Nya saker på gång!
Precis när man tror att säsongen är slut så händer det nya saker. #19 ska bara byggas om lite sen är det race i annan serie. Bort med vingen, bort med passagerarstol. Byta utväxling i bakaxeln. Installera nytt regnljus (FIA) och en brandsläckare. Sen ska vi raca! Uppdatering kommer så snart det finns lite tid över. I kväll byggs bilen om och på fredag bör det av till utlandet!
Återkommer med rapport!

Spännande
Lycka till

Nu är #119 uppdaterad för att köras utomlands!



Tack för lyckönskningarna, det känns som att det behövs. Det känns lite läskigt, men det kommer säkert gå skitbra.

Imorgon bär det av mot Padborg park i Danmark, längst nere vid tyska gränsen. Jag ska köra med Danska Youngtimer, enkelt uttryckt får alla serieproducerade bilar äldre än 2005 vara med och köra. Klasserna delas in i vikt/effektförhållande och alla har en logger ombord som loggar den utplockade effekten. Kontroll sker i efterhand och vägning av bilen inkl. förare för att säkerställa att alla kör på liknande förutsättningar. Och alla klasserna kör på slicks... Det ska bli lite läskigt men, hur svårt kan det vara. Man kör tills det inte greppar längre, då vet man att man får ta det lite lugnare. Det ska bli riktigt spännande!

För att göra det extra spännande när vi kopplade in regnljuset i PMU:n så gled en av Canbuskablarna ur läge och inget funkade. Canbusknapparna blinkade lite och sedan var det bara svart. Efter lite felsökande hittades den felande kabeln och den trycktes på plats och vips var alla bekymmer bortblåsta.
Det blev lite tomt utan vingen, men jag fick ett häftigt Regnljus istället. Och extra bonus var att bakluckan gick att öppna för första gången denna säsong, det kommer att bli en fröjd att lasta imorgon.
Rapport kommer!

Jag kanske missat något, men uppfattar jag det rätt när jag säger att 3 liters insug, s54 grenrör och i övrigt bara genomgången och friare luftvägar genererat 60hk högre effekt? Väldigt imponerande i så fall!

Ola Håkansson skrev:

Imorgon bär det av mot Padborg park i Danmark, längst nere vid tyska gränsen. Jag ska köra med Danska Youngtimer, enkelt uttryckt får alla serieproducerade bilar äldre än 2005 vara med och köra. Klasserna delas in i vikt/effektförhållande och alla har en logger ombord som loggar den utplockade effekten. Kontroll sker i efterhand och vägning av bilen inkl. förare för att säkerställa att alla kör på liknande förutsättningar. Och alla klasserna kör på slicks... Det ska bli lite läskigt men, hur svårt kan det vara. Man kör tills det inte greppar längre, då vet man att man får ta det lite lugnare. Det ska bli riktigt spännande!

Vad kul Ola!
BMW klubben körde ju på Padborg för några år sedan (kanske 2015), banan kommer du nog få koll på ganska snabbt, men förarmöten på Danska... Det är jobbigt

Gällande slicksen kanske du vill ändra lite i setup också. Fråga typ Lundwall eller någon annan som kört slicks om skillnaden. Jag har aldrig testat men killgissar att man vill ha mer camber och mjukare ställt på stötdämparna.

Oavsett, lycka till!

Jo Padborg minns vi, trevligt event! Danskarna fattar grejen med öltält och tivoli i samband med racen

Min gamla E46a har vunnit Youngtimer ett par gånger, skulle aldrig sålt den karossen helt fantastiskt väghållning.
https://youtu.be/GX1S8rcusmw?si=0kvCFOz4sSmRIg1o

Bmw Cup, Padborg kvällsrace
https://youtu.be/XBHZP_3tico?si=q2hNU0CPhS3xD9zW

Att åka slicks på en bil inställd för R däck har vi testat, krävs en annan setup blir helt annat grepp!

Ha så kul i DK

Kul med äventyr i Danmark! Lycka till!

Team BROH på äventyr i Danmark!

