Material val krängare

Vilket stål material bör man använda till en krängare?

Om du ska ha rör, så är cr-mo perfekt

Solid 20mm sitter där idag. Tänkte göra en ny solid på 24mm

Vet du vilken styvhet du ska ha(hjulkonstant)?
Samt vilka mått den ska ha?

Re:

Spjuvern skrev:

Solid 20mm sitter där idag. Tänkte göra en ny solid på 24mm

Bak e36...eller ?

1300mm bred
140mm långa armar

Nix inte bak på BMW-n nått helt annat jag håller på med

Den ska bli så hård som möjligt och det ska synas så lite som möjligt
Därför vågar jag nog inte göra den grövre än 24mm

Det finns fjäderstål som går att kallbocka, att köpa.

Vi gjorde krängare till Cobrorna av sånt, under en tid på 90-talet.

Vi bockade med en armeringsjärns-bock, som vi lånade på Cramo.

Har de nån mer benämning än fjäderstål?
Kan man svetsa i ändorna utan att förstöra dess egenskaper?

Jag köpte krängarrör på Persåkers när jag byggde krängarn fram till min.

Re:

Spjuvern skrev:

Har de nån mer benämning än fjäderstål? Kan man svetsa i ändorna utan att förstöra dess egenskaper?

Det är ju över 20 år sedan....

Ingen här som bockat en egen krängare?

Vill ju ha lite tips på bästa möjliga val som går att bocka samt svetsa i och blir hårdast möjliga krängare i den angivna dim

Du har pm

Re:

Spjuvern skrev:

Ingen här som bockat en egen krängare? Vill ju ha lite tips på bästa möjliga val som går att bocka samt svetsa i och blir hårdast möjliga krängare i den angivna dim

"Hårdast möjliga inom givna dim" är bara slå upp styvhet (e-modul) i en tabell. Allt stål har typ samma, sedan styr diametern och fri vridlängd, kortare är styvare.

Sen får du räkna ut förvridning som resultat av hävarmslängd, se vad du får för resulterande spänning i röret och evt fogar/övergångar beroende på om det är bockat eller har svetsade hävarmar. Resultatet av denna räkning berättar vilket material (sträckgräns) du behöver välja.

Edit: ska du svetsa se om du kan hitta ett material med data i svetsat tillstånd, alt ha tillgång till en stor ugn.

2230?

Gå från 20 till 24 är en fördubbling av styvheten.
Stvheten ökas/miskas med upphöjt till 4
24^4/20^4 -> ca 2ggr

Nästa grej är hävarmarna längd, där ökar/minskar styvheten med kvadrat.

Re:

Pontus Fyhr skrev:

Spjuvern skrev: Ingen här som bockat en egen krängare? Vill ju ha lite tips på bästa möjliga val som går att bocka samt svetsa i och blir hårdast möjliga krängare i den angivna dim "Hårdast möjliga inom givna dim" är bara slå upp styvhet (e-modul) i en tabell. Allt stål har typ samma, sedan styr diametern och fri vridlängd, kortare är styvare. Sen får du räkna ut förvridning som resultat av hävarmslängd, se vad du får för resulterande spänning i röret och evt fogar/övergångar beroende på om det är bockat eller har svetsade hävarmar. Resultatet av denna räkning berättar vilket material (sträckgräns) du behöver välja. Edit: ska du svetsa se om du kan hitta ett material med data i svetsat tillstånd, alt ha tillgång till en stor ugn.

Så vanligt stål och de så kallade fjäderstålet har samma styvhet (e-modul)?
Vad är då fjäderstålets fördel?

Den måste bockas och de måste svetsas på ändor för gummi bussningar
(Den måste efterlikna original krängaren )

använd rostfritt stål SS2333 ett utmärkt fjäderstål som kan bearbetas och svetsas.
lycka till
MVh tommy

Re:

Spjuvern skrev:

Pontus Fyhr skrev: Spjuvern skrev: Ingen här som bockat en egen krängare? Vill ju ha lite tips på bästa möjliga val som går att bocka samt svetsa i och blir hårdast möjliga krängare i den angivna dim "Hårdast möjliga inom givna dim" är bara slå upp styvhet (e-modul) i en tabell. Allt stål har typ samma, sedan styr diametern och fri vridlängd, kortare är styvare. Sen får du räkna ut förvridning som resultat av hävarmslängd, se vad du får för resulterande spänning i röret och evt fogar/övergångar beroende på om det är bockat eller har svetsade hävarmar. Resultatet av denna räkning berättar vilket material (sträckgräns) du behöver välja. Edit: ska du svetsa se om du kan hitta ett material med data i svetsat tillstånd, alt ha tillgång till en stor ugn. Så vanligt stål och de så kallade fjäderstålet har samma styvhet (e-modul)? Vad är då fjäderstålets fördel? Den måste bockas och de måste svetsas på ändor för gummi bussningar (Den måste efterlikna original krängaren )

Fritt lånad bild från wiki, http://sv.wikipedia.org/wiki/Str%C3%A4ckgr%C3%A4ns
Ett fjäderstål har förhoppningsvis större töjning (x-axeln) till sträckgränsen (punkt 2) och kan därmed töjas mer innan permanent (plastisk) deformation inträder.

E-modulen bestäms av lutningen på kurvan mellan 1 och 2.

Med en sådan bockad lösning och svetsade ändar borde lasten vid svetsen inte bli särskilt stor. En tanke kunde vara att använda ett rör, bocka och sedan platta till ändarna för montering av droplink, vilket spar lite vikt och bearbetning. Mittsektionens, eller hålet i ett rör, bidrar väldigt lite till vridstyvheten, se http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_area_moments_of_inertia
Men det är givetvis något svårare att bocka.