ang. slitage på kraftig koppling

Vi satte i en riktigt biffig koppling i min brors 300zx i början av 2004, Han har kört me nånstanns mellan 420-450hk.. Kopplingen var avsedd för väldigt höga nm, men nu när vi plockade ner motorn mm..
Så va tryckplatta och lamellen väldigt sliten..

Nu till frågan..
Kan detta slitaget bero på att vi inte balanserade kopplingen ihop med svänghjul, vevaxel.. vi balanserade bara svänghjulet..
Eller beror slitaget helt enkelt på att sesången vart för tuff hehe..

är det sinter eller organisk lamell? en sinter sliter mkt om man inte hanterar den rätt

det är en sinter.. Kopplingen har aldrig slirat under året, men den är som sagt riktigt sliten.. finns nästan inget kvar på puckarna...

Kan det bero på brist på balansering?

Sinter är abrasivt och sliter mycket. Enda fördelen egentligen är att den pallar mer värme. Allt annat är nackdelar...dess friktionsvärden är lägre av vanlig organisk lamell.

citat:
Allt annat är nackdelar...dess friktionsvärden är lägre av vanlig organisk lamell.

Men är det jag som missförstår
Jag har fått för mig att man kan få ut mer moment med en sinterlamell än med en organisk med samma tryckplatta. Med andra ord sintern har högre friktionstal.
Fel????

En vild gissning är att din bror försöker köra en sinterkoppling osm en vanlig koppling. Den slits otroligt fort om man slirar på den.

fuling skrev:

citat: Allt annat är nackdelar...dess friktionsvärden är lägre av vanlig organisk lamell. Men är det jag som missförstår Jag har fått för mig att man kan få ut mer moment med en sinterlamell än med en organisk med samma tryckplatta. Med andra ord sintern har högre friktionstal. Fel????

Alltså man får köra med mindre friktionsyta med sinterpuckar än med organisk lamell annars slirar det.

Med andra ord om man tar en vanlig lamell, river bort all friktionsmaterial och nitar dit sinterpuckar runtom så slirar den vid lägre vridmoment än den lamell man har precis bytt.

Så sinter har lägre friktionstal men pallar högre temp. Man får kompensera för sämre friktionstal med högre yttryck -> färre puckar med samma lamelltryck -> högre yttryck -> högre slitage på rubbet.

Hmm fortfande inte med

Tryckplattan ger en tryckkraft av F
Slitbeläggningen har ett friktionstal my
Man brukar ränka på en medelradie R, skall vi krångal till det kan vi integrea fram M, se nedan.

Vad som styr hur stor F en tryckplatta kan ha är vad slitbeläggninen(lamellen) tål för yttryck p.

p=F/A
Där A är arian

Vi har samma F för samma tryckplatta.
Men vi får olika p för sinter kontra valig, pga att sintern ligger på puckar.
Allså sintern tål högre yttryck.

Momentet M är M=F*R*my*X
Där X är antalet slitytor, allså 2 för en valig bilkoppling.

Har vi nu samma F, samma R för sinter och organinsk lamell och högre my för sinter så kommer en sinterlamell kunna överföra mer moment.
Är jag ute och seglar? om ja varför?

Hmm den faktor som jag vet jag inte har med är att my är beroende av tempen, sjunker vid högre temp.
Hur funktinen för detta ser ut för sinter kontra oganiskt har jag ej tvärkoll på.

Ta tex en vanlig 4-pucks sinter, Dess 4 puckar har ju betydligt mindre yta än motsvarande organisk lamell som går hela varvet runt.

Så även om sinter har högre friktionskoefisient (stava?) så har en normal organisk lamell kanske så pass mycket mer yta att den endå håller för mer moment under samma tryck.

(Jag vet inget om dess olika friktionskoeficienter, jag bara satte ihop vad Beep beep och fuling skriver, eller så missförstår jag bägge )

Definitionen av my(friktionskoffeisient) är förfållandet mellan 2st krafter med 90grd imällan sig

my=Fz/Fx

tex en kloss med vikten m som ligger på ett plan

Fz=m*g
Fx=Kraften att dra klossen precis i planet.

my=Fx/m/g
om nu my är säg 0,2 så kommer man behöva en kraft av m*g*0,2 för att flytta klossen.

Lägger vi nu kloss en på en plan sandyta så kommer den om ytan på klossen är förliten att sjunka ner.
Men vi en viss yta så kommer klossen inte att sjunka ner, nu har vi ett max yttryck.
Vi har fortfarnde samma vikt på klossen och samma my.
Hmm nu var väll inte sand värdens bästa exempel

Yttrycket p talar allså om vad matrielet tål, och my vad det hur mycket kraft man måste lägga på för att rör en kropp vid en spefik vikt.
Nu är detta ingen absulut sanning utan i vissa fall kan ny vara en fuktion av besatingen.
Men i lamell frågan så ser jag my som en konstant.

