Portning ala golfboll

Hittade en udda portning, lär va rätt dryg att få till men kanske supereffektivt? Åsikter om detta

Det funkar asbra, 5-15% ökning, inget man gör på frihand om man inte har grav störning.

Dynotech.se ordnar sånhär CNC portning

Vore kul att se någon studie som visar på att det faktiskt är bättre,
för golfbolls-aerodynamik har verkligen ingenting med en insugskanal att göra.

Det finns jämförelser, ska se om jag kan hitta dem igen.

Edit: här finns lite mer info https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=834250993284869&id=203 . . . .

Kan tänka att det funkar på liknande sät som att en blästrad sandpapper yta bär en luft film över sig som resterande luft går över utan att fastna i turbulens?
En blankpolerade kanal är ju sämst konstigt nog.

Vätskor vill stå stilla vid blanka ytor, så det finns nog en viss poäng. Men jag undrar hur man kommit fram vid bäst kraterstorlek.

Det finns väl lika många teorier om det som det finns tyckare!
Har för mig att jag hört att de som var riktigt duktiga brydde sig inte om flödesmätning heller.
Golfbollen brukar tas upp men det är en dålig referens.
Och sen är det ju skillnad på om man trycker eller det ska sugas in.
Tror att det är som den berömda baken.

Re:

König skrev:

Det finns väl lika många teorier om det som det finns tyckare! Har för mig att jag hört att de som var riktigt duktiga brydde sig inte om flödesmätning heller. Golfbollen brukar tas upp men det är en dålig referens. Och sen är det ju skillnad på om man trycker eller det ska sugas in. Tror att det är som den berömda baken.

Vidare lär det vara lite olika behov på en förgasarmotor gentemot insprutning och direktinsprutning.

förgasarmotorn har bränsleluftblandning medans insprutning normalt sprutar mot ventil etc.

Dessa brukar ha lite flödespapper och bromsningar upplagda på div ställen.

http://www.ng-motorsports.de/

Golfbollsknopparnas vara eller inte vara, och dess storlek, måste rimligtvis bero på Reynolds-tal osv. Vilket varierar med gashastigheten (varvtal/lyfthöjd mm) och densiteten (läs trycket, t.ex. vacuumnivå/laddtryck/lyfthöjd och kombinationer med pulser från insugsresonanser)

Jag frågar mig om det inte vore bättre att ta upp kanalen lite till, eftersom det verkar finnas nog med gods för håligheternas djup.

Och jag håller med om att golfbollen är dålig referens. Historiskt sett var det så att de släta golfbollarna fick ett reynoldstal strax under en brytpunkt för att få en turbulent vak bakom bollen, med den hastighet man slog med på den tiden. En sliten boll gick att slå längre då slitaget var nog för att trigga turbulens och ge en vak. Vaken har mindre undertyck än strömmande luft bakom bollen och då mindre bromskraft på den bakre halvan av bollen. Bolltillverkarna började tillverka "färdigslitna" bollar genom att göra gropar. De var begränsade av reglementet när det gällde diametern, som man lika gärna kunde ändrat på istället för funktionens skull.(Med moderna golfklubbor och högre bollhastighet kanske man kommer över brytpunkten i alla fall, och i så fall spelar knopparna mindre roll.)


I insugen har vi unga bollar med baksida, så frågan är varför ökad turbulens i insuget ger mer effekt. Kanske blandar sig bränslet bättre med luften om spridaren sitter tillräckligt långt upp i insuget? Passerar luften ventiltallriken lättare om den redan "rullar" ner i insuget?

Och för vilken trycknivå, gashastighet, och lyfthöjd borde man optimera groparna?
Max lyft är ju bara en kort stund av insugstakten.

Skulle vara kul att jämföra flödestal för en kanal med gropar, med en kanal som tagits upp till en diameter som är lika mycket störe som groparna är djupa. Mätningar under olika tryck/densitet, lyfthöjder och gashastigheter. Och lite flödesteori på det med rimliga mått, gashastigheter, och densiteter vore intressant också.

Sen kan jag tycka det kan vara suboptimerat att bara kolla på ytan i kanalen närmast ventilen, och inte hela vägen genom alla rör ända från luftfiltret.

I volymen nära ventilerna finns chokepunkten där ljudhastigheten styr.
Resten av pipan är ju bara ett taskigt instrument som ska stämmas till nån oktav.

Med reservation för grava förenklingar.

