Allt Nytt | Kalender | Racerbanor | Arrangörer | Forum | Varvtider/Loggar |
Sparade trådar/FAQ Svarva bromsskivor? | << 1, 2 1 besök senaste veckan (19414 totalt) |
Rörde det skivor med fast centrum? Fanns det material utan-innanför beläggs grepet? Vi ser också att en ventilerad skiva redan vid svarvbelastning visar upp svaghet mellen venerna. Därför bör man använda kvalitetsskivor. Ur den sunvinkeln är en masiv skiva bättre. Skivor bör svarvas på båda sidor samtidigt. Göran Malmberg. _________________ Hemipanter Göran Malmberg |
||||||
"Rörde det skivor med fast centrum? Fanns det material utan-innanför beläggs grepet?"
ja förstog inte riktigt , men ja kan säga som så här , (hatten = skivan) , ja spände upp hatten med toppen mot chucken , svarvade både planen + hattens topp från insida (rensvarvade) för att få den plan med det 2 andra ytor , och sedan la ja upp skivan på planslip och slipade hattens top plan med resten av ytor , nogrannare kan man nog inte få ,, bilen är audi S2 porsche 993 turbo ok , och skivorna från audi 322 * 30 såg dock inte ut att vara porsche skivor , hoppas det blev svar på frågan |
||||||
Värmeförändringar såsom mjuka fläckar eller partier med annan restspänning kan inte alltid ses med ögat. Jag råkar dock ha utrustning för att kunna titta på sånt . En sådan analys, i kombination med ett mätklocka, borde kunna säga en hel del om huruvida en skiva verkligen är skev eller om spänningsläget på något sätt är annorlunda över ytan som kan ge upphov till skevhet. Jag kan med vilja åstadkomma "skevhetssymptom" på miatan bara genom att åka en lång backe och bromsa hela vägen och sedan "vila" på pedalen medans det är rött ljus nere efter backen. Då får jag såna symptom, men jag tror det blir en beläggning av bromsbelägg på ytan. Har dock inte analyserat, men vore en intressant sysselästtning nån kväll om man inte har annat att göra (som om det hände ofta). _________________ mvh Micha3l Bl1x Porsche 911 |
||||||
Nyfiken....! Hur funkar en sådan apparat? _________________ Pär Hylander |
||||||
Dom uppgifterna jag har säger att belägget skall täcka hela skivans frikyionsyta. För att undvika temperaturskillnader på materialet. Skevhetssymtom, är bra uttryckt. Skivan behöver inte vara skev för att man känner det så i pedalen. Jag rekommenderar hel läsning a stycket av Carrol Smith som Magnus rekomenderade. Beläggning är just vad man får genom att ligga kvar med beläggstryck efter hög uppvärmning. Fastnar beläggningen för hårt skapas överhettning på den ytan som i sin tur attraherar ännu mer beläggning. Temperature stiger fläckvis till härdnings förlopp. Det går på djupet. Det var denna härdning jag tänkte visa. Den går inte att slipa med kaptrissan. Jag inbjuder till försök. Det krävs diamant. Ytan får olika friktions värde och beläggen hugger. vilket känns i pedalen. Göran Malmberg. _________________ Hemipanter Göran Malmberg |
||||||
Jag har läst Carrol Shelbys text. Det du säger är EXAKT det jag menar och som jag tror. Vi är helt eniga om detta, det var därför jag skrev "skevhetssymptom" med fnuttar iom. att jag menar att belägget "hugger" och det känns som om det pumpar i pedalen, fast egentligen bromsas det i varierande hastighet . _________________ mvh Micha3l Bl1x Porsche 911 |
||||||
Det här kanske är lite långrandigt och off-topic, men kanske är intressant för en del av er ändå: Det bygger på en teknik som heter Barkhausenbrus. Det är ett fenomen som upptäckts tror jag på 20-talet eller nåt sånt av en gubbe som hette Barkhausen. Barkhausenbrus är alltså ett puls-liknande "ljud" som uppstår när man växelvis magnetiserar stål i första ena och sedan andra riktningen. Typisk frekvens är 125Hz eller så. Vad som händer är att stålen blir magnetiskt, men när man ändrar riktninge på magnetfältet går aldrig stålet tillbaka till samma magnetism, utan till en anan, en s.k. hysteres uppstår. Denna hysteres brukar tecknas som en slät linje, men i verkligheten är detta bara genomsnittet av ett antal slumpmässiga pulser (som betecknar när de magnetiska domänerna ändrar riktning, de kan bara ha en riktning och inte mitt emellan). Pulsernas storlek (alltså amplitud) är beroende av två huvudfaktorer, spänningsnivån samt mikrostrukturen. Vad vi gör med instrumentet är att vi separerar ut dessa pulser (s.k. Barkhausenbrus) och mäter Root Mean Square. Stort värde tyder på dragspänningar och mjukt material, och lågt värde är hårt material med tryckspänningar (dessa två faktorer följer oftast med varandra). På det här sättet