Fuling: När man dimensionerar kopplingar med avseende på material så pratar man om energitäthet dvs hur mycket energi klarar själva materialet av att överföra per areaenhet. Sinter (mässing?) lamell klarar mer än papper/organisk lamell.

/ Pär

Gustav Uhlander skrev:

En vild gissning är att din bror försöker köra en sinterkoppling osm en vanlig koppling. Den slits otroligt fort om man slirar på den.

Kan vara så, alltså behöver de inte varit kollingen som var under dimisionerad, utan bara att den körts på fel sett...

Vi tog faktiskt upp det där med friktionskoefficienten my i skolan i dag, att arean inte spelar någon roll.

Detta för en osökt in på tankarna med däck. Mer däckyta mot marken ger ju oftast i allafall lite bättre grepp. Men trycket är det samma! Antar att det är något annan procedur som verkar här. Om någon vet, skriv! ..

MVH
David Ålind

EDIT: Jag hade missförstått benämningen av en term...

citat:
Detta för en osökt in på tankarna med däck. Mer däckyta mot marken ger ju oftast i allafall lite bättre grepp. Men trycket är det samma! Antar att det är något annan procedur som verkar här. Om någon vet, skriv! ..

Se tex, som en början
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=5641
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=3730
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=1058

citat:
När man dimensionerar kopplingar med avseende på material så pratar man om energitäthet dvs hur mycket energi klarar själva materialet av att överföra per areaenhet. Sinter (mässing?) lamell klarar mer än papper/organisk lamell.

Hmm energi i detta fall måste väll vara värme. Nu har jag taskig koll på vad värmeutväcklingen blir vär man gnider 2st saker motvarandra.

PaZ:
Kan du förklara mer????

fuling skrev:

citat: När man dimensionerar kopplingar med avseende på material så pratar man om energitäthet dvs hur mycket energi klarar själva materialet av att överföra per areaenhet. Sinter (mässing?) lamell klarar mer än papper/organisk lamell. Hmm energi i detta fall måste väll vara värme. Nu har jag taskig koll på vad värmeutväcklingen blir vär man gnider 2st saker motvarandra. PaZ: Kan du förklara mer????

Hur får du ihop det här PaZ? Till att börja med så krävs ingen energi för att hålla fast någonting i den mekaniska världen. Det enda som krävs är en stilla kraft. En tryckplatta som håller fast en koppling mot ett svänghjul är att betrakta som en stel axel och i sådana förbrukas det naturligtvis ingen energi. Den enda energi som kan föras genom lamellmaterialet är värme och den kan bara uppstå när kopplingen slirar. Om det är så att kopplingen slirar så är den o-omkullrunkeligen feldimensionerad!

Möjligen kan man tänka sig att det vid våldsam växling slirar en mycket kort stund och att en vanlig lamell då överhettas så att dess friktionskoefficient sjunker katastrofalt. Sinterkopplingen skulle då kanske visa sig värmetåligare och därför inte tappa lika mycket my. Detta beror dock knappast på hur mycket värmeenergi lamellmaterialet kan föra bort per tidsenhet efterson förloppet är så snabbt.

Jag tror tillsvidare, utan att känna PaZ och utan att veta vad han har för erfarenheter, att hans uttryck mycket väl kan tänkas användas inom kopplingsdimensionering, trots att det rent fysikaliskt sett är uppåt väggarna. Tyvärr finns det aldeles för mycket beskrivningar med fysikaliska termer som används i dagliga livet trots att de strider mot nästan alla fysikaliska lagar som finns. För att jämföra ljusutbyte mellan glödlampor och lysrör i matbutiken hemma finns en stor skylt med text 11 W = 60 W, 5 W = 40 W, osv. Det stora flertalet i matbutiken kommer säkerligen aldrig förstå vad som är galet med skylten och kan använda den för att välja styrka på lysrör, själv kan jag aldrig se på den utan att förundras vilken fantastisk värld icke-ingenjörer lever i...

Liksom fuling vill jag gärna veta var uttrycket kommer ifrån!

