Fantastiskt inlägg.

Och bra läge för oss, vi har provat en Y och funderar. Samma reflektion om stolar och chassi. Resten lär man sig nog.

Vi gör en likadan resa varje sommar till It. Vår GLC diesel hybrid var lite dyrare i drift på våra 600mil..
Men stolarna och luftfjädringen är värt nån krona!

Ser fram emot hur Sport kursen är! Nästa år så...

Tack för OT. Du har inte funderat på att byta yrke - journalist

/AL

Underbart skrivet!

Välskrivet och läsvärt!! Tack Johan!

Stort tack för bra och matnyttig information!
Går det att justera kambervinklarna fram på Teslan? (Den är ju fast på en hel del bilar.) Hur är accelerationen från typ 180 och uppåt om du jämför med din tidigare M3?

Tack för positiva tillrop!

Cambervinklarna fram är fasta. Det vi gjorde var att släppa på skruvarna och försöka få tillbaka så mycket som möjligt i överdimensionen av hålen för topplagringarna. Det gav väl typ ingenting...
Nu har bilen 1,3 grader negativ camber fram, dvs något utanför spec som säger max 0,95 grader. Övriga hjulvinklar är inom tolerans med marginal. 1,6 grader camber bak där specen säger 0 till -2 grader.

M3 E90 gör 0-100 på 4,7 sek och 0-200 på 15,7 sekunder.
Model Y Performance gör 0-100 på 3,9 sek (officiell tid är 3,7 sek med "roll out" avdragen. Dragracingmänniskorna kan det bättre vad det innebär men jag har fått lära mig att det är ungefär 0,2 sekunder. YouTube-tester med GPS visar att MYP klarar precis under 3,9 sekunder till 100.) och 0-200 på 15,0 sek.

Det ser i alla fall på pappret ut som om bilarna håller jämna steg upp till 200 men känslan är att M3an är mycket snabbare när man kommer upp i fart. Men jag har ingen data eller egna jämförande tester som bekräftar gamla upplevelser.
När jag sökte vidare lite så verkar MYP vara hela 1,7 sekunder före M3an till 160 km/h, dvs utökat avståndet mellan 100 till 160 km/h. Siffrorna är inga officiella tider utan "google"-tider. Oavsett så är känslan att både M3 E90 och Aston Martin V8 Vantage är snabbare i högre fart. Ljudupplevelsen från motorsången gör sitt plus att man precis upplevt sköna men snabbt avtagande g-krafter i Teslan. Man blir nog lurad av olika sinnen åt båda hållen.

Men för att återgå till topic. Lite förberedelser pågår i garaget där årsservicen under utförande för att bilen ska vara i bästa skick. På söndag börjar nämligen resan mot Nürburgring...


Mängder med checkpunkter och kontroller. Byte av vätskor, filter och tvättning av trottelhus, mm. Skönt med en noggrann översyn innan avfärd men inte minst grym uppladdning!

Termostaten är något som man bör ha lite koll på.
Det som händer är att en fastgjuten gummipackning blir spröd och går sönder i cm-stora bitar och det avslöjas vanligtvis genom att temperaturen inte är stabil i mitten på mätaren. Bitar från packningen lossnar och fastnar i kylaren eller på annan trång och olämplig plats. Det rekommenderas av oberoende specialister att man byter termostaten vart femte år och min bil är nu 12 år gammal även om den inte rullat så långt.

Det jobbet görs lämpligtvis tillsammans med byte av kylarvätska och jag har varit lite tveksam om jag skulle tömma systemet precis innan en längre resa med bilen. Jag vet inte hur svårt det är att lufta systemet ordentligt så jag har dragit mig för att öppna upp när det uppenbarligen fungerar fint idag.
Å andra sidan skulle jag vara riktigt irriterad på mig själv om jag fick problem med temperaturen under årets stora grej på Nürburgring.

Sagt och gjort, systemet tömdes och termostaten byttes. Termostaten köpte jag tidigare i år tillsammans med servicekittet (filter, kopparpackningar, skruvar till torrsumpssystemet, dvs det som behövs till en vanlig oljeservice) så allt låg hemma på arbetsbänken. Relativt god åtkomlighet gjorde jobbet hyfsat enkelt. Packningen på termostaten var fortfarande hel men hade börjat släppa och "krulla" sig lite. Bra tajming i bytet alltså.




