Allt Nytt | Kalender | Racerbanor | Arrangörer | Forum | Varvtider/Loggar |
![]() |
Racetech
![]() |
1 besök senaste veckan (5307 totalt) |
|
||
Motion ratio är vad jag förstår rörelseutväxlingen (?) utan hänsyn till hur lång hävstång det är ut till hjulet, det är det i alla fall i dom "motion ratio" uträkningar jag tidigare fått på bilen.
|
||
Avståndet B till hjulets mitt måste väl vara väsentligt, om det är 100 mm eller 300 mm lär göra skillnad.
|
||
Re: Räkna ut wheel-rate
http://www.miracerros.com/mustang/t_ Men då behöver man ju spring rate för att räkna rätt. Vad man kanske önskar är en kvot att använda? Har man helt parallella bärarmar så spelar avståndet mellan B och hjulets mitt ingen roll. Det ger nämligen inget extra moment runt A. _________________ Anders Eriksson Nu med fröken senap. Renå Twingo -96. Aka Mlle Dijon. |
||
_________________ Johan Sjölinder |
||
Re:
Vad gäller ett parallellogram så är hjulkonstanten densamma oavsett hur lång ut hjulet sitter från spindelns infästning i A-armarna. Men nu är det inte ett parallellogram vi har att göra med på en bil, övre A-armen är kortare och a-armarna är inte parallella. Det betyder att det så kallade "parellellogramet" inte är något parallellogram, vilket medför att det finns ett inbyggt utväxlingsförhållande i geometrin. Sedan har vi hur fjädern geometriskt sitter monterad i A-armssystemet som också spelar roll för hjulkonstanten. mvh Göran _________________ Hemipanter Göran Malmberg ![]() |
||
Annars kan man ju mäta rätt enkelt genom att plocka bort fjädern och hissa hjulet med en domkraft. Mät höjden du hissar och hur mycket kortare det blir mellan fjädersätena. Sen är det bara att dela måtten med varandra.
_________________ ![]() Renault 5 GTE -88 |
||
Re:
Bara som ett förtydligande... och sedan detta upphöjt till 2, eftersom det rör både ett hävstångsförhållande och samtidigt som avståndet mellan fjädersätena förändras. Göran _________________ Hemipanter Göran Malmberg ![]() |
||
Med risk för att verka fullständigt dum! Är det en fördel när man designar chassi/hjulupphängning, att man strävar efter samma scrub/styrvinkel/coiloverlutning fram och bak för att därför få samma wheelrateförändring under fjäderrörelse?
![]() _________________ Kenny ottosson |
||
Re:
Vad gäller själva väghållningen kan man ha olika Wr. Jag brukar dock förespråka samma geometri fram o bak för att en geometrisk balans förenklar inställnings arbetet med bilen. Det är även ett enkelt sätt att redan på ritbordet få en fram o bakvagn som passar ihop. Extremen är att använde helt olika fram o bakvagn, vilket vi sett att många har besvär att stäla in på banan. Det finns till exempel hot rods som ofta har sådant och knappt är körbara. mvh Görtan _________________ Hemipanter Göran Malmberg ![]() |
||
overlag haller jag med Goran! "Keep it simple, stupid" ar en strategi som fler borde anamma.
Har man dock koll pa sina grejor sa kan det finnas mycket att vinna pa att ha olika geometri fram/bak. Parametrar som FWD/RWD, viktfordelning, downforce, dack etc. kan krava olika geometrier for att na maximal prestanda. Men har man inte koll pa de parametrarna och borjar gissa sig fram, ja, da far man latt problem. _________________ Henning Olsson |
||
Re:
Då får jag göra samma sak och hålla med Henningo. Det finns vinster med olika kombinationer, men problemet är att då måsta man ha de erfordeeliga kunskaperna. I det fallet så uppkommer inte denna frågeställning som frågeställaren har här. Det är en svår situation att ge tips på den nivå som är lämplig vilket inte alltid är samma sak som det som är tekniskt möjligt. mvh Göran _________________ Hemipanter Göran Malmberg ![]() |
||
Re:
Visst finns det. Men bilfabriker har resurser att bygga sådant och få det att fungera till uppgiften som dem avser att bilen skall användas till. Tittar vi på bilar som Pantera, Countach, BMW M1, så har dom identisk A-arms geometri fram o bak. Jämför vi med USA bilar från tiden så har dom stel bakaxel, men det ligger en annan take bakom detta. Tittar vi på F1 så är det olika geometri fram o bak, men det är viktigare att diffusorn får plats än att geometrin är rätt. Vad som är bra eller dåligt bestäms av omständigheter. Bygger vi ett dubbelt A-armssystem och använder samma mått bak o fram så erhåller vi geometrisk balans utan att behöva tänka särskilt aancerat. Det är enkelheten jag personligen far efter. Den andra enkla modellen är att kopiera något som man vet fungerar. mvh Göran _________________ Hemipanter Göran Malmberg ![]() |
||
ok, då är jag med på tänket här.
När det gäller standardbilar så är det ju mycket ekonomi såklart, man använder hellre en befintlig grundkonstruktion än att lägga pengar på att nykonstruera för varje modellbyte. Själv har jag lärt mig den hårda vägen att man inte ska ändra för mycket på sånt som biltillverkaren konstruerat, även om det gäller billiga standardbilar från 70-talet. Jag rörde till det med felaktig styrgeometri som gav lite oförutsägbara vägegenskaper. På nuvarande projektbilen har jag bara renoverat befintliga grejer, nya bussningar och hårdare fjädrar/dämpare samt sänkt bilen en smula. Den blev väldigt trevlig att köra, trots stel axel bak och en framvagn ursprungligen konstruerad för komfort. Bygger man nytt från början så är ju läget ett helt annat, fritt från kompromisser. _________________ Anders Karlsson Opel Commodore GS/E -77 |
||
![]() |
Racetech
![]() |
1 besök senaste veckan (5307 totalt) |