Re:

Simon Bjerkborn skrev:

Under juni månad användes bilen främst som jobbpendlare. Det rådde allvarlig och konstant brist på parkeringsplatser runt mitt arbete, så jag började med vad min chef benämner "försåtsparkering". Jag blev till sist hotad med uppsägning om jag fortsatte.

Det är så jag parkerar min miata vid varje tillfälle som ges

Nu var det ju mer än ett halvår sedan denna tråd uppdaterades, men nackdelen med att göra en backstory är att det krävs ett detektivarbete för att komma ihåg vad som egentligen hände i vilken ordning. Victor och Fredrik har båda uppdaterat sina trådar, så fine.

Sommaren 2018 kom en bekant till mig, Johan, över till mitt kontor och hade en serie frågor. Han hade fått en "prova Ferrari på bana"-körning som present av sin fru, och han visste att jag hade kört på Knutstorp. Johan är en välartad herre med stabil livssituation, och för oss som gillar att agera dåligt inflytande är det som att visa en nyputsad vit vägg för en grafittiartist.

"Häng med på en trackday så kan du först lära dig hitta runt Knutstorp i min bil!" hörde jag mig själv säga. Förvånansvärt nog föll han i fällan direkt.

I juli månad möttes vi sålunda upp i depån på Knutstorp. Jag hade satt ihop lite pointers till Johan i förväg, lite videos på vilken växel han bör ligga i, osv. I det första passet hade Johan en något trevande körstil - inte alls konstigt med tanke på att han hade fullt upp med att lära sig hitta runt banan. När trafiken började komma ikapp oss växlade vi, så att han fick åka med mig några varv. Johans skratt hörs ibland över motorljudet, jag tar det som ett tecken på att han ändå hade roligt och att jag behöver ett mer högljutt avgassystem.

Under sitt första pass satte Johan som bäst en tid på 1:40.74. Andra passet 1:30.13. Vid det tredje passet hade han kommit ned till 1:25.28. Inför det fjärde passet bestämde jag att det var bättre att jag satt i Lucy's med en kopp kaffe, "för att se hur mycket snabbare du kör utan en massa ballast på passagerarsidan". Det är när man börjar närma sig den sortens tider som man ändå riskerar att snudda vid bilens gräns i vissa kurvor. Många bra inlärningstillfällen består i att åka baklänges in i en grusfålla, men jag tänkte att det var bättre om Johan fick uppleva den sortens saker ensam. I detta pass satte han som bäst en tid på 1:20.64, 20 sekunder snabbare än tidigare samma morgon. Videon nedan är en jämförelse mellan hans bästa varv i varje pass under dagen.

Det har ändå ett visst värde att ha en bil som man kan låna ut till en vän, och känna sig 100% ok med vetskapen att man kanske inte får tillbaka den med taket pekandes uppåt. Det gäller såklart att inte vara alltför fäst vid sina vänner heller.

Jag körde det sista passet den dagen. Jag har fram till dess alltid arbetat utifrån principen att det är onödigt att försöka optimera bromspunkter innan man har styr på sin körning i allmänhet. Jag tror att många nybörjare försöker bromsa så sent som möjligt, sen får de fullt upp med att behålla kontroll över bilen genom kurvan, också missar de tillfällen att lära sig grundläggande körteknik istället. Nå, i detta passet bestämde jag mig för att det var läge att börja bromspunktsoptimera.

1:14.93 var resultatet, när mitt tidigare personbästa på Knutstorp var 1:16.80. Det var också en rejäl adrenalinkick, jag hade gett mig fanken på att inte bromsa förrän det verkligen kändes som för sent och för lite. Jämförelse med tidigare pb (blått) i plotten nedan.

Liten parantes. Johan körde en månad senare den där utlovade Ferrarin på Knutstorp. Jämförelse i video nedan. Det var det där med "driving a fast car slow vs driving a slow car fast."

Sedan dess har Johan införskaffat en Miata och tagit licens, men det är en annan bil och hör hemma i en annan tråd.

Kul uppdatering Diggar förbättringen med bromstekniken