Inte en komplett enhet utan ett litet pussel. Den lilla bygeln sitter fjäderspänd, typ bajonettfattning så man får pressa in och vrida för att montera/montera ut ur termostathuset.


Packningen börjar bli lite trött.

Systemet verkar vara klokt designat. Jag fyllde på kylarvätska, varmkörde (på tomgång med bilen fortfarande hängandes på lyften) och lät svalna enligt verkstadshandbokens direktiv. Kunde därefter endast få i ett par dl till. När bilen senare var tillbaka på egna hjul körde jag en sväng för att motorn skulle vara genomvarm men det fanns inget behov av att fylla på ytterligare. Skönt att bockat av termostatbytet också.

Bilen är i och med detta helt klar inför resan. På lördag laddar vi med att vifta flagga på en karttävling på Team 13 i Torslanda. Söndag eftermiddag rullar vi!

Johan Samson skrev:

Bitar från packningen lossnar och fastnar i kylaren eller på annan trång och olämplig plats.

Ouch!
Bra bytt! Schysst känsla när man vet att allt (man kan ha kontroll över) är tiptop inför Ringen.

Riktigt fin Aston och väldigt bra skrivet om Teslan!

"Att behöva öppna en meny på skärmen (dvs att släcka navin tillfälligt) för att kunna öppna handskfacket är inget bra."

Träna lite på röskommandon så blir du av med det och säkert en del andra irritationsmoment. Tryck in höger rattknapp och säg bara "Öppna handskfacket" så ploppar det upp. Använder röststyrningen mycket till navi, spotify, stol-/ratt-/kupévärme osv.

Tom Bengter skrev:

Riktigt fin Aston och väldigt bra skrivet om Teslan! "Att behöva öppna en meny på skärmen (dvs att släcka navin tillfälligt) för att kunna öppna handskfacket är inget bra." Träna lite på röskommandon så blir du av med det och säkert en del andra irritationsmoment. Tryck in höger rattknapp och säg bara "Öppna handskfacket" så ploppar det upp. Använder röststyrningen mycket till navi, spotify, stol-/ratt-/kupévärme osv.

Tack!
Det har du absolut en poäng i. Jag är dålig på att utnyttja röstkommandon. Är det bara högerknappen på ratten som aktiverar röstkommando? Skulle vara bra om passageraren kunde använda det också så föraren kan fokusera på trafiken samt köra rätt.

Det har jag inte ens tänkt på att prova faktiskt _\_(ツ)_/_
Dock säger jag ofta åt någon annan att välja ut en låt att spela och sen trycker jag in knappen så pipet kommer. Själva kommandot kan ju sen komma från vem som helst.

Trots att jag har inställt på svenska så klarar den mycket. "- Navigera till *******" är min favorit tror jag, används i princip varje resa. Tack vare att det är Google Maps så klarar den adresser, företag osv. Bara det är hyfsat likt det du säger så hittar den oftast rätt genom att jämföra med vad det finns för alternativ, samma med Spotify.

Lycka till nästa vecka Johan!
Synd att en förvuxen skåning inte fick plats på högersidan, hade varit kul att följa med.

Många verkar oroa sig för kylvätskefyllning med tillhörande luftning. Jag köpte denna för många år sen och har aldrig haft problem.

https://www.biltema.se/bil---mc/bilverktyg/motorverktyg/kylarverktyg/k . . . .

/AL

Förra söndagen äntrade ett sällskap om tre personer i två bilar Stena Scandinavica i Göteborg för färd till Kiel över natten. Peter (aka Dvorak) i sin BMW M2 hade sällskap av Marcus (aka Spjuvern) medan jag körde själv i min Aston Martin. Målet för resan var Nürburgring och ett deltagande i Sport Auto's Perfektionstraining.




På motorvägen går Vantagen relativt snålt, precis över litern.

