TIGa är guld...hur?

Jag var på liten shoppingtripp idag och plockade upp rostfria rörbitar för grenröret på Damstahl.

Efter det så fick jag gå på en liten studiebesök hos Peter G som visade mig hur man TIG-ar rostfritt och vi hade en givande disskussion om vad är bästa sättet.

Nu är det så att Peter föredrar att fylla upp svetsfogar med svetstråd när han TIG-ar och jag (utbildad formgivare som jag är) gillade snygga fogar som man får när man bara smälter ihop bitar kant-mot-kant.

Tillsatstråden brukar bubbla ut genom fogen så man måste blästra dom senare för det bildas massa skav inuti rören vilket jag ogillar skarpt. Smälter man ihop dom så blir fogen jättefin men smälta materialet går inte igenom hela röret.

Det lutar åt att jag skiter i tillsatstråden och bara kör kant-mot-kant. Materialtjockleken är 2mm (rätt tjockt alltså), så jag hoppas att det håller hålfasthetsmässigt. Vad säger samlade kompetensen här? Ska man vara rädd att smälta fogar spricker kontra fula "tillsats-fogar"? Turbon kommer ändå att stadgas med extrastång så rören kommer inte att belastas mekaniskt...

Här är lite arbetsprover i SS2333:

60 amperé:


40 amperé:


Här är skillnaden mellan "fylld" svetsfog kontra "smält". Första fogen från kameran är delvis smält och delvis "fylld och det synns att det inte finns någon "skav" inuti rören där vi körde utan tillsats:

Du bör nog blästra oavsett metod..

Kanske är ovanlig men jag tycker att tillsatsfogar kan vara vackra..
Kolla på tillsatsfogen där 60A.. mumma
Bara lite polering så

Hmm...ledsen att säga det men både 60A och 40A är fogar utan tillsats, det var bara strömstyrkor som var olika för att kontrollera hur brett materialet smälter runt fogen.

Bilden är klippt, här ser du hut tillsats-fog ser ut, den andra fogen är en polerad tillsats-fog...YUCK!

Kanske är läge för en

Nåja då kan jag se "felet"..

Har bara tigat ytterst lite själv men visst fasen ska väl tillsatsen "flyta ut" bättre än så?

Nu har jag aldrig TIG svetsat med åtskiliga meter gassvets bakom mig.
Likheten med gas och TIG är att man tillför tillsatsmatrialet manuelt.
Jag skulle svetas rören med lite spalt, det är då lättare att få det att smälta igenom.
Men någon säger mig att man behöver fullla rören men skyddsgas för att få insidan att bli bra.

Håller med herr fuling, när jag frågat runt och pratat med folk så har det alltid varit tal om rotgas vid grenrörssvetsning.

mvh/Ragnar

hmm...givetvis måste man ha rotgas när man svetsar rostfritt..annars så får man svamp på insidan av röret...precis som du ser på bilderna. Man kan även annvända flussmedel...inget jag rekomenderar..giftigt som s...n och kostar en del. Annvänds inte allt för ofta.
Sen svetsar man inte när man bara smälter ihop kanterna ;-) Kör med spalt (samma spalt som den tråden du annvänder) så du får full genombränning. Du både hör och ser när du kör med full genombränning. Du ser ju själv där du inte har annvänt tråd och kört kant i kant där har du inte godkänd genombränning heller. Så testa igen men annvänd rotgas.

Vad menar ni med rotgas? Det är klart att vi använde skyddsgas (Argon) när vi svetsade...vi körde däremot inte in en slang i röret och fyllde den med gas också.

Svamp på insidan uppkom bara där vi har använt tråden (som bubblade ut mellan kanterna).


om man har ungef. 1mm spalt istället för kant-till-kant, vrider på lite mer ström (typ 60 amperé) och fyller insidan av röret med skyddsgas, tror ni det blir bra då? vill helst slippa böka med tråd, för det första så blir det betydligt svårare att svetsa då man måste koordinera både tråden och lågan, för det andra så blir det fula fogar med "svamp" på insidan...

Rotgas=skyddsgas som du har inne i röre. tDu kan i "värsta" fall annvända argonen som rotgas...bäst är igentligen naton. (Ibland har man fått sätta en t-koppling på slangen och köra argon i röret)

Du kanske behöver lite mer spalt, men testa dig fram, samma med strömstyrkan...se till att du hela tiden har det päronformade hålet (då har du garanterat 100% genombränning). Ta och häfta ihop bitarna, tejpa skarvarna och ändarna på med rotgasen och svetsa på...bästa sättet att lära sig att svetsa är att testa tills man kan det. Du kan annvända vanilg maskerings tejp i skarvarna men i änden av röret bör man köra med alutejp ( det blir j..... varmt där och vanig tejp smälter...stick 1 eller 2 hål i änd tejpet så gasen har någonstanns att ta vägen)

Att svets bra och snyggt är SKITSVÅRT, som jag sa så har jag bra testat ytterslite TIG men lekt med gas i nästan 30år. Och jag kan inte svetsa fortfarande. Jag kan rulla ut lite kamelskit som i en delfall kan se hyggligt ut.

