som Ford 9" är i det fallet snarare olämplig och något som inte "hjälper" en dispens.

Gustaf

Intressant diskussion. Jag håller på och bygger en Kadett C med Saab kortmotor och 1031 bakaxel. Har krånglat en del med framvagnen. Förstärkt balken med "färdiga" plåtar till insidan från Epytec.de. Har polyuretan bussningar osv. En sak att tänka på när man ska göra i ordning en gammal framvagn är ju att det inte blir så billigt.. Till Kadetten så är det ju t. ex. inte lätt att få tag i bärarmar till 2,0:orna som använder dom grövre spindellederna osv.

Eftersom man ändå byter bussningar, bromsar, spindelleder och förstärker balken så är ju enda fördelen med original grejerna att dom passar på bilen. (Detta är ju ändå ett viktigt argument för många, mig själv inkluderad, det finns ju mycket som tar tid i ett bilbygge)

Ska bli kul att se vad ni kommer fram till i tråden

/David

Hur ser en Kadett C framvagn ut?
Typ Ascona A?

Dimensionsmässigt kröker jag häller bärarmar än får krokig karross.

Pinsamt att se hur länge sen jag funderade på saken .

men här har vi varit förut: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=60869&sid=c446df98538bc6876 . . . .

Gustaf: tänker att om tyska tuv har godkänt satsen så borde resten av bilen hålla för det med.
Och intressant att läsa hur du/ni resonerar kring bakaxeln.

Psst.. vad säger ni om 4 kolvs brembo ok från en touareg för 330mm skiva ifram på en kadett? fullständig överkurs eller rimligt?

hehe det var ett TAG sen
Opps, jag var även insyltad även då

Spontant, behålla framvargen.
Bra att mäta upp och kolla hur, camberkompensation, guppstyrning mm ser ut.
Då kan man se vad som kan tänkas behövas göras om.
Har kadetten samma som A Asconan krängaren som bärarm/casterstag?

MR skulle jag försöka göra något åt.
Knepigt med dämpare med lågt MR.
Borde gå att mickla ihopp MR runt ca 0,8

therealpinto:
Hur dimentionera spindelleder/kulbultar som har fjäder/stötdämparlaster?

Så här ser den ut: https://www.o-t-r.de/cms/wp-content/uploads/2015/02/va29.jpg

Coupe76 skrev:

Pinsamt att se hur länge sen jag funderade på saken . men här har vi varit förut: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=60869&sid=c446df98538bc6876 . . . . Gustaf: tänker att om tyska tuv har godkänt satsen så borde resten av bilen hålla för det med. Och intressant att läsa hur du/ni resonerar kring bakaxeln. Psst.. vad säger ni om 4 kolvs brembo ok från en touareg för 330mm skiva ifram på en kadett? fullständig överkurs eller rimligt?

Ganska små kolvar i de oken om jag inte är ute å cyklar? Beror ju på vad du matchar med bak iofs men.. Jag kommer använda 4 kolvs från Mercedes W211 t ex E350. relativt billiga och 44mm kolvar om inte min info är fel. Touareg/Q7/Cayenne oken har runt 30mm kolvar. Bak kommer jag ha Octavia RS glidok. Skivorna blir Omega B 296mm fram och Volvo 240 ~260ish ventilerade bak.

Såg annars ett kit Evo 5-9 ok på ebay till vettig kurs, t ex: http://www.ebay.co.uk/itm/MITSUBISHI-LANCER-EVOLUTION-5-9-BREMBO-BRAKE . . . .

Coupe76 skrev:

Gustaf: tänker att om tyska tuv har godkänt satsen så borde resten av bilen hålla för det med. Och intressant att läsa hur du/ni resonerar kring bakaxeln. Psst.. vad säger ni om 4 kolvs brembo ok från en touareg för 330mm skiva ifram på en kadett? fullständig överkurs eller rimligt?

Jag tänker snarare att TÜV på fjädrarna beskriver vad fjädrarna klarar för last. Om Opel har satt en lägre siffra på framvagnen utan förstärkningar och med klenare leder ska man nog respektera det.

330 mm är rätt stort på en liten bil men jag skulle inte avfärda det som orimligt bara baserat på det. Kanske behöver man inte så stort men funkar grejerna bra så ser jag ingen anledning att vara kritiskt till det.

Fuling; Det är inte så enkelt att räkna på lasterna i lederna så enklast brukar vara att helt enkelt använda leder som är designade för kraft på det sätt som man använder dem. Vi har gjort en del dragprov för att se skillnader mellan olika leder. Där kan man generellt sett se att belastar man lederna åt "fel" håll så håller de för betydligt mindre last än åt rätt håll. Men det skiljer massor mellan olika fabrikat och även mellan olika tillverkare av samma led (dvs en originaldel kan ha ett värde medan en piratdel har ett helt annat).

Gustaf

Hmm vad är fel och rätt håll för belastningen av en kulled/spindelled?
Då tex jag har fjädern åt ett håll och stötdämapren åt andra hållet. (std)
Nu sitter fjäder och stötdämapre åt samma håll. (åt det klena hållet, se nedan)

Kollade mina leder,
Trykte med ca 113000N i monterings riktingen för pinnen. Hände inte ett ski....
Vågar inte trycka mer.