Måndag morgon vaknade vi i Kiel med ca 65 mil till Nürburg. Resan söderut gick fint, mycket trafik och vägbyggen i Tyskland höll effektivt ner snittfarten men lagom till turistkörningen drog igång kl 17 hade vi checkat in och tömt bilarna på packning.
Jag är totalrookie på Nürburgring, min enda erfarenhet är ett par turistvarv, ett för 20 år sedan och ett tidigare i somras med familjebilen. Visst har jag varit på plats ett par gånger, bland annat för att se ett 24h i slutet av 90-talet, men annars har det mest blivit Grand Turismo-varv på min sons Playstation. Så under det första varvet satt Peter bredvid och berättade vilka referenspunkter han använder och därefter körde jag efter honom ett varv. Tre varv kördes på måndagskvällen och jag åkte med Peter ett varv. Jag träffade även en Aston Martin-"kompis", Sven, från Instagram och jag åkte med honom ett varv också.


Peter visar spåret med sin M2








Svens blåa V8 Vantage bredvid min. Sven har KW V3-chassie på sin, lite lätt trimmad maskin, R-däck och halvbur. Ett dedikerat banvapen.


Bildbevis på att Peter äger en putstrasa! Efter de första varven på turistkörningen kom Peter med en present som han gladeligen även monterade.

På tisdagen var det en track day och vi bestämde oss för att se banan från ställen man normalt inte kommer till. Vi tog bilen till en rastplats en liten bit från Schwedenkreuz. En promenad längs banan till Aremberg och sedan längst ner i Fuchsröhre. Det är riktigt brant där och en häftig upplevelse att se bilarna dundra förbi och plågat bottna ur längst ner i kompressionen.
En sen lunch intogs innan det var dags att förbereda sig för eftermiddagens turistkörning. Relativt mycket bilar även denna eftermiddag även om det inte var samma kaos som vi upplevde i somras. Två varv blev det och ett medåkningsvarv med Per Eldh i hans fina Z4 M.


Schwedenkreuz. Inbromsning från 240 km/h innan Schwedenkreuz och sedan i ca 180 km/h genom vänstern bort mot Aremberg.


Nedför den branta backen mot Fuchsröhre




Efter kompressionen längst ner i rävgrytet går det brant uppför. Ett häftigt parti på banan.


Hittade en grymt bra bild på racetracker.de från turistkörningen som jag köpte. Kommer bli en fin tavla i garaget


Dekaltrimning pågår så bilarna är klara inför kursstart morgonen därpå.


Färdigpimpad!

På onsdagen var det så dags för huvudanledningen till resan, Sport Auto's Perfektionstraining.
Upplägget är att man delas upp i grupper (5-6 bilar per grupp och instruktör) baserat på tidigare erfarenhet och hur snabb bil man har. Man åker följa John bakom instruktören och turas om att åka närmast bakom. Instruktören ger direktiv hela varvet runt, berättar vad man ska sikta på och var man ska bromsa. Samma instruktioner varje varv för att nöta in referenspunkter och namnen på kurvorna/partierna. Sakta men säkert byggs farten upp för att även de med minst erfarenhet till slut ska hitta runt och få lite flyt i körningen.
I min grupp var samtliga helt nybörjare på Nürburgring och bara två förare till körde aktivt på bana. Några hade alltså inte ens kört bana tidigare. Vår grupp körde inte speciellt fort och jag kände väl att tempot var lite väl lågt. Å andra sidan fick jag många varv med gott om tid att leta referenspunkter och försöka memorera var de olika guppen och ojämnheterna finns så jag var nöjd.
Trots att det var närmare 30 grupper á 5 bilar var det ytterst sällan man kom ikapp eller blev omkörd av andra grupper. Helt otroligt hur mycket bilar banan sväljer men också ett gott betyg till Sport Auto hur väl det fungerar. Samtliga flaggposteringar är dessutom bemannade så det är ju ett stort och synnerligen seriöst arrangemang.






En instruktör i en Lamborghini Huracán STO följt av ett koppel 911 GT3 och GT3 RS

Efter lunchbuffén på Pistenklause delade vi upp gruppen i två så att vi som ville köra fortare skulle få göra det. Två varv åt gången och sedan vila två varv medan de andra körde. Medan de som var helt nybörjare på bana körde passade jag på att åka som passagerare till instruktören eller ta en espresso eller iste i skuggan. Nu började man kunna känna lite av rytmen även om det var väl inom gränserna hela tiden och vi körde aldrig fullt på de riktigt snabba partierna.
Under dagen körde jag 16 varv och nu började jag känna igen mig i de olika partierna även om det emellanåt är lätt att blanda ihop vissa kurvor.
Någon turistkörning lockade inte efter så många städade varv. Jag hade fått min beskärda del av körning, 32-33 mil under dagen, så det var rätt skönt att åka till hotellet, ta en dusch och en kall öl på balkongen. Vi hade över 30 graders värme och strålande solsken båda dagarna så det var allt lite svettigt trots bil med a/c.