kan man alltså hitta förändringar i ett material jämfört med andra partier, eller i löpande produktion separera komponenter som skiljer sig mot andra komponenter i Barkhausenbrus-värde. Jag kan för ett sånt här "experiment" använda vår demo-utrustning. Det fiffiga är att även, vad jag skulle kalla, kontamineringen av bromsbelägget på skivans yta kommer ge utläsning på instrumentet, då mikrostrukturen kommer skilja sig. Min teori är att vissa material i bromsbelägget "sjunker in" en bit i stålet när det är varmt och ger då olika friktionskoefficient. Det är detta fenomen som används när man sätt-härdar stål, alltså, man värmer upp materialet och i och med denna uppvärmning, kan kol sjunka in i materialet och tas upp i FCC-strukturen i austenit-stadiet och sedan "fastnar" dessa molekyler i BCC-strukturen när man återgår till lägre temperatur (och strukturen tar mer plats än normalt och därför uppstår tryckspänningar). Jag tror det är något liknande som händer när man pressar beläggen mot varm skiva och bilen inte rör sig. Vi borde kunna upptäcka detta i alla fall tror jag. Nu kommer ju aldrig skivan upp i austenit-temperatur (ca 7-800 grader), men en viss kontaminering sker nog ändå, trots kanske bara 300grader eller så. Iofs ser mina skivar ibland blåanlöpta ut efter ett tiotals varv på bana, vilket är temperaturer runt 5-600 grader om det verkligen är blåanlöpt, men tror det är på något sätt en färgeffekt av beläggen?). oj, blev visst lite långt... _________________ mvh Micha3l Bl1x Porsche 911 |
||||||
Intressant! Är den en apparat som är stor som ett kylskåp eller stor som hus, eller rent av bärbar? _________________ Pär Hylander |
||||||
_________________ --VVTS-- |
||||||
Dom maskiner som verkstäderna har som kör bägge sidor samtidigt, svarvar skivorna. Svarvning rår dock inte på om härdprocessen gått för långt. Den enda metoden här är slipning. Samma slipskivor som för hårdmetal. Men det är ändå så att en härdad skiva bör kasseras. Gatskivor slänger man ofta när dom krånglar. En dyrare sportskiva svarvar man med skiv svarv. Vanlig svarv blir bökigt med indikering. Racingskivor bör vara flytande. Göran Malmberg. _________________ Hemipanter Göran Malmberg |
||||||
Under banträffen på Sviestad nu senast så fick jag kraftiga vibrationer i skivorna.
Fömodligen gör jag något galet när jag bromsar.. I fallet som vilket så har jag 2 uppsättningar framskivor så inatt på jobbet så tänkte jag svarva dom "andra" som jag brukar göra när jag svarvar skivor dvs. först svarva ett dorn som styr i skivans centrumhål + ett plan som stöd bakom..detta gör ju att skivan sitter uppspänd som den gör på bilen (ifs så styr inte centrumhålet på min porsche) OCH den är ju då uppriktad o klar när den styr på dornet. Jag svarvar då båda sidorna på skivan i en uppsättning personligen tycker jag detta är ett bra sätt att svarva skivor på.. Men nu hittade jag inget lämpligt material att göra ett dorn av så jag satte helt sonika upp skivan direkt i chuken med backarna inuti centrumhålet och skivans anliggningsplan mot backarnas plan..kollade med indikatorklocka på planet och det var rätt OK.. Kom åt rätt bra att köra båda sidorna i samma uppsättning också!! Svarvade båda skivorna på detta sättet och monterade och provkörde nu ikväll och det blev kanonbra utan vibrationer i inbromsningar 200+km/h Ska köra dom andra 2 skivorna på samma sätt vid tillfälle så har jag en uppsättning redo om det behövs A)(L _________________ Anders Larsson Porsche 997 GT3 Club Sport |
||||||
Lyfter lite med en halv OT fråga
När jag ligger mellan 70km/t och uppåt och bromsar så vibrerar ratten rätt bra, men när jag trycker hårt på bromsen slutar vibrationerna? är det skivorna som slått sig eller annat fel? |
||||||
Nu har jag också svarvat av mina skivor som jag tog knäcken på under Attidudes träff på Sviestad!
När jag bromsade med dom på bilen så slog det riktigt rejält i ratten men kastet jag mätte upp i en svarv var bara ca 0.1 mm...ungefär samma kast var det i dom andra skivorna jag svarvade förra veckan så Göran Malmberg har givetvis rätt när han säger att det är annat som händer än att skivan blir krokig! Dock var det inga som helst problem att svarva dom istället för att slipa... Gjutjärnsskivor som har blivit såå hårda så det inte längre går att svarva i dom måste vara oanvändbara som bromsskivor!? A)(L _________________ Anders Larsson Porsche 997 GT3 Club Sport |
||||||
|
||||||
Sparade trådar/FAQ Svarva bromsskivor? | << 1, 2 1 besök senaste veckan (19414 totalt) |