Bedömning av grenröret!!

lite allmän info Volvo vitmotor 5 cylindrig, GLT kammar, GT3071 extern WG. Bilen ska gå på bana så jag tar respons före nå extra hästar på topp, har inte så mycke plats där under heller!!

Vad tror ni om detta?

Vi har prövat gjort alla rören lika långa, och prövat med så lite böjar det går..
1= 470mm 2= 495mm 3= 495mm 4= 480 5= 460

Bedöm lite så man vet om det är rätt väg vi går, lr om allt är ått h*vete
:roll:

Fick slut på rör i natt men ska pröva fixa mera under dagen.

BIlder

kan inget om detta men.....
Lotus gjorde en stor upptäckt när de gjorde om twinvcamtoppen till Strombergare Siamesade ( ) inlopp bör vara mjuka i radien mellan inloppen. De hade först skarpa kanter ,blev skillnad i flöde mellan cylindrarna. ngn tog fram en rasp filade ner, skillnaden borta
EDIT läste grenrötr = (inlet) manifold dvs insug

om du jagade respons och inte de sista hästkrafterna har du byggt helt fel.

Korta rörlängder, små volymer ger bra respons.

Re:

_maniac_ skrev:

om du jagade respons och inte de sista hästkrafterna har du byggt helt fel. Korta rörlängder, små volymer ger bra respons.

Jo är ju respons jag jagar , men har testat gjort alla rören lika långa nu! om man går ner i längd kommer det att bli stor sklinnad på rör längden tyvärr samt tvärrare böjar.

Lr anser du att man bör göra så kort som möjligt å skippa om det blir tvära böjar och olika längder? Är första grenröret vi ger oss på detta..

Grovleken är 42.4mm*2mm

Finns lite olika bilder på flera grenrör i volvo 240/740 om dom rören är längre än mina samt flera böjar.

Min motor är snetälld oxå.

avstämning och lite tvära böjar är underordnat grenrörsvolymen vad gäller respons.

Men grenröret som sådant ser ju bra ut så det blir säkert helt okej prestanda.

Jag menar inte att man ska göra ett superkort grenrör bara för responsen skull, blir ju dålig trade-off mot prestanda.

avstämning och lite tvära böjar är underordnat grenrörsvolymen vad gäller respons.

Men grenröret som sådant ser ju bra ut så det blir säkert helt okej prestanda.

Jag menar inte att man ska göra ett superkort grenrör bara för responsen skull, blir ju dålig trade-off mot prestanda.

okey låter gott det, fint med kretik..

kan säga skulle man göra det kortare så tror jag nog det skulle bli som du säger dålig trade-off
Kanske kunnat gjort en kompromis annars, men man vet ju till nästa gång iaf. Rören vi använt oss av är ju bra tunna (42.4mm) oxå mott vad dom flästa använder sig av på volvo femman.

Hur illa skulle det bli med ett grenrör i "vedträ-stil" (log style)? Dvs ingen kollektor utan turbofläns direkt på ett "plenum" dit alla fem rören går kortast väg?

Effektiviteten skulle gå ner en hel del naturligtvis men hur illa skulle det bli (ett helt annat optimeringsläge iofs)?

Re:

Niklas Falk skrev:

Hur illa skulle det bli med ett grenrör i "vedträ-stil" (log style)? Dvs ingen kollektor utan turbofläns direkt på ett "plenum" dit alla fem rören går kortast väg? Effektiviteten skulle gå ner en hel del naturligtvis men hur illa skulle det bli (ett helt annat optimeringsläge iofs)?

Jag tänkte göra så först innan denna kollektor, så skulle oxå vilja veta hur det kan bli.. Alltså en platta med 5 hål kan man säga sen en kona från plattan till turbon...

Anledningen till att jag kastade in frågan är att volymtillverkarna av turbosystem till min lilla fyra inte verkar ha nån större kärlek till grenrör gjorda av lika långa rör. Nu kan det naturligtvis ha mer att göra med mängden supportproblem (sprickor mm) än ansolut maxeffekt.

Här är tex hemsidan för den mest erfarne turbosystemsutvcklaren för miator:
http://www.bellengineering.net/Pages/products_miataturbosystems.html
Det man kan notera är att de använder en rörgrenrör för nivå4 och en gjuten klump för nivå5 (dvs ingen absolutlogik för effekten iaf).
Liten tråd om ämnet:
http://forum.miata.net/vb/showthread.php?t=207260&highlight=log+st . . . .
Det verkar finnas data som stödjer snabbare spool med kortast möjliga rör.
http://www.full-race.com/articles/sr20_turbo_manifold_test_writeup.pdf . . . .