Årets säsong av BMW Cup avslutades ovanligt tidigt och redan efter några veckor började det suga ordentligt i körtarmen. Vi i Teamet och andra trevliga kompisar började titta efter något kul vi kunde köra tillsammans eller i alla fall köra lite. Jag började titta i Racekalendern här på Rejsa för att se om det var något kul kvar på säsongen och hittar att Danska Historiska motorsport skulle köra på Knutan veckan efter. Jag har till och från haft en del mailkontakt med olika personer från Danska Youngtimer vilket var en av de medverkande klasserna. Eftersom mina beslutsvägar är korta så tog jag kontakt med dem och bestämde att jag skulle komma till Knutan med min bil. Jag fick direkt en inbjudan att köra med dem men vi skulle ut och fiska hummer från Hönö med firman fredag till lördag så det funkade inte riktigt att köra. Men att komma upp på söndagen och träffas och visa upp bilen var en bra plan.
Youngtimer serien omfattar alla bilar tillverkade i minst 5000 exemplar och att bilarna ska vara äldre än 2005. Dvs. de flesta standardbilar vi ser på våra banor platser in. Youngtimer delas sedan in i ytterligare tre klasser beroende på vikt/effekt-förhållande. Motoreffekten mäts kontinuerligt under racen med en logger, efter race vägs bilarna och misseskorten från loggerna lämnas in för kontroll. Oftast är det mer än 30 bilar till start så att man får dela klasserna i olika heat för att få plats på banan. Finns massor av filmer från deras race på Youtube.

På Knutan träffade jag ytterligare trevliga personer och min bil gick nästan igenom deras tekniska kontroll. Det jag behövde komplettera var FIA godkänt bakljus, Brandsläckare i bilen?, givetvis en logger och sedan skulle vingen och passagerarsätet bort. Jag kände direkt att det hade varit superkul att prova att race med dessa trevliga personligheter. Så när det kom på tal att nästa race var helgen efter nere i Padborg på Padborg Park så var jag inte sen att tacka ja till inbjudan. Det är ju gott om tid att fixa till bilen, bara montera bort lite saker, köpa in och montera ytterligare saker, det kan inte ta lång stund.

Halva veckan var jag ute i landet på olika projekt. På onsdagen var jag i Stockholm på förmiddagen. På vägen hem till Malmö svängde jag in till Finess i Eskilstuna och handlade FIA regnljus och plåtremsor med öppningsmekanism för att fästa brandsläckare i bilen. Loggerna skulle lånas ut av en av Youngtimerförarna och skulle finnas på plats nere i Padborg. Brandsläckare fanns inte hos Finess men blev levererad till garaget genom kontakter på Anticimex, dom var ändå i närheten och svängde förbi med en 2-kg pulversläckare. Vår ständigt oumbärliga Alex tog ledigt på torsdagskvällen och hjälpte mej att fixa bilen.
Kl. 21 på torsdagen var vi nästan klara, jag skulle bara koppla om en kabel till PMUn (PMU är typ en elcentral som ersätter alla reläer och säkringar, jag fattar bara en liten del av alla de funktioner som finns i den.) så att jag skulle ha ström klar till loggern. Det gick nästan bra, med det lilla tillägget att inget funkade längre. PMUn startade och alla Canbus saker började blinka men slocknade allt för fort och inga funktioner funkade. Lite panik började sprida sig i kroppen nu. Av med kontakten till PMUn för att titta om det var någon kontakt som glidit ur sitt läge eller om det var något konstigt som kommit i kläm. Men inget upptäcktes vid första kontrollen. Allt annat fick ytterligare en översyn utan att några fel upptäcktes. Efter lite resonemang kring felet kom vi fram till att det borde vara fel i Canbus-signalerna på något sätt. Ytterligare en kontroll av kontakten innan Canbuskablarna skulle kontrolleras efter glapp gav att det fattades en Canbuskontakt. När jag dragit i en av plastbitarna som håller alla kablar separerade hade en av Canbuskontakterna fastnat och dragits ur läge. När man visste att den fattades var det lite lättare att se den, långt upp i kontakten. Med den i rätt läge funkade all som det skulle och alla funktioner var rätt. Nu var bilen nästan klar, skulle bara montera loggern nere i Padborg.