Eel skrev:

Vi tog faktiskt upp det där med friktionsvinkeln my i skolan i dag, att arean inte spelar någon roll. Detta för en osökt in på tankarna med däck. Mer däckyta mot marken ger ju oftast i allafall lite bättre grepp. Men trycket är det samma! Antar att det är något annan procedur som verkar här. Om någon vet, skriv! .. MVH David Ålind

Jag skulle tänka mig att fuling har däck i färskt minne, där vi diskuterat my dussintalet ggr. Nu finns det ett förhållande med yta vs tryck, så en förändring av ytstorleken spelar roll. Det är bara det att för en koppling eller broms så är den försvinnade liten, så vi kan glömma det. För däck däremot så är ytstorleken av avgörande betydelse, men det finns något av samma princip i bägge fallen. Vidare när det gäller bromsar så har det heller ingen bromsmässig betydelse eftersom vi kan kompensera friktionen med
pedaltrycket. Eller kopplingen med fjädertrycket.
Göran Malmberg

Eel skrev:

Vi tog faktiskt upp det där med friktionsvinkeln my i skolan i dag, att arean inte spelar någon roll. Detta för en osökt in på tankarna med däck. Mer däckyta mot marken ger ju oftast i allafall lite bättre grepp. Men trycket är det samma! Antar att det är något annan procedur som verkar här. Om någon vet, skriv! .. MVH David Ålind

Visst ja, däcken. Jo, det är en sak för sig det. Men det blir väl lite off-topic här. Särskillt som ämnet är rätt stort att förklara. Men lite snabbt kan jag säga att det är flera egenskaper hos däcket som inverkar som klisteregenskaper, deformation (hysteresis) och slitage. Det är så att friktionen ökar med belastningen MEN i fallande skala.
Göran Malmberg

Birdy_sx skrev:

Gustav Uhlander skrev: En vild gissning är att din bror försöker köra en sinterkoppling osm en vanlig koppling. Den slits otroligt fort om man slirar på den. Kan vara så, alltså behöver de inte varit kollingen som var under dimisionerad, utan bara att den körts på fel sett...

Vet om en del som har sabbat sina dubbelskiviga sinterkopplingar på en 500-1000 mil då dom har använt bilen till bruksis oxå och då slirat på den i kö körning tex. Vissa har det då inte varit några lameller kvar på efter en 1000mil. Medans andra som kör brutalt mycket mer effekt har haft den en 3000 mil utan att byta. Verkar vara så att det är otroligt mycket körstil som spelar roll med sinter tyvärr.

Göran Malmberg skrev:

Jag skulle tänka mig att fuling har däck i färskt minne, där vi diskuterat my dussintalet ggr. Nu finns det ett förhållande med yta vs tryck, så en förändring av ytstorleken spelar roll. Det är bara det att för en koppling eller broms så är den försvinnade liten, så vi kan glömma det. För däck däremot så är ytstorleken av avgörande betydelse, men det finns något av samma princip i bägge fallen. Vidare när det gäller bromsar så har det heller ingen bromsmässig betydelse eftersom vi kan kompensera friktionen med pedaltrycket. Eller kopplingen med fjädertrycket. Göran Malmberg

Menar du/ni verkligen att just friktionkoefficienten inte är konstant? Är det inte så att det är de andra faktorerna som deformation och kemisk bindning som ni nämnt i de trådar fuling länkade till som skapar skillnaden vid förändrad yta och bibehålet tryck? om det inte är som jag skrivit ovan ska jag ta och prata med mina lärare så får vi se vad de säger

MVH

EDIT: Jag hade missförstått benämningen av en term...

alltså jag vet inte hur det förhåller sig rent matematiskt men man behöver färre sinterpuckar (dvs. mindre yta på dom) för att kopplingen ska hålla för lika många newtonmeter som motsvarande organisk koppling.

Jag fattar vad fuling försöker säga...att om man höjer friktionen så minskar ytan som överför friktionen så det blir status quo. Men det kanske finns något som vi inte har tänkt på, t.ex. att sinterpuckarnas friktion inte hänger linjärt med yttrycket eller att deras friktion stikger markant med höjd temperatur (som bromsbeläggens)

Jag har bara praktiska erfarenheter av detta och vet att folk som har puckat om sina standardkopplingar med sinter fick en koppling som höll sämre än organiskt.

Fuling har antagligen en poäng. För att utnyttja sinterns bättre värmebeståndighet så bör man antagligen komplettera med kraftfullare tryckplatta...annars slirar skiten lättare än organisk (tack vare sämre friktionstalet).

Så rent teoretiskt borde en lamell med många sinterpuckar och kraftfulare tryckplatta vara bästa lösningen. Många puckar-> mindre uppvärmning per puck
Kraftfullare tryckplatta -> för att kompensera för sämre friktion.

Sen tillkommer det där med att vissa material får betydligt bättre friktion när dom blir varma...det skulle betyda att en fåpuckad sinterkoppling nyper efter att man har slirat med den...för att sedan släppa lättare när den har kylts ner.