Han är en gudabenådad beräknare, men indata och förutsättningar måste ju vara rätt.

Programmet räknar på en tryckstöts utbredning i ett rör enligt teorierna i boken Menchanics of Fluids, 6th ed. B.S Massey kapitel 13.3.4: "The method of charcteristics"

Det känns inte så meningsfullt att programmera för en snygg ventilöppning innan programmet levererar trovärdiga data.

Iterationerna var nog 200 000, förresten

Sten skrev:

Vore kul att veta vilken metod som används för att lösa diffekvationerna.

Jag har den där boken, den användes i nån grundläggande strömningskurs på maskin på KTH, tror jag. Skall se om jag lyckas skanna in just de där sidorna så lägger jag upp det. Av namnet kan man ju gissa att den använder sig av karaktäristikor, eller vad det nu heter på svenska. Kanske med nån extra friktionsfaktor nånstans.

Jag kan lägga upp programkoden oxå, om nån har Mathcad?

William Ekström skrev:

Försök ordna flöde och tryckgrafer på 6 dm runners vid flera olika varvtal. Tex 4000, 4500, 5000, 5500, 6000. Alternativt konstant varvtal, men med olika runner-längd. För i alternativet 6 dm @ 6000 rpm, så är tajmingen precis så dålig som den kan vara, dvs den negativa pulsen kommer till ventilen precis när ventilen är öppen.

Var du inte intresserad av att lägga upp dessa?

Ett litet test man kan göra på sin kod för att se hur bra det klarar diskontinuiteter, eller specifikt tryckpulser är att räkna på ett stötrör, eftersom det finns en analytiskt lösning till det. Här kommer den ifrån min rapport: http://www.nada.kth.se/~ayt/images/shocktube.jpg

Där kan man även se att stöthastigheten beror på str;mningshastigheten i röret.

Frågan är vilken styrka den har kvar när den vänder?

Hmm, om man vill ha en så kraftig returpuls som möjligt så borde man kanske snabbt stänga röret precis när stöten når öppningen?

William Ekström skrev:

William Ekström skrev: Försök ordna flöde och tryckgrafer på 6 dm runners vid flera olika varvtal. Tex 4000, 4500, 5000, 5500, 6000. Alternativt konstant varvtal, men med olika runner-längd. För i alternativet 6 dm @ 6000 rpm, så är tajmingen precis så dålig som den kan vara, dvs den negativa pulsen kommer till ventilen precis när ventilen är öppen. Var du inte intresserad av att lägga upp dessa?

Jo, men beräknaren skyllde på att han behövde jobba

Jag har inte den matematiska kunskap som behövs för att lösa såna hör grejer men det är kul att nån försöker. Det vore intressant att se på koden.

Ett kommersiellt 1D motorberäkningsprogram som GT-Power, Wave eller Boost konvergerar hyfsat efter 20-30 cykler om man inte har en turbo i modellen. Man kan köra några cykler till bara för att vara säker. Då är den näst sista cykeln exakt likadan som den sista. Om man tittar på de fyra tryckpulserna vid 6000 rpm så är den första lägre än de tre följande. De tyder på att lösningen ännu inte är stabil och det hjälper tydligen inte att räkna många cykler.

Jag tror fortfarande att problemet ligger i ena ändan av röret eftersom flödet i röret är enkelt att kolla genom att räkna ett statiskt flöde och det antar jag att ni redan gjort. Jag skulle fortfarande föreslå en långsammare öppning av ventilen. En enkel linjär öppning upp till max ventillyft duger bra.

Det fanns de som räknade med "method of characteristics" redan före datorernas tillkomst och de räknade inte 200000 itereringar.

Länge sen jag skrev något, men det här var intressant.

Fast en stilla undran, (i Görans spår): Att inga resonanser ger fyllnadsgrad över 1 är kanske inte så konstigt om digitala kamtider i takt med övre undre dödpunkt används.

Kommer kurvor snart!

Här är en 3D-graf av trycket/hastighet i rörledningen vid 6500 rpm o 6 dm inlopp

Här förhållandena vid 4500 rpm och 6 dm insug, resulterar i eta= 86,67 %

Här förhållandena vid 5000 rpm och 6 dm insug, resulterar i eta= 85,96 %

Här förhållandena vid 5500 rpm och 6 dm insug, resulterar i eta= 77,31 %

Här förhållandena vid 6000 rpm och 6 dm insug, resulterar i eta= 73,36 %

Här förhållandena vid 6500 rpm och 6 dm insug, resulterar i eta= 77,41%

Här förhållandena vid 7000 rpm och 6 dm insug, resulterar i eta= 77,6 %

Slutligen: här förhållandena vid 7500 rpm och 6 dm insug, resulterar i eta= 71,9 %

Har snabbt bara skummat igenom tråden men jag tycker det verkar som hans resultat stämmer överrens med vad korta runners ger i praktiken. Bättre gasrespons och bättre top end. Men inget att eftersträva om man är ute efter maximera vridmoment.

Långa rör: vid 3000 rpm och 12 dm insug, resulterar i eta= 84,23 %

Långa rör: vid 5000 rpm och 12 dm insug, resulterar i eta= 79 %

Långa rör: vid 7500 rpm och 12 dm insug, resulterar i eta= 63 %

Korta rör: vid 3000 rpm och 3 dm insug, resulterar i eta= 99,84 %