Eftersom jag tyckte att jag hade jobbat mina 40 timmar denna vecka så var planen att jag skulle vara ledig från jobbet på fredagen för att kunna lasta och resa så jag skulle vara på plats i god tid inför körningarna. Nu blev det inte riktigt som planerat, telefonen ringde konstant och eftersom man är konsult så är det ju viktigt att vara tillgänglig. Det hela slutade med 6 timmar mer eller mindre konstant i telefon och avfärden blev inte förrän kl. 14. Då trodde jag att jag hade packat det mesta i alla fall. Färden på Padborg gick långsamt, trots allt är det typ 36 mil från Malmö. Konstigt nog går milen betydligt långsammare i Danmark, det kan ju vara för att dom räknar i km istället, eller så har dom gjort det för att landet ska kännas större. Tidigare i veckan hade jag kört typ 150 mil inom Sverige, och det kändes som det gick snabbare.

På plats i Padborg Park började jag fatta vidden av arrangemanget jag skulle medverka i. Allt var riktigt snyggt ordnat, professionellt i alla steg. Alla andra team verkade ha Racetrailer och gigantiska tält med allt bling-bling man kan tänka sig. Lamborghiniteamet mittemot mej hade ett tält om minst 120 m2 plus en full trailer med läktare på taket och storbildsskärm i tältet och allt detta till en tävlingsbil. Det var lite klasskillnad gentemot Team BROH som för denna helg bara bestod av mej, dragbilen och racebilen samt ett tält om 3x3 m, vilket inte fälldes upp då det blåste för mycket. Sov gjorde jag i dragbilen, som sagt en viss klasskillnad. Totalt var det 5-6 Lamborghini och bilar som jag aldrig sett förut men som måste vara LeMans-bilar, t.ex. en Renault med måsvingedörrar. Mina konkurrenter i Youngtimer huserade till stor del i ett tält som var säkert 40 meter långt och typ 8 meter djupt. Och givetvis var allt från banan livestreamat och det fanns kommentatorer till alla racen, riktigt häftigt när man är van vid Svenskt Sportvagnsmeeting som storleksmässigt närmaste arrangemang.

Jag kom ner till Padborg vid 17-tiden och hade gott om tid att lasta av, montera logger och prata med folk. Jag gick och lade mej ganska tidigt både för att jag var trött efter veckans jobb men även för att de flesta stängde in sig i sina tält eller åkte hem eller till hotell. Jag fällde baksätena, åt några knäckemackor och drack en kopp the, sen kröp jag ner i sovsäcken och sov gott. Förarmötet, på Danska, skulle börjat 7:20 enligt program. 7:18 var jag på plats och blev påskyndad för att jag var sen. Personen som höll förarmötet avslutade med att banna alla för att det var viktigt att man höll utsatta tider och att det inta var ok att komma för sent till förarmötet som skulle börjat 7:15. Som tur var fanns det många danskar som påtalade att den person som inte hade koll var samma person som nu stod och bannade alla andra. Tur att man var i Danmark då detta snabbt var överspelat och alla var glada igen.

Första bekantskap med banan var på tidsträningen, det fanns ingen fri träning eller liknande som det brukar i Sverige. Pang ut på bana och sätt en tid som ger startordningen, det är ganska spännande kan jag intyga. För att göra det extra spännande var det blött och massor av trafik. Jag hamnade dessutom långt ner i fältet för att jag inte var först vid uppställningen i depån. Mina kollegor i klassen hade fattat grejen och stod först i leden. Jag fick inte ett enda fritt varv och jag hade fullt upp med att hitta spår och hålla koll på alla andra på banan. På tidskvalet var det 31 bilar på banan varav de flesta var i mellanklassen klass 2, och näst störst var klass 3. Vi i klass 1 var bara fyra bilar och min målbild var att jag inte skulle bli sist. Jag lyckade dessutom göra en riktig piruett på ett ställe då det var sjukt halt i idealspår precis innan banans längsta kurva. Det är inte en god ide att bromsa med bilen i sväng på gummi med vatten ovanpå. Trots alla problem satte jag tredje tid i klassen. De två bilarna i samma klass som fått fritt spår var ca 10 sekunder snabbare och det var som sagt blött på banan. Men det började i alla fall hyggligt!