Re:

DJ skrev:

Golfbollsknopparnas vara eller inte vara, och dess storlek, måste rimligtvis bero på Reynolds-tal osv. Vilket varierar med gashastigheten (varvtal/lyfthöjd mm) och densiteten (läs trycket, t.ex. vacuumnivå/laddtryck/lyfthöjd och kombinationer med pulser från insugsresonanser) Jag frågar mig om det inte vore bättre att ta upp kanalen lite till, eftersom det verkar finnas nog med gods för håligheternas djup. Och jag håller med om att golfbollen är dålig referens. Historiskt sett var det så att de släta golfbollarna fick ett reynoldstal strax under en brytpunkt för att få en turbulent vak bakom bollen, med den hastighet man slog med på den tiden. En sliten boll gick att slå längre då slitaget var nog för att trigga turbulens och ge en vak. Vaken har mindre undertyck än strömmande luft bakom bollen och då mindre bromskraft på den bakre halvan av bollen. Bolltillverkarna började tillverka "färdigslitna" bollar genom att göra gropar. De var begränsade av reglementet när det gällde diametern, som man lika gärna kunde ändrat på istället för funktionens skull.(Med moderna golfklubbor och högre bollhastighet kanske man kommer över brytpunkten i alla fall, och i så fall spelar knopparna mindre roll.) I insugen har vi unga bollar med baksida, så frågan är varför ökad turbulens i insuget ger mer effekt. Kanske blandar sig bränslet bättre med luften om spridaren sitter tillräckligt långt upp i insuget? Passerar luften ventiltallriken lättare om den redan "rullar" ner i insuget? Och för vilken trycknivå, gashastighet, och lyfthöjd borde man optimera groparna? Max lyft är ju bara en kort stund av insugstakten. Skulle vara kul att jämföra flödestal för en kanal med gropar, med en kanal som tagits upp till en diameter som är lika mycket störe som groparna är djupa. Mätningar under olika tryck/densitet, lyfthöjder och gashastigheter. Och lite flödesteori på det med rimliga mått, gashastigheter, och densiteter vore intressant också. Sen kan jag tycka det kan vara suboptimerat att bara kolla på ytan i kanalen närmast ventilen, och inte hela vägen genom alla rör ända från luftfiltret.

Måste rätta dig angående vaken. En vak är något som ger en bromsande kraft och någon man så långt det går vill undvika snarare än att trigga. Vaken uppstår när luftströmmen inte längre klarar att hålla sig laminär längs bollens kontur utan den släpper och bildar en turbulent vak. Med knottrorna eller gropar får man den lamminära strömmen att hålla sig kvar vid bollen lite längre ner på bollens baksida innan den släpper och övergår till turbulent. Vaken och luftmotståndet blir då alltså betydligt mindre jämfört med hos en slät boll.



Sådana gropar har alltså störst nytta när luften flödar över en välvd yta så jag ser egentligen ingen större nytta med att strössla hela insugskanalen med dem. Det borde räcka med att placera dem i innerradien på ställen där kanalen kröker åt något håll.

Re:

stuff skrev:

Måste rätta dig angående vaken. En vak är något som ger en bromsande kraft och någon man så långt det går vill undvika snarare än att trigga. Vaken uppstår när luftströmmen inte längre klarar att hålla sig laminär längs bollens kontur utan den släpper och bildar en turbulent vak.

Laminärt flöde i luft finns knappast. Det övergår till turbulent vid riktigt låga hastigheter. I en insugskanal lär du inte hitta laminärt flöde någonstans.

Vi gick igenom golfbolls/exemplet på Aerodynemiken på universitetet. Och det är verkligen ett specialfall och inte en generell regel för optimalt flöde!

Om det vore en generell lösning hade alla flygplan varit knottriga!

Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver!

Re:

Jörgen (Jet) skrev:

Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver!

Roterande kanaler

Re:

Niklas Falk skrev:

Jörgen (Jet) skrev: Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver! Roterande kanaler

Runt vilken axel?

Re:

DJ skrev:

stuff skrev: Måste rätta dig angående vaken. En vak är något som ger en bromsande kraft och någon man så långt det går vill undvika snarare än att trigga. Vaken uppstår när luftströmmen inte längre klarar att hålla sig laminär längs bollens kontur utan den släpper och bildar en turbulent vak. Laminärt flöde i luft finns knappast. Det övergår till turbulent vid riktigt låga hastigheter. I en insugskanal lär du inte hitta laminärt flöde någonstans. Vi gick igenom golfbolls/exemplet på Aerodynemiken på universitetet. Och det är verkligen ett specialfall och inte en generell regel för optimalt flöde! Om det vore en generell lösning hade alla flygplan varit knottriga!

Ang laminärt flöde så har du säkert rätt. Min poäng vad att man med knottrorna inte vill trigga en vak utan tvärt om försöka undvika en vak så länge det går.
Läste en kurs i fordonsaerodynamik på kth där läraren var en galen Italiensk doktor. Du kanske har blivit utsatt för samma lärare?

Håller med om att en golfboll är ett litet specialfall men som jag var inne på så gör knottror nytta även i andra applikationer. Det finns faktiskt flygplan som har knottror på valda delar av vingen vilket gör att den klarar lite mer attackvinkel utan att stalla. Det finns även exempel på knottriga propellrar.
Alla dessa har dock knottrorna utplacerade på några väl valda ställen där de faktiskt gör nytta och inte över hela ytan som insuget i denna tråd.

