Solida lyftare till hydralkam

Hej

Har köpt en begagnad motor på vinst och förlust. Försöker nu utröna vad allt är. Är en c20xe Opel gsi 16v med en del roligt

Hur funkar det med solida lyftare (korrekt justerade) ihop med en kam som är gjord för hydrallyftare? I detta fall rör det sig om enems Z2 ihop med solida lyftare.

mina tankar:

funderar... båda kamtyperna har speciella profiler... hur olika beror lite på

De avsedda för solida lyftare har en långsam "för-ramp" för att ta upp spelet på ett mjukt sätt. (Det behövs ju inte med hydrauliska lyftare), för att sedan ge möjlighet till större ventilaccelleration pga lyftarens lägre vikt.

Sen beror det också på hur pass "avancerad" kammen är, dvs om den ligger på gränsen för vad som är möjligt med avsedd lyftare... en fingervisning kan vara förhållandet mellan 0,050"-duration och advertised duration.

(Två kammar jag har haft:
1) 282/292 grader och 224/234 vid 0,050"
2) 274/xxx (280?) grader och 230/236 vid 0,050
Kam nummer 1 har gammal teknik.. åtminstone 15 år o där skulle jag våga prova mekaniska lyftare)
kam nummer två ligger på gränsen vad som är teknisk möjligt med bibehållen hållbarhet med hydraullyftare i min motor och ger t.o.m ett svagt tickande pga att ventilerna stängs lite för snabbt.
På kam nr två är det nog ingen som skulle rekommendera att försöka använda mekaniska lyftare)

Det omvända är vid kamnocken... där kan man ha en snabbare vändning med en mekankam och en hydraulisk lyftare kan då lätta ifrån kammen.

Summa summarum... det är inget man normalt rekommenderar... att ha fel lyftare, men det finns många /en del som gör så ändå.

prata med kamförsäljaren och skriker han NEJ!, så är det nog ingen bra idé. Säger han *gnissel**mutter*, så skulle det kunna funka... själv skulle jag i så fall minska ventilspelet någon tiondel för att minska belastningen i det ögonblicket som det blir noll-spel.

Rätt mycket duration på en Z2 men efter att ha läst i länken nedan så kan det går bra om man tar ner avståndet till 0.004"-0.005" vilket är ca 0,1-0,15mm.

http://www.metricmechanic.com/pdfs/metric-mechanic-m42-and-m44-engine- . . . .

EDIT: Nu vet jag inte hur man mäter duration på en hydralisk kam Men ENEM brukar mäta rated duration vid 0.022" på mekaniksa vill jag minnas. BMWns rallykam är på 272 grader vid 0.005" vilket får anses vara så gott som nollspel.

Jag ska först säga att jag gissar i frågan. Ventilspelet är olika på mek lyftare beroende på värmeutvidgning hos ingående komponenter, och man anpassar rampen på kammen därefter. Lyftare är sfärisk-convex. Den sitter inte centriskt för att de skall rotera. En hydraulisk lyftare fjädrar något och har därför en annan modell på rampen. Nu är det skillnad på överliggande och gammal stötstångsmotor men jag gissar att förslitning kan bli resultatet av fel typ lyftare. Dessutom går slitaget fort på en kam när det väl börjat.
Utan att ha torrt på fötterna skulle inte jag changsa.
MVH
Göran

Får lägga till att jag heller inte är expert utan försöker resonera/gissa.

Långa ramper är av ondo därför att man får stor ineffektiv duration, men ibland nödvändiga om man har stor skillnad i ventilspel mellan kall och varm motor. Accelerationen är som störst från ramp till flank, men inte slitage eller belastning som är störst på nocken - speciellt på låga varv, högt fjädertryck och därmed tunn oljefilm. Det jag gissar är att en hydraliska kam också har en vettig ramp, men kortare då ventilspelet är betydligt mindre och konstant oberoende av motortemp - men inte noll då det måste ligga en oljefilm mellan.

Kamnocken på mekaniska tryckare är/blir ofta högre på ena sidan för att kunna rotera tryckaren/lyftaren vilket minskar friktionen betydligt. Det jag undrar är om inte hydraliska också roterar? Fjäderhårdhet och sätestryck måste vara minst lika högst som på mekaniska pga den något högre tyngden.