Första racet var senare på eftermiddagen och alla gick och hoppades på att det skulle torka upp. Men det småregnade hela dagen och det var alltid minst fuktigt på banan. De flesta andra hade riktiga regnslicks och jag hade de däck vi kör i BMW Cup, dvs. bara E-märkta däck max 225 mm breda. När det närmade sig race bestämde jag mej för att köra på mina R-däck, jag hoppades på att det skulle torka upp lite lagom. Jag vet att de flesta stod och tvekade men ingen valde torrslicks vad jag vet. Vi körde ut på lineup och det var ordentligt fuktigt på hela banan. Lineup tog ganska lång tid och jag hann bli lite lagom nervös hur startrutinen skulle vara i Danmark. Men sen tänkte jag FIA regler borde gälla i både Sverige och Danmark så blev det lite lugnare. Det var nog som vanligt att starten går när lamporna slocknar. Detta här var min tredje stillastående start och jag hittills har jag varit riktigt kass på det. 30 sekunders skylten visas, 15 sekunders skylt visas. Lamporna tänds och nästan alla bilar startar, dock inte bilen med nummer 119 som står i positionen bakom Pole position. Jag lyckas alltså få motorstopp vid starten! Det är inte bara sjukt pinsamt, det är också riktigt farligt när jag står så långt fram med 31 startande bilar. Snabbt som s#¤%n startas bilen och jag drar iväg, i första kurvan är jag typ på 15-16 placering. Racet är 15 minuter plus ett varv så nu gäller det att ladda om man ska placera sig. Banan är fuktig men jag har ändå hyggligt fäste, sämre gick det för en av de medtävlande som laddade rakt ut i sandfållan på andra varvet.
Safety Car går ut och vi får köra i en fin linje i ca 6 min medans den avkörda bilen bärgas. Tiden att köra upp sig minskar dramatiskt. När SC-släpper oss är jag på 13-14 placering och nu gasas det så mycket det bara går. Bil efter bil passeras och det är sjukt rolig racing. Ibland är vi tre bilar i bredd genom kurvor. De kurvigare partierna är riktigt intressanta då det finns många spår som går nästan lika fort genom kombinationerna. Jag minns speciellt ett varv där där vi körde tre i bredd då jag passerade två medtävlande på rakan. Med mitt bättre vikt/effekt förhållande var rakan alltid fördelaktig. Detta varvet var det ett mellanrum mellan två bilar som var något bredare än min bil. Så med en dryg decimeter till respektive bil gick det fullt i fyran och upp i femman, sluthastighet typ 180 km/h, och sen på bromsen. Med fuktig bana är det lite lagom spännande. I början på sista varvet lyckas jag ta mej om min klasskamrat och jag var uppe på tredje plats. Åt de andra två i klassen fanns det inget att göra då de var nästan 15 sekunder före mej. Lite extra stolt blev jag efter målgång då en mekaniker gratulerade mej för heatets snabbaste varv. Jag hade varit nästan en sekund snabbare än bästa varvtid från bilen som vann. Hade jag bara startat ordentligt så hade det kanske kunnat bli en riktig batalj om de övre placeringarna. Kolla gärna adressen nedan, jag tror inte länken funkar. 25 min in i filmen börjar vårt heat.