Hahaha har tenta med alessandro nästa vecka. Bästa beskrivningen av honom


Jag som har det färskt kan ju meddela:

Groparna får gränsskiktet att bli turbulent tidigare. I släta bollens fall hinner inte gränssiktet bli turbulent tidigt nog och det separerar tidigt vilket i sin tur bildar en vak. Men med gropar initieras en störning i gränsskitet vilket skapar turbulens i gränsskiktet tidigare. Turbulenta gränsskikt har högre momentum och också högre utbyte av partiklar mellan mellan lägre och högre delen av gränsskiktet, detta utbyte hjälper gränsskiktet att hålla sig fast (attached) i golfbollen. Separationen av gränsskiktet sker nu senare, vid rn kraftigare tryckgradient. Tack vare detta så händer följande:
Vaken blir mindre, gränsskiktet har separerat senare vilket gör att avståndet mellan separationspunkterna (övre del och undre del i 2D) minskar
Trycket i vaken blir högre. Tack vare att gränsskiktet separerade senare i tryckgradienten har separationspunkten ett högre tryck. En vanlig approximation är att trycket i vaken är konstant vid basytan och lika med medeltrycket av separationspunkterna.

Som någon visade så flyttas kurvorna helt enkelt till vänster, man når kritiska regionen tidigare tack vare att man får turbulens tidigare i gränsskikten

Det här är dock inget som riktigt gäller för en insugskanal. Med den hastigheter som är i en insugskanal, är gränsskiktet turbulent långt innan det når toppen. Det händer väldigt fort.

Det finns dessutom ingen vak på samma sätt i en kanal, det enda som skulle vara aktuellt är separation vid innerradien, men gränsskikten är redan turbulenta vilket borde göra golfbollsytan redundant. Däremot är ett accelererande flöde bra för att hålla gränsskiktets tjocklekt lågt och fäst vid ytan, därför är det vettigt med en insugskanal som krymper i area ju närmare ventilen man kommer. Detta är vanligt, framför allt på modernare motorer.
Denna princip är också bidragande anledningen till att man kan ha höga tryck i avgassystemet över turbo turbinen men kompressorn tappar effektivitet vid relativt låga tryck.

Re:

Henn0 skrev:

Hahaha har tenta med alessandro nästa vecka. Bästa beskrivningen av honom Jag som har det färskt kan ju meddela: Groparna får gränsskiktet att bli turbulent tidigare. I släta bollens fall hinner inte gränssiktet bli turbulent tidigt nog och det separerar tidigt vilket i sin tur bildar en vak. Men med gropar initieras en störning i gränsskitet vilket skapar turbulens i gränsskiktet tidigare. Turbulenta gränsskikt har högre momentum och också högre utbyte av partiklar mellan mellan lägre och högre delen av gränsskiktet, detta utbyte hjälper gränsskiktet att hålla sig fast (attached) i golfbollen. Separationen av gränsskiktet sker nu senare, vid rn kraftigare tryckgradient. Tack vare detta så händer följande: Vaken blir mindre, gränsskiktet har separerat senare vilket gör att avståndet mellan separationspunkterna (övre del och undre del i 2D) minskar Trycket i vaken blir högre. Tack vare att gränsskiktet separerade senare i tryckgradienten har separationspunkten ett högre tryck. En vanlig approximation är att trycket i vaken är konstant vid basytan och lika med medeltrycket av separationspunkterna. Som någon visade så flyttas kurvorna helt enkelt till vänster, man når kritiska regionen tidigare tack vare att man får turbulens tidigare i gränsskikten Det här är dock inget som riktigt gäller för en insugskanal. Med den hastigheter som är i en insugskanal, är gränsskiktet turbulent långt innan det når toppen. Det händer väldigt fort. Det finns dessutom ingen vak på samma sätt i en kanal, det enda som skulle vara aktuellt är separation vid innerradien, men gränsskikten är redan turbulenta vilket borde göra golfbollsytan redundant.

Lycka till då.
Efter vår tenta fick vi allt höra att ett gäng apor som bara slumpvis kryssade i svaren hade lyckats bättre (på engelska med italiensk brytning ala maffiaboss såklart).
Kutar han fortfarande runt i salen när han pratar? och är alltid längst bak i salen när han kommer på att han ska skriva något på tavlan?
Tack för att du fyllde på med info. Det är nog nästan 10 år sedan jag läste den där kursen

Re:

Niklas Falk skrev:

Jörgen (Jet) skrev: Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver! Roterande kanaler

jag har sätt en forskningsrapport där ett roterande rör ger minskat tryckfall pga tunnare gränsskikt
så de är bara att sätta snurr på kanalerna

Re:

PFR skrev:

Niklas Falk skrev: Jörgen (Jet) skrev: Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver! Roterande kanaler jag har sätt en forskningsrapport där ett roterande rör ger minskat tryckfall pga tunnare gränsskikt så de är bara att sätta snurr på kanalerna

Varför rotera kanalerna när man kan rotera luften?

http://www.stylingbutiken.se/tuning-motorrum/insugsturbin/900