Är det så att den hydraliska "fjädrar" eller har den ca 0,2mm spel innan den låser? Kankse inte en enorm skillnad, men ventil och fjäder måste ändå accelereras upp mjukt vilket borde kräva en ramp.

Trots allt är flerventilskammar väldigt snälla i profil jämfört med tvåventil. Sällan lyft över 10mm och men durationer närmare 250 grader. Tvivlar på att accelerationerna är våldsamma.

Av dessa anledningar tror jag att den "enda" skilnaden mellan en hydralisk och mekaniska kam är längden på rampen.

Bör tilläggas att även mekaniska kamman kan ha väldigt korta ramper, tex rejskammar från AGAP som uppfattas som aggresiva i sin profil om man jämför rated duration med duration vid 0.05"

Det blir nog en viss fjädrande verka med hydrauliken, rullarna för rullkammar (V8) håller bättre med hyd lyftare. Mek rullkanm och för stort spel hamrar ofta sönder rullarnas lager. Vassare kamprofiler går inte att köra utan rull lyftare då brantheten på kurvan hamnar utanför diametern på lyftaren. Detta har väl inte så mycket med frågeställningen att göra, det är bara ett inlägg för kännedom om några förhållanden.

Re:

Göran Malmberg skrev:

Det blir nog en viss fjädrande verka med hydrauliken, rullarna för rullkammar (V8) håller bättre med hyd lyftare. Mek rullkanm och för stort spel hamrar ofta sönder rullarnas lager. Vassare kamprofiler går inte att köra utan rull lyftare då brantheten på kurvan hamnar utanför diametern på lyftaren. Detta har väl inte så mycket med frågeställningen att göra, det är bara ett inlägg för kännedom om några förhållanden.

Fortsätter OT: Kan vara att du har rätt gällande de fjädrande egeneskaperna. Men jag trodde att rullkam gick med när nollspel, just för att de ska följa rampen och inte hamras sönder. Sedan belyser du en väldigt viktig egenskap - Kammens förmåga att utnyttja en lyftare med stor diameter. Nu har du vippor på stötstångsmotorn och kan köra med utväxling vilket ger samma sak

På min egen motor gäller 0,5 mm spel, På min typ av motor brukar man räkna 1,27 mm lyft som att andningen börjar bli att räkna med. Då är min duration 265 grader.

rullkammar som nämnts ... hydraulrulllyftare har gm i original sen 90-talet nånstans... "håller hur länge som helst". Hydrauliska rullyftare lider av stor egenvikt och maxvarvet blir en begränsande faktor med sådana.

Mekaniska rullyftare ett par tusen mil... folk brukar byta dem varje/varannan säsong, då det är så mycket som går sönder när en sån lyftare ger sig. Som malmberg säger "hamras" de sönder. Kullager/nållager är inte gjorda för den typen av belastning egentligen, så det är i princip en nödlösning.
Sen har det kommit kammar på senare år för mekaniska rullar som är lite snällare mot lyftarna, så kallade "street rollers". Detta på bekostnad av lite tappad effekt.
En viss utveckling har dock skett på meklyftare.. vissa tillverkare har gjort ett litet hål som leder ner olja till lagret och fått i storleksordningen en fördubbling av livslängden, men det är fortfarande milsvida skillnad i livslängd jämfört med hydrauliska rullyftare.

Nu finns det en uppsjö av hydraliska, dels med kula - dels med skiva.

Finns dessutom "anti-pump", "high-rev" och "variable duration" som bla har en annan förspänning än den normala på ca 1mm.

Tittade lite på rampen vid stängning som ofta måste vara lång för att inte studsa. Den beror på vikt, vinkel på säte och varvtal.

Kombinationen hydralisk rull är märklig, då den är för tung för att fungara optimalt på höga utan väldigt höga fjädertryck. Poängen med rull är annars att klara extrema profiler utan friktionen eller bristande oljefilm. Gränsen beror på diametern på tryckare/lyftare och duration.

Som exempel på kul profil kan jag nämna min kam: 251 grader vid 0.05" och 14mm lyft med mekaniska tryckare.