Efter racen blev det tekniskkontroll med vägning och kontroll av loggerns minneskort. Resultatet blev att jag var mer än 150 kg för tung. Loggern visade, efter lite medelvärdesbildande över tid och annat hokus pokus, att jag bara hade nyttjat 223 hk under racet. Med en vikt på 1146 kg efter racet var jag allt för tung. Med 4,4 kg/hk som gräns kunde bilen inkl. förare vägt så lite som 982 kg. Men tydligen är mätresultatet beroende av hur bra fäste det är, mindre hjulspinn ger mer acc och då loggas effekten mera korrekt jämfört med en bänkkörning.

Efter mycket trevligt samkväm med de andra blev det en välförtjänt dusch innan det var dags att krypa in i dragbilen och sova. Vid 3-tiden vaknade jag av att det var svinkallt i bilen och jag frös. På med långkalsonger, långarmad tröja och en mössa, trots det var det riktigt kallt. Jag hörde från en av de andra att de varnat för frost i radion under natten. Jag tror att vi låg på plussidan men det var riktigt kallt och fuktigt.

Vi var första heat på banan och jag hade riktigt svårt att få bort all imma och dagg från bilen. Det var vatten både på insida och utsida av rutorna och det hjälpte inte speciellt mycket att torka dem. Inte heller var det enkelt att starta bilen, den går ju på E85 och den är inte direkt optimerad för kalla starter. Men allt gick igång som det skulle och när det väl var Lineup ute på banan var det nästan imfritt i bilen. Banan var något torrare än igår men det var fortfarande blött i skuggan och fuktigt med upptorkande där det var lite sol. Starten gick och denna gång kom jag iväg lite halvtasktigt, jag tappade en placering i starten. Ytterligare en annan BMW jagar hårt och kör riktigt fort medans jag ligger under hundra procent då jag är lite tveksam på fästet i banan. Efter 2/3 av första varvet går vi ut på rakan med mej på innern och den andra BMW på yttern. Vi går ihop med hjulen och han snurrar vänster och jag snurrar höger. Båda bilarna får bryta och båda tycker att den andra har skulden och kört på en själv. Domarna dömer inget och det blir en Raceincident. Tyvärr är det slut på körandet för min del då fronten är ordentligt tryckt i plasten och styrningen fått en smäll så ratten är sned.
Tyvärr går både Tom Jörgensen och jag och surar på varsin kant istället för att prata om det, språket kan ha varit en bidragande orsak då det är lite svårare att förstå varandra. Jag upplevde situationen som att jag släppt bra med plats till honom och att han skulle gå in och blockera mej men missbedömde var bilarna befann sig. Tom på andra sidan gav en intervju där han berättar att han var helt om mej och att jag kört in i honom. Båda förarna tyckte att de körde med marginal då vi inte körde i samma klass och inte tävlade mot varandra. Troligen var det rätt beslut av domarna och sanningen ligger troligen någonstans mellan våra olika versioner. Allt finns på film och det är upp till var och en att bedöma situationen. Hur som helst var det en tråkigt slut för oss båda. Det som jag blev mest besviken för var att jag inte fick tillfälle att köra Padborg Park i torrt, jag tror det hade varit riktigt kul. Med lite mera träning och bättre spårval kan man utan tvekan utmana de snabbaste i klass 1 med en bil från BMW Cup.

Men det som jag mest tar med mej från detta äventyr är att det alltid finns en massa trevliga motormänniskor ute på tävlingar. När jag kom ner till Padborg pratade jag kanske 30% danska och när jag körde hem efter två dygn pratade jag 80-90% danska. Att åka ut så här är riktigt kul och man blir supertrevligt bemött, speciellt nu som jag kom som ensam person utan team och andra att snacka med. Jag träffade flera personer som var sugna att köra med oss i BMW Cup och även två personer som hade tyckt att det var kul att komma med sina Alfor till något av våra gemensamma event. Givetvis var jag välkommen tillbaka och jag fick gärna ta med mej andra från Sverige och komma med Youngtimer och köra i Danmark. Jag fick även en stående inbjudan till Super Salon-klassen av några trevliga lirare, dom behöver denna typ av bilar för sina lägre klasser. Kort sagt var det en mycket trevlig upplevelse trots att det blev en onödigt kort söndag. Stort tack till Danska Youngtimer och alla trevligt personer som gjorde detta till allt det var!