Stau! Många som behövde fylla upp


Spårvalsdiskussioner över en flaska vin

Dag två fortsatte med samma upplägg. Två varv i högre tempo och sedan åka efter tillsammans med de andra i lugnare takt alternativt ta igen sig. 8 varv blev det under förmiddagen.
Samtliga grupper hade sin bas på långa rakan men kl 11:30 stängdes banan och vi flyttade in i depån/parkeringsplatsen. Nu var det dags för fri körning och hela varvet stod till förfogande. Nu hade jag dessutom riggat kameran även om det inte blev extern mikrofon denna gången utan ljudet fick bli från kupén.
Jag körde ut tämligen omgående och det var verkligen helt tomt. Jag trodde jag missat något men skylten var grön så jag körde. Surrealistisk känsla att vara helt själv på Nordschleife. Jag kom ända bort till Eiskurve innan en AMG GT-R körde om mig. Skönt att prova ett varv utan att ha en hare men då inser man också hur många kurvor det är och hur svårt det är att komma ihåg hur mycket man ska bromsa.
Hmm, var det i denna eller nästa kurva man kunde hålla stumt?

Efter lunch fortsatte fria körningen och varje varv kändes allt bättre. Sedan var jag ju tvungen att köra två varv bara för att få känna på första partiet, Antoniusbuche och Tiergarten, genom kompressionen bort mot T13 i racetempo.
Den nätta kurvan (Antoniusbuche) som man knappt märker under "normal" utfart från utsläppet är inte helt obetydlig i hög fart. Jag hade runt 270 km/h innan jag släppte av innan kurvan och farten sänktes ner i svackan och upp mot chikanen (Hyundai N-kurve?). Riktigt fränt att känna på ett fullt varv, det är ju inte alltid det är möjligt.

Marcus filmade när jag dundrade förbi på rakan:

Höj ljudet!


Det var rejält varmt. Både bil och förare behövde vila och svalna emellanåt


Dags för ett ytterligare ett pass

Marcus åkte med ett varv och eftermiddagen avslutades med Peter som hare. Mina egna varv överkördes alltid något med för höga däcks- och bromstemperaturer som följd. Med Peters hjälp var syftet att hitta en bra rytm för ett renare varv. Nu kändes det faktiskt riktigt bra. Faktiskt ganska lugnt, pushade inte eller överkörde någonstans med mycket bättre grepp och känsla i bromspedalen (blev lite lång tidigare) hela varvet runt. Med mindre än 30 minuter kvar innan banan stängdes kände jag mig klar för denna gången. En skön känsla i kroppen efter att sistavarvet blev så pass bra. Det finns såklart maaassor att trimma på, tangeringspunkter som inte sitter och många ställen som jag tvekar och kör lugnare och tappar fart men med tanke på att det är mitt första "riktiga" besök var jag mer än nöjd.
Min checklista inför veckan var att få en känsla för banan, börja hitta runt och få lite rytm i körningen. Utöver det var mantrat att ta det lugnt, ta det lugnt och ta det lugnt. Såväl jag själv som bilen skulle komma hem i samma skick så när vi lämnade och därför hade jag bestämt mig för att inte dra igång någon loggning. Inga distraktioner utan fokus på att ha så kul som möjligt! Samtliga boxar tickades i och det kändes skönt att avsluta så.
Totalt hann jag med 35 varv under veckan. Det är nästan 73 mils bankörning. Helt ok!
Bilen drar ca 4 liter milen på bana så det har gått åt några liter.

Se varvet med Peter som draghjälp här nedan:

Peters första "officiella" sub-8-varv firades med Kummerling på Pistenklause! Fy f-n, vad bra du kör Peter! Stumt genom Mutkurve är så jäkla fränt!

Fredag morgon var återigen tidig uppstigning för hemfärd. Färjan i Kiel väntar inte så det gäller att hinna fram även om man blir uppehållen i köer. Hemresan gick även den bra och vi hade till och med tid för inköp av diverse ädla drycker på Citti-Park.