Åt andra hållet ca 35000N mot så åkte gängerna som håller lockat.
Hörnvikten är ca 300kg
Ger 35000/300/g --> ca 12g
Fjäder, bumpstop ligger i den riktingen std.
Lite taget ur luften, inte bara utan i från lite simulering så ca ca max 5g(högt antaget) är vad den stackars kulleden får utstå i rallyåka.
Sen även om jag nu lyckas trycka ut gängorna så lossnar inte spinden ur leden.
Det är en viktig parameter för mig

Tar vi också en titt på Mac Äckelbens topplagring då i många fall länklager använs så.
Anta innerdiamter 20mm ger ca ca C=30000N dynamiskt
Och då tar länklagret last axielt istället för radielt som det är skapt för.
Har jag läst rätt, förstått rätt, så är ca faktorn 3 mellan radielt och axiell beslasing.
Så 30000/3 ger 10000N. Ta 300kg ger 10000/300/g -> ca 3,4g
Hmm har någon sätt ett totalhaveri på en länklager i en toppmomtring?


Miatans spindelleder/kulled borde vara ett bra val då den har fjäder och stötdämparlastena i samma rikting.
Kadettens också i samma rikting.
Så tar man grejorna som man stutsar runt i skogen med så är jag säker på man är hemma vad gäller
ban/gat bil.

Beställde Ascona/Manta B spindeller och en brotch 1/8

Tänker kona upp originalspindeln för det är enda skillnaden mot gte (jag vet att den har 1/10 15.2mm samma
som ascona a o 43,5mm diameter)

nu får jag 16mm kona 1/8 med 43,3mm istället fö 14mm kona med 1/8 41.5mm och så är det samma styrdleder o övre led som ascona/manta b tom samma hjullager.

Hitta delar på ebay gick på 500kr totalt!

Blir coiloverfjäder med ställbar tallrik och gaz ställbar dämpare från manta a.

Med "rätt håll" menar jag som biltillverkaren själv byggt, dvs det som de ansett vara rätt tillämpning.

När vi har provat Austin Maxi som är populär i Sevenbilar (där den används åt "fel" håll) så kröktes fästöronen vid runt 3300-3500 kg och kulan kröp ur vid 3800 kg. Där gjorde vi bedömningen att på en bil med relativt lågt axeltryck (runt 500 kg) så är den leden helt okej att använda åt "fel" håll. Även en led med sämre kvalitet än denna (Delphi) håller med all sannolikhet.

Vi har också testat Volvo 140, original mot pirat. Originalledens kula hoppade ur vid 7200-7350 kg (4 st provade) medan pirat klev ur mellan 800 kg och 1500 kg (6st provade, snitt 1150 kg).

Där är ju en del av problematiken - att det kan skilja så mycket i kvalitet.

Vi har också kunder som provat Saab 900 leder, där man dragit med 3500 kg dragande last på piratled (kulan släppte), originalleden drogs till 4300 kg då bultarna som håller leden gav sig.

En skillnad mot McPherson topplagring är vad som händer vid haveri. McPhersonbenet sitter normalt sett kvar så man kan styra och bromsa hjälpligt även om lagringen ger sig - släpper en spindelled brukar det bli svårt att styra.

Gustaf

Vet inte om det tillför nåt, men det finns en lite lurig grej med Oplarnas framvagnar.

Nedre spindelleden sitter pressad i en krage i länkarmen men den hålls också fast av fjädern som har ganska mycket förspänning. Så är det iaf på Rekord/Commodore, mina nedre spindelleder började krypa ur länkarmen efter att jag monterade coilovers.
Lösningen blev att lägga ett par svetsloppor på spindelleden och kragen, det har suttit ihop bra sen.

therealpinto,
Perfekt, lite siffror

Coupe76:
Mät upp framvagnen och stopp in siffrona tex här
http://vsusp.com
Då ser du/jag/vi se om det är någon som kanske är bra att fixa till.

Tack Anders för tipset, hade nog tänkt att loppa det den i alla fall.

Fuling: Ska ta o mäta upp den imorgon, vore kul att se om det är nåt att förbättra.

Vilka krafter går igenom framvagnsbalken?
Vilket håll?
Nån som har sina teknologiberäkningar i fräscht minne.
Skulle vilja ha hjälp att räkna ut om det går att ersätta befintlig u-balk med en rör/fackverkskonstruktion för att husera en motor med annan form på tråget som opel tänkt sig.

typ nåt sånt här: http://www.mcdonaldbrosracing.com.au/doublewish.html

Befintlig u-balk vänd åt andra hållet givetvis, är 55mm hög och 65mm bred med kanterna böjda i ut som en fläns både i sida och i höjd med ca 10mmx10mm på båda sidor om u-et. godset är 2.5mm svartstål.

Är det inte lättare att ändra tråget på den nya motorn ? Eller torrsump(fast det kanske kostar mer än det smakar).

jo det får bli annat tråg, motorn är för lång. Kadetter är så små.

Coupe76 skrev:

jo det får bli annat tråg, motorn är för lång. Kadetter är så små.

Allt går paketera om man bara vill. Kika på moderna bilar där man fyllt varenda hålrum under huven. Du får bygga ett tråg som slickar formen på balken och kuggstången helt enkelt

Vad är de för motor som ska ner? Kanske redan står i tråden?