Godkänd i teknisk kontroll!


Kollegorna i heatet.


Lamborghini i tältet mittemot.


Lite trött 119 efter kontakt med räcke på söndagen.

Mindre glamorös inkvartering i dragbilen och 90-tals sovsäck.


Typisk Svensk fokost som fick lite kommentarer från mina Danska vänner.

Det var längesedan jag skrev något nytt, nästan så det blir ett riktigt trådlyft, men några månaders paus räknas väl inte. Vintern har känts lång och inspirationen har verkligen legat långt, helt enkelt har det saknats den positiva känslan som racingen ska ge. Tur att det finns glada vänner runt om i landet som ger en hopp och positiva känslor. Helt enkelt Nytt år med nya roligheter!
Våren kommer med stormsteg och snart öppnar banorna på riktigt. Jag brukar alltid säga till alla andra att vara ute i god tid så att man hinner fixa alla saker man tänkt med racerbilarna. Till och med min fru har i år undrat om vi inte skulle göra något med bilarna innan det var säsong.
Och självklart är svaret Ja, vi ska fixa...... Ska bara först.... Men nu kör vi!

Under hösten köpte jag en massa slicks för att det kunde väl vara kul! Och en massa R-däck. Så många däck att jag trots nytt däckställ på väggen fortfarande inte får plats med alla däck. Även om det nya stället rymmer 30 däck blir det lite trångt med 50 slicks och 20 R-däck, det krävs ju ytterligare 40 platser för att allt ska få plats. Och med alla dessa däck kommer det att behövas lägga om en massa däck, troligen betydligt mer än tidigare säsonger. Vilket betyder att det troligen kommer att göras plats för däckmaskiner i tvätthallen, hur det nu ska få plats.



Jag har även erbjudit en annan seriekollega att köpa vinnarmotorn från 2023, M52B28 med M54B30 insug och spjäll enligt Bulletin 2023. Men det verkar som han avstår det. Synd, det är en riktigt bra motor som var snabbast på alla banor 2023. Nu är det dags att gå vidare och prova nya saker.

Vi gräver upp en av de gamla motorerna från oljegropen och fixar till den samt bygger en eller två nya motorer. Teamet kan inte riktigt enas om konceptet på de nya motorerna så vi får se var det landar. Nu ska vi bara få ihop det i god tid till start.

I onsdags fick #23 ny kostym, lite bredare, lite lättare och förhoppningsvis mycket snabbare. Med slicks, nyfixad motor, nya hjulupphängningar så borde det gå riktigt fort. Målbilden är att köra och optimera den för Youngtimer i Danmark.



Kort sagt är det mycket på gång, nya motorer, nya serier och förhoppningsvis mycket skoj!

Nu har vi äntligen kommit igång med årets race i BMWCup! Första racen var på Gelleråsen Arena vilket är en ganska okänd bana för mej, vi körde tävlingar här även förra säsongen men det är egentligen bara då jag kört här. Banan är speciell med sina delvis ojämna avsnitt såsom inbromsningen vid Ejes där bilen kan studsa en hel del. Banan är belägen 54 mil hemifrån så det tar en liten stund att ta sig dit. I år körs alla racen tillsammans med CAR Challange vilket borgar för många bilar på banan och mycket kul folk. Till första passen på Gelleråsen var vi 26 bilar, 20 Italienare och bara 6 Tyskar.

Några dagar innan vi skulle köra ringen en kompis och tycker att vi ska köra till banan redan på torsdagen för Gelleråsen har Open Pit på fredagen. Perfekt för träning/avrostning. Klart att man vill hänga på och (Tjuv-)träna, även en annan kompis skulle hänga på så vi var minst tre bilar som skulle träna och jag anmälde mej och betalade. Några timmar senare ringer kompisen och säger att han inte kan komma då han saknar dragbil......
Men det blev en trevlig träningsdag i nya vänners lag då de gamla inte kom på plats förrän dagen efter. För mej blev det 118 varv och utslitna däck, vilket var enligt plan.

