Årets första racerapport ifrån Team Mohlin har nu landat.

Vassego'a racetokar ännu lite motorrelaterat å läsa/traggla sig igenom.

http://mohlin.wankeltrim.se om ni vill kolla in annat också. Sidan kan bli riktigt kul framöver!

Citerar Mikael Mohlin!
"Årets försäsong har väl inte helt gått enligt planerna. Ombyggnaderna inför årets säsong har varit ganska måttliga och innefattade en del modifieringar av bromssystemet, stötdämparna skickades till Koni för att byta shims samt att insuget byggdes lite kortare för att få motorn att gå bättre på höga varv. Länge var det stora målet att vi skulle sköta årets testning och fintrimning av nya artiklar i samband med Race camp på Mantorp.

Nu gick det inte riktigt som det var tänkt. I och för sig så var det minutpassning vad gällde leverans av många grejor men det såg ändå ut som allt skulle ordna sig. Söndagen innan var motorn på plats i bilen och det var dags att provstarta. Först var det mycket problem eftersom det visade sig att startmotorn hade gått sönder vilket gjorde att motorn var svår att få igång då startmotorn kortslöt. Efter en halv dags mickel lyckades vi dock få så mycket snurr på motorn att den dock startar. Efter 10 sekunder så dör den dock tvärt. Direkt insåg vi att det där var inget vanligt stopp utan något måste ha gått sönder. Först förhoppningen är att det är bendixdrevet på startmotorn som skurit men snart konstateras att så inte är fallet. Känner på vevaxeln som sitter bom fast och går inte att rubba. Direkt går misstankarna mot att det är ett av stationär dreven som gått sönder (mest för att det hänt förut och motorn satt lika fast då).

Motorn plockas ur och skickas till Jörgen för examination. Där visar det sig att det gått en kugg ur främre drevet och förstört rotorn. Dock har rotorhuset klarat sig.. Miljoner olika problem senare så lyckas vi ha tillräckligt med delar för att montera ihop motorn igen och motorn provstartas söndagen innan tävling. Dock kvarstår problemet med startmotorn. Naturligtvis är det inte världens vanligaste startmotor så den lokala bil-el killen lyckas inte få fram någon ny startmotor på 3 dagar. Alltså kontaktar man Göran Hackman vilken är lycklig ägare av en startmotor av rätt modell och frågar om man skulle eventuellt skulle kanske kunna låna hans under ett par dagar. Och eftersom Göran är snäll och trevlig så lånar han sin startmotor. Tack Göran!


Team Mohlin har hållit på med racing i olika former sedan 1984, och med tiden blir man varse om att man har vissa sidor som är starkare och vissa svagare. En av de definitivt svagare är att få bilen att gå första gången man åker till en bana varje år, det händer nämligen allt möjligt konstigt första gången. Detta försöker vi normalt att lösa med en liten shake down någon vecka före årets första rejs, då brukar det vanligtvis fungera betydligt bättre just på själva tävlingen. På grund av allt strul innan tävlingen var det med en viss bävan vi åkte till Karlskoga.

På fredagens schema stod fyra pass fri träning, vilket var ungefär minimum för att sortera dämpare och bromsvåg förutsatt att allting fungerade. I verkligheten blev det ingenting. Första passet gick åt till att kolla att allting satt fast, vilket det inte gjorde, andra passet försvann av samma anledning, tredje passet så hade ett tändstift slagit igen men till sista passet verkade allting fungera och det skulle äntligen bli till att åka lite så fort det gick. Tyvärr krockar då två bilar mitt på rakan, träningen rödflaggas och bärgning tar sådan tid att klockan hinner bli 18.00 och då får man inte träna längre.

Årets första pass med fullfart blir alltså tidsträningen på lördagsmorgonen. Efter ett par varv kommaer jag in i det och tiderna börjar krypa neråt. Tack vare att man har en pelare på innerplan på Karlskoga så kan man se sin placering under tidsträningen och efter en stund så är jag uppe på andra plats bakom Jimmy Bohlin. Lite oroväckande är dock att inte tiderna är riktigt så bra som vi hade hoppats men det är inga större fel på bilen.

I årets första heat startar jag alltså tvåa, men tappar direkt till 4:e plats i starten när Ingvar Sand och Stefan Pettersson passerar. Jag hänger med ganska okej, men jag är inte speciellt mycket snabbare. Efter 3 varv tar det hur som helst slut när höger drivaxel går av i inbromsningen efter rakan. Heatet vinns av Dagfinn Larsern som under ett starkt varv passerar både Sand och Pettersson samtidigt som Jimmy tvingas bryta då han lyckas få in två växlar på samma gång.Kvällen ägnas åt att byta drivaxeln vilket är en ganska omständlig procedur ute på fält.

Till söndagens övningar dyker en del moraliskt stöd upp. Dels kommer den traditionella dalsländska supporterskaran upp samtidigt som Magnus Berglund är på plats. Övningarna börjar med envarvskval (shoot out) för dom sex första från lördagen. Vi har ändrat litegrann på inställningarna från lördagen och jag får till ett bra varv, som faktiskt är bättre än kvalet på lördagen. Eventuellt skulle det räcka mot Jimmy tycker jag, men han gör ett minst lika bra kval och har fortfarande nästan en sekunds marginal. Till andra plats räcker det dock.

I starten på andra heatet fungerar det så bra det kan göra och jag lyckas faktiskt komma ur första svängen på andra plats. Jimmy är inget att göra åt, utan försvinner i god takt. Trots att jag sätter nya personbästa på varje varv så hänger Stefan Petterson med oväntat bra. Efter 4 varv blir det Safety car då Stefan Pfister har kört sönder framhjulsupphängningen och blivit stående olämpligt på startrakan.

Som väntat lyckas jag inte hålla Stefan Petterson bakom mig vid omstarten utan tappar till 3:e plats. Hänger med hyfsat men inte mer utan försöker mest hålla undan för Ingvar Sand. Detta verkar dock gå bra och luckan bakåt är till slut riktigt betryggande samtidigt som Stefan börjar tröttna lite. I sista svängen ut på rakan missar jag dock 2-3 växlingen och lyckas på något vis i iver att få i växeln snabbt att slå av bensinpumpen. Motorn stendör och medan jag rullar sakta över rakan och funderar över vad som hänt så passerar Ingvar mig ungefär 2 meter innan mållinjen .

Så det var första tävlingen för året och jag hoppas att vi har klarat av mesta delen av årets strul. Bilen var hyfsat hel efter tävlingen och det behövs inte speciellt mycket jobb inför nästa tävling på Rudskogen, vilket borde innebära att det finns förutsättningar för en mer normal tävling. Normalt tillhör inte Rudskogen heller våra favoritbanor utan det handlar där liksom Karlskoga mest om att ta sig igenom tävlingarna och göra så gott man kan."