Men för femmor och svenska förhållanden så finns det väl gott om erfarenhet (Audis tex) och alla har väl inte byggt för DR. Rallycrossbyggen bör väl vara lämpliga för racing (hög körbarhet och bra hållbarhet)?

Här är en bild på en Ford Focus WRC där kan man ju snacka om respons...
men kolla röret !!! (iofs kör dom ju med antilagg)



(kolla även in restriktorn te turbon...)

det grenröret på ztec motorn ska man inte titta på och gämföra med i detta fall.

responssystemet de kör på den bilen och även duratec motorn efter den gör så att det ger mer att sikta på ett beräknat grenrör vad gäller pulser mm än att köra kortast möjliga. vidare har de även tagit med vikt placering i bilen med i beräkningen.

mvh C

Hej!

Ursäkta om det blir lite OT, men jag fick en gång höra en intressant teori ang. flöden i rörböjar!

Jag hade min Mazda RX7 utställd på en hamnträff och skulle precis åka hem, men kunde inte få igen huven eftersom det var en kille som nästan paralyserat stod och studerade mitt Racing-Beat grenrör med Weber DCOE förgasare. Förgasaren ligger ovanför motorn och insugsröret svänger 180 grader in i motorn.

När jag satte mig i bilen och började plocka iordning för hemfärd kom killen fram till mig och presenterade sig. Han förklarade också sitt onormalt starka intresse för rörböjar. Han hade nämligen jobbat för Volvo flygmotor, de tillverkar bla. raketmotorer för rymdraketer. De hade på något sätt kommit över information om att NASA utvecklat rörböjar i det närmaste helt utan flödesförluster.

Detta är problemet: I en rörböj blir det förluster i flöde därför att det bildas virvlar. Virvlarna bildas därför att flödeshastigheten är snabbare i innerkant av böjen jämfört med ytterkant.

Lösningen: Gör rörböjen trekantig, skall se ut som en svängd toblerone med den breda sidan inåt i böjen. Resultatet blir att flödeshastigheten i ytterkant av böjen ökar eftersom volymen minskar, och omvänt förhållande på innerdelen av böjen.

Detta är ju inget man slänger ihop utan avancerade beräkningar, men visst är det en intressant teori?
Enl. killen jag pratade med så funkade det dessutom så pass bra att flödesförlusterna blev i princip noll i böjarna.. Han hade än så länge inte hittat någon biltillverkare som använde sig av detta sätt att bygga grenrör.

Re:

Niklas Falk skrev:

Hur illa skulle det bli med ett grenrör i "vedträ-stil" (log style)? Dvs ingen kollektor utan turbofläns direkt på ett "plenum" dit alla fem rören går kortast väg? Effektiviteten skulle gå ner en hel del naturligtvis men hur illa skulle det bli (ett helt annat optimeringsläge iofs)?

Dessa fungerar inte så bra eftersom man tappar mycket energi mellan motor och turbin.

Niklas Falk skrev:

Anledningen till att jag kastade in frågan är att volymtillverkarna av turbosystem till min lilla fyra inte verkar ha nån större kärlek till grenrör gjorda av lika långa rör. Nu kan det naturligtvis ha mer att göra med mängden supportproblem (sprickor mm) än ansolut maxeffekt. Här är tex hemsidan för den mest erfarne turbosystemsutvcklaren för miator: http://www.bellengineering.net/Pages/products_miataturbosystems.html Det man kan notera är att de använder en rörgrenrör för nivå4 och en gjuten klump för nivå5 (dvs ingen absolutlogik för effekten iaf). Liten tråd om ämnet: http://forum.miata.net/vb/showthread.php?t=207260&highlight=log+st . . . . Det verkar finnas data som stödjer snabbare spool med kortast möjliga rör. http://www.full-race.com/articles/sr20_turbo_manifold_test_writeup.pdf . . . . Men för femmor och svenska förhållanden så finns det väl gott om erfarenhet (Audis tex) och alla har väl inte byggt för DR. Rallycrossbyggen bör väl vara lämpliga för racing (hög körbarhet och bra hållbarhet)?

om man kikar i "Simulation of turbocharged SI-engines - with focus on the turbine" i kapitel åtta så har det gjorts en undersökning om olika grenrör och när turbon börjar ladda. Motorn som användes här var en rak fyra (Saab fyra vill jag minnas) och det grenrör som presterade bäst när det gäller vridmoment på låga varvtal var ett kompakt 4-2-1 rör med olika långa rör och en total volym på ca halva motorns slagvolym. Alltså ett grenrör liknande det som sitter på motorn original.

Tyvärr så gick denna jämförelse bara upp till 2000 rpm så hur de olika grenrören uppför sig på högre varvtal är fortfarande oklart. Men jag skulle tro att lika längder kan ge någon fördel vid högre varvtal. Många tävlingsmotorer kör ju med lika längder av ett något kortare snitt än vad man använder på sugmotorer, förmodligen då man försöker optimera ett visst varvtalsintervall och kan acceptera en förlust på låga varvtal.