På kvällen började det droppa in tävlingsekipage och det var trevlig stämning i depån. Jag tänkte passa på att byta till nya däck så att det skulle vara lite bättre grepp till racen. På Padborg Park, sista racet 2023 gick en av mina WTCC-fälgar sönder men det har införskaffats liknande fälgar, begagnade från trovärdig källa. Men när fälgarna skulle monteras inser jag att centrumhålet är alldeles för stort, det finns inte en chans att köra med detta utan adapter. Nu har jag alltså 4st utslitna däck och två nya på korrekta fälgar och två hjul som inte passar på bilen, Skitkul! Det är bara att gilla läget och välja ut de två däck som är minst dåliga och köra på det. Det kändes inte bra med tanke på att jag trodde att Lundvall #48 skulle vara riktigt på hugget. Då är det bra verkligen läge att ha ordning på prylarna annars hamnar man bakom.

Men när Trelleborgsgänget rullade in var det med två bilar och det fattades #48. Lundvall hade enligt sig själv problem med kopplingen som packat ihop totalt så det blev inga race för honom. Extra Cred ska han ha för att han kom upp på plats för att heja på oss övriga, trots allt innebar det ca 60 mil i bil. Ny för säsongen är Löfwall i #69 och klass Standard, Kul att ni kommer ut på banan! Och givetvis var även Åberg i #53 också på plats. Totalt var vi bara 6 BMW i Cupen, med bra support från Gatbilssidan som var betydligt fler. Det var fyra bilar i klass Modifierat och två i klass Standard.

Eftersom jag var ensam från Team BROH på plats valde jag att inkvartera mej i Alpinan och sova i depån. Förra året provades hotell i Karlsskoga, det visade sig att motorburen ungdom har det som crusingväg runt hotellet. Det blir inte så mycket sömn med EPA-dunk rakt genom väggarna. Då sover man bättre nere i depån. Med kylväska, luftmadrass och sovsäck från 90-talet sover man gott i bilen.

Racedag
På lördagsmorgonen var det dags för race, eftersom jag tränat ordentligt dagen innan var jag inte så sugen på att gå ut och köra den fria träningen (Bättre att lämna plats till de andra så att alla får träna som de vill). Men jag tänkte om och skulle bara värma mina två nya däck så att jag fick rätt däcktryck i dessa. Och när jag väl kom ut tänkte jag jaga Emil i #3, bara för att det är kul.
Så jag drog upp tempot och börjar jaga ikapp Emil. Tyvärr blir det lite tajt vid en omkörning av två bilar, en å var sida. När jag är mellan bilarna så börjar en av dem styra mot mitten och min plats blev mindre. Lite för mycket koncentration på alla andra och för lite på växling resulterar i en felväxling från min sida och övervarv.
Väl i depån är det supertydligt att treans cylinder inte funkar. Troligen har alla avgasventilerna krockat med kolvarna och det är inte så mycket att göra. Mest för syns skull byter jag stift och tändspolar men det är solklart att treans cylinder är ute ur leken. Det blir lite konfererande med delar av teamet per telefon. Stora frågan är egentligen Finns det en chans att klara tidsträning respektive racen med krockade ventiler? Frågan är egentligen hur mycket mer ventilerna tåler innan ventiltallriken släpper och hamnar på tvären i cylindern och motorn i princip exploderar. Som alla fattar är det en fråga man inte kan svara på. Men eftersom jag kört 54 mil enkel resa och det ligger i princip hela motorer i garaget tas beslutet att vi kör! Givetvis avstår jag den andra fria träningen.