Men det skall gå att få insidan av rören att se ut som de är svesade från det hållet. Gäller bara att hitta någon som kan svetsa.

Spåntant så bubblar det ut på insidan så är det inte tillräckligt varmt.
Man skall tillföra tråd när man får en utbuktning i fogen, presis innan det går hål. Med gasen sköter man värmen med avståndet, allså lite upp och ner. Med TIG kan man väll ha en pedal för strömen, nu börjar det bli många saker, tråden, smälatan och pedal

Exakt hur man gör med rotgas vet jag inte men det är att ha skyddsgas i röret när man svetsar.


Hmm, pelle var kvickare och kom mer korekt svar. Tack Pelle

Hmm...men är det någon fara med att fogarna inte är genomsmälta? Jag menar, det är rätt tjockt gods (2mm) så det kanske inte spelar så stor roll i och med att rören kommer mest att belastas termiskt och inte mekaniskt (då flänsen är avlastad)

Jag vill inte använda tråden av estetiska skäl sörru ;-)

Svetsade extraktorgrenrör har ju ändå en förmåga att spricka sönder med tiden pga värmespänningar, belastningar mm. Även om du som du säger kommer ha en avlastningsställning för turbon så tror jag att det kan vara mkt vettigt att försöka få så bra hållf i svetsarna som möjligt...

mvh/Ragnar

Jag jobbar för tillfället i mejeribranchen och där svetsar man de flesta skarvarna kant i kant - endast i nödfall fyller man på med svetstråd. De använder så klart rotgas också, så jag tycker att det borde gå utmärkt att svetsa även 2mm gods även om det säkert kräver rätt mycket övning.

Det är inte utan att jag blir ordentligt avundsjuk när man ser den svetskunskapen vissa har - det blir så vackra svetsar att man vill gråta...

och jag som tänkte klabba ihop grenröret till min Turbo-Rekord i vanliga stålrör med MIG-svets. Jag skäms...

Jaa, det kanske funkar ett tag, men SAAB-motorer har erkänt höga avgastemperaturer (upp runt 950 grader) så det känns onödigt att spara en femhundring på materialet bara för att se det spricka och behöva göra om det igen. Jag tänkte dessutom använda avgasbandage och vanligt svartstål brukar ruttna under bandagen, så rostfritt känns som bättre alternativ. Snyggare också :-)

980 grader ska inte vara några problem i en saab, men över 1000 bör man inte ligga.

mvh/Ragnar

Inte med orginalmonterade nickelhaltiga helgjutna grenröret men egensickrade rör brukar vara betydligt känsligare för temperatur. Å andra sidan så brukar det sitta ganska små turbosar på SAAB-motorer (vilket är på sätt och vis bra då det snabbar upp responsen på lågvarv och borgar för fin vridkurva) vilket höjer mottrycket i grenröret vilket hettar upp rören extra.Så har man en stor turbo så kan man räkna med att få lägre temperatur i grenröret....

Erkänner direkt att jag inte kan svetsa själv! (men däremot så har jag leverantörer och hantverkare som regelbundet får svetsa i mina konstiga konstruktioner)

Vad jag har sett av rostfri rörsvetsning så används alltid spalt och tillsatstråd samt alltid även rotgas. Mats info om att dom svetsar i mejeriindustrin utan detta förvånar mig mycket, då det rimligen borde vara mkt viktigt med fullständig genombränning så att det inte blir en skarv på insidan som kan samla bakterier.

När jag jobbade med värmeväxlare så använde vi SS2333 / AISI 304 när det skulle användas till kalla applikationer (kallare än -10°C) eftersom dom vanliga stålrören och flänsarna (minns ej beteckningarna) blev för spröda. Att däremot använda 304 till riktigt varma applikationer är helt nytt för mig! Det finns höglegerade stål som är mycket lämpligare för så höga temperaturer men jag vet inte dom finns som rördelar?

Självklart har du en poäng i detta. Väljer man dock ett bra titanlegerat material i stil med 2353 så ska det tydligen inte vara något problem enl. "de som kan". Sen finns det ju ännu häftigare material om man vill...

Dock får väl grejjorna ändå inte lika lång livslängd som de helgjutna originalgrejjorna.

mvh/Ragnar

SS2333 fanns i lämplig strlek och var billigt, därför tog jag den. SS2353 fanns också men tjejen som jobbade på Damstahl sa att enda skillnaden var lite mindre kolhalt i den och att det inte var någon större skillnad temperaturmässigt.

Jag har i alla fall bestämt mig att köra utan tillsatstråd, med rotgas och justera strömstyrkan och spalten tills jag får någorlunda bra genombränning, det spelar ingen roll att den inte är fullständig. Jag gillar helt enkelt inte fula svampar som växer på insidan av rören vid användning av tillsatstråd och tänker köra utan...

SS2333 är till skillnad mot bl a 2343 och 2353 inte syrafast. Vad jag kan minnas så används syrafast sällan till avgassystem, delvis p g a priset. Amerikanska motsvarigheter (dock ej identiska) är för övrigt AISI 304 (2333), AISI 316 (2343) och AISI 316L (2353)

"Rotgas" kallas hos oss ofta "stödgas", vilket kanske tydligare speglar dess funktion...