M.Green skrev:

Här är en bild på en Ford Focus WRC där kan man ju snacka om respons... men kolla röret !!! (iofs kör dom ju med antilagg) (kolla även in restriktorn te turbon...)

WRC bilarna håller turbons varvtal uppe med anti lag systemet vid låga varvtal varvid man inte har något behov att behålla så mycket energi som möjligt mellan motor och grenrör.

Annars så har vi en annan modell på grenrören här, även det en WRC bil. Anti lag systemets luft bypass kan också ses med rör till grenröret .

Hur bruka man måtta upp ett grenrör? räkna bara ytterradie/inner mitten? Tänkte på längderna?

42.4*2 mm

Tänkte fylla rören med vatten i morgon och se hur många dc det skilljer. Finns det nån omvandlingstabell för det?

Re:

Lucke skrev:

Detta är problemet: I en rörböj blir det förluster i flöde därför att det bildas virvlar. Virvlarna bildas därför att flödeshastigheten är snabbare i innerkant av böjen jämfört med ytterkant.

Hej hej.. De stämmer bra det där, Brittiska Micron som gör eftermarknadssystem till motorcyklar, annamade detta för ett antal år sedan. Dock med en annan typ av lösning. Man kan säga att dom plattade till rören mitt på böjen mao. man har tryckt till långa radien på rörkrökarna, ser helt galet ut.

Fast det är en sak som jag inte håller med om, och det är att "flödeshastigheten är snabbare i innerkant av böjen jämfört med ytterkant " skulle vilja säga att det är precis tvärt om. Det går betydligt snabbare i långa radien en va det gör i den korta pga. att det blir backströmmar (bakåtvirvlar) på den korta radien.

Vi behöver inte gå närmare in i detalj med en massa matematiska ock fysiska formler på varför det är så.
Utan prova att t.e.x paddla kanot eller kajak på någon slingrig älv, å ni kommer ganska snart att upptäcka att det går betydligt fortare och lättare att paddla i ytterkant en att försöka straffa apex. Hohoho.. Vicken humor

obs! Detta är inte alls menat som någon pekpinnekritik

MVH//Tobbe P

Re:

Citat:

Det går betydligt snabbare i långa radien en va det gör i den korta pga. att det blir backströmmar (bakåtvirvlar) på den korta radien.

I ett runt rör ja... och det är väl precis det virvel-fenomenet som motverkas om man har Toblerone-stuk på röret?
När arean krymper i ytterkant så ökar flödeshastigheten och kompenserar för den längre sträcka som ytterradien har. Det låter fortfarande som en rimlig teori i mina öron...
Att det i en rund rörböj inte passerar så mycket luft kring innerradien pga. virvlar känns som om att det har att göra med tröghet i luftens massa. Luften vill väl som allt annat som har lite fart helst gå rakt fram istället för att svänga och trycks därför ut i ytterradien, vilket skapar (undertryck?) eller iaf. virvlar kring innerradien??
Nu spekulerar jag friskt, ni ska inte tro att jag kan detta!!
Men för att få ett homogent flöde utan virvlar så måste ju luften i ytterradien färdas snabbare för att komma ur böjen samtidigt som luften i innerradien, kan man uppnå detta så använder man ju hela rörets area även i böjen och minskar därmed tryckfallet över böjen. Låter det inte ganska rimligt

Citat:

Vi behöver inte gå närmare in i detalj med en massa matematiska ock fysiska formler på varför det är så.

Tack, raketfysik är inte min starka sida, jag är elektriker och har aldrig skådat dessa problem med elektrisk ström. Inga ampere-förluster pga. svängar på kabeln alltså!

Citat:

Utan prova att t.e.x paddla kanot eller kajak på någon slingrig älv, å ni kommer ganska snart att upptäcka att det går betydligt fortare och lättare att paddla i ytterkant en att försöka straffa apex. Hohoho.. Vicken humor

Jag paddlar ju inte kanot heller dessvärre, kanske är därför som jag är lite wankelmodig?

Citat:

obs! Detta är inte alls menat som någon pekpinnekritik

Inte det här heller!!

med korta längder och smallare rör så uppnår man snabbare respons med längre och grövre rör så brukar man få lite mer topp effekt så det är ju bara att bygga en motor som är anpassad för lite högre varv så blri det ju bra

Vi gjorde om grenröret lite , samt måttade alla rör/böjar i mitten

För = 1= 470mm 2= 495mm 3= 495mm 4= 480mm 5= 460mm

Nu = 1= 400mm 2= 400mm 3= 460mm 4= 420mm 5= 400mm

Lite bilder bara