Tidsträningen kommer och jag gör vad jag kan för att sätta tider, men Gelleråsen är en bana med mycket accelererande och det fattas ganska mycket effekt utan treans cylinder och med okänd status på övriga avgasare. Tyvärr räcker jag inte riktigt hela vägen, bilen klarar sig men jag sätter bara den andra snabbaste BMW-tiden och den sjunde totalt bland alla bilarna. Jag var knappt 0,7 sekunder efter Emil i #3 och missade årets första extra poäng för Pole.
Starten i första racet går sådär, jag håller min position men avancerar inte. Emil får en bra start och drar iväg. Jag ser inte honom mer på hela racet, han glider i mål på en solklar första plats i BMW-gänget och andra bil totalt. Själv ligger jag på en sjunde plats och börjar tänka, det är omvänd startordning på de sex första platserna i andra racet. Fan jag måste om minst en Alfa. Jag har tre Alfor strax framför mej i tät formation och börjar jaga. Målet är att vara på plats om någon av dem gör en miss och då knipa en plats eller två. Med min defekta motor finns det inte en chans att jag kör förbi dem på kraft. Efter att legat precis i rumpan på dem några varv bromsar en av Alforna på sig i Ejes och vips är jag sexa och bör starta på Pole i andra racet. På sista varvet missförstår en av Alforna målsignalen som visas på hela banan när första bilen gått i mål. Han lättar på gasen och vips så har jag en femteplats (Jag tänkte att det var säkrare om jag kanske hade räknat fel på bilarna framför mej). Femte plats i första racet är ganska bra med tanke på 26 bilar till start och jag kör med en söndrig motor. Första racet avbockat med en andra placering i BMWCup och andra start position i race 2.

Mellan racen var det en del som kommenterade att bilen inte lät som vanligt men jag höll god min och sa att jag hade lite tändningsproblem...... Men det var förmodligen många som fattade att det var betydligt mera allvarligt ställt med motorn. När vi gick ut för andra racet .upptäcker vi att det är mycket saneringsmedel i ytterspår i första kurvan. Och jag med min andra startposition har då guldlägen då jag kommer att få innern i första kurvan. Starten sker med rullande start i andra racet och det blir lite konstigt då leading car saktar ner betydligt när vi kommer ut på banan, vi är nere i typ 20 km/h i första ledet när vi normalt ska ligga minst dubbelt så fort. Men starten går och jag tycker att jag får en hyffsad start, jag håller mitt spår och ingen verkar direkt hota mej. Men accelerationen i #19 var inte riktigt vad den brukar vara. När jag börjar tycka att detta var ju riktigt bra kommer Emil #3 som skjuten ur en kanon på yttern och bara dundrar förbi och tar första kurvan med mej tätt tätt bakom. Första delen av banan är ganska tajta svängar där vi normalt går på mellangas och mitt effekttapp inte blir avgörande jag har fortfarande hyggligt grepp även om två av däcken i princip är utslitna. Vi kör genom de fyra första kurvorna och jag gör vad jag kan för att stressa Emil eftersom det är enda sättet jag kan komma om honom med tanke på min motor. Full fart upp mot Ejes och Emil drar en liten lucka men sen ska det bromsas..... Emil går på bromsen för sent och glider rakt fram i Ejes så jag slinker förbi och är uppe i ledning. Jag kör vad bilen går och bara väntar på att se Emil i backspeglarna men han kommer inte. I depån får jag reda på att hans växellåda hängt sig i tumultet uppe vid Ejes och att han bara hade treans växel och därför valde att bryta racet. Jag laddar på och konstigt nog klarar sig motorn och alla ventilerna sitter på sin plats om än något krokiga.

Med defekt motor var ju varvtiderna allt annat än imponerade. Med trean helt tagen ur drift och övriga cylindrar med okänd status så får man räkna detta som en mindre succé. Jag hade kopplat ur spridaren på trean för att minska värmepåverkan på avgasventilerna. Trots att jag missade poängen för Pole så får jag vara riktigt nöjd med en andra och en första placering. Och givetvis att ventilerna stannade på plats. Efter prisutdelningen var det bara att packa ihop och styra hemåt. Hemma var jag kl 2:30 på söndagsnatten, konstigt nog kändes det kortare att köra söderut.
Tack alla för en trevlig start på årets säsong!
Med vänlig hälsning
Ola Team BROH