Inte bara bensin i bilen...


Klassisk bild från färjan. Snart hemma igen efter en intensiv men sjuuukt kul vecka! Ser ni leksaksbilen bakom M2an?


Nytvättad och upphängd på lyften. Snart redo för nästa uppdrag!


Ny tavla över arbetsbänken

Hur funkade bilen då?
Jo, den fortsätter att imponera och jag tror nog att vi hittat bilens sweetspot här. Understyrningen som är begränsningen på trånga svenska banor är snarare en fördel här. Bilen är trygg och lättkörd och bjuder aldrig på giftiga kast. Inte en enda gång under veckan hamnade jag i en situation jag upplevde obehag.
När det börjar gå riktigt fort och, t.ex nedför backen mot Fuchsröhre, kan bilen bli orolig över ojämnheterna. Efter att ha åkt med Peter i M2an, som nu har KW-chassie, märker man tydligt skillnaden på karosskontroll. Finare stötdämpare gör mumma för tryggheten på en så ojämn bana som Nordschleife och då skulle man våga köra fortare. Det kommer allt högre upp på min önskelista.
Det är tillräckligt med mos i maskinen för att det ska mata på bra även i den branta uppförsbacken efter Bergwerk.
Bromsarna klarar uppgiften men jag skulle gärna få till bra kylning för att öka marginalerna. Överkör jag så blir pedalen lång och det känns inte bra.

Summa summarum har allting funkat fantastiskt bra. Grymt väder, 28-32 grader och strålande sol hela veckan och kanonkul sällskap. Alltså, köra bil, prata bil och spårval, äta och dricka gott på kvällarna i en hel vecka. Vad mer behöver man?
Jag kan verkligen rekommendera kursen. Den kostar absolut en slant, men så mycket körning under väldigt ordnade former gör att jag tycker det är värt det. 150 bilar som kör konstant i två dagar resulterade i en enda avåkning. Varje tvåtimmarspass på turistkörningarna har fler. Jag kommer garanterat gå kursen fler gånger!

Nackdelen är att man är svårt racingbakis och har svårt att fokusera på andra samtal än upplevelserna på Nürburgring. För familjefridens skull hoppas jag det släpper snart...

Vilket trevligt och inspirerande reportage!

Förstår att du är racebakis och har svårt att fokusera på annat

Underbar läsning, grattis Johan till en väl genomförd resa och till en riktigt lyckad kurs!
När jag läser din summering så tänker jag mig tillbaka och minns varje detalj du beskriver från förra årets kurs, det är en sån upplevelse!...och visst är rakan gropig och skumpig när det går fort!

Johan Samson skrev:

Alltså, köra bil, prata bil och spårval, äta och dricka gott på kvällarna i en hel vecka. Vad mer behöver man?

Alltså nej, man behöver inget mer och det finns nog inget bilmässigt som slår det
En vecka ringen med kurs, god mat, bra sällskap är oslagbart!
Enda sättet att dämpa detta för familjens skull är att boka kursen för nästa år igen och träffa likasinnade på luncher och prata av sig

Janne J skrev:

Vilket trevligt och inspirerande reportage! Förstår att du är racebakis och har svårt att fokusera på annat

säger som Janne

/C

Vilken rapport!

Väldigt roligt att vara en vecka med dig och spjuvern. Jag är helt urvattnad, och som vanligt är tankarna bara på Nurburgring.

Väldigt imponerad av både dig och din bil. Du körde med väldigt mycket vett i skallen, och nu börjar tempot komma som resultat. Tror att du fått en fantastiskt bra grund. Nästa gång kommer du hamna i en snabbare grupp och verkligen få köra av dig i väldigt högt tempo. Jag hade ju 30 varv i min grupp med för mig full attack. Säkert 25 av dem var utan någon som helst störning överhuvudtaget. Finns inget annat event som ger det vad jag vet. Så här det varit varje gång, och nu har jag gått kursen 4 gånger.



Sen var det inte full patte i mutkurve, då hade vi åkt av , men det var nästan fullt i fuchsröhre.

Väldigt kul att få uppleva dett event och resa med dig Johan!

Otroligt kul läsning!

Älskar bilen och resan så kör hårt!