BMWCS Motorsport
Mitt BMW Cup år 2019 och 2020
47 besök senaste veckan (3185 totalt)
Ola Håkansson
Skåne
Här sen Okt 2018
Inlägg: 14


Trådstartare
Som jag skrev i mitt förra inlägg var 2018 en planering och inkörning för att kunna våga ta steget och köra BMW Cup 2019, modifierad klass. Jag hade skaffat mej licens via Racingskolan som BMWCS är en del av och bilen hade fått vagnbok genom BMWCS. Nu var vi redo för race!
Första rejset i BMW Cup 2019 gick på Kinnekulle, en bana jag aldrig kört tidigare. Vi kom upp kvällen innan och sov på samma hotell som många av de andra BMW Cup förarna och redan första kvällen träffade jag mina trevliga konkurrenter. Jag kände mej välkommen direkt och det var bara riktigt trevligt i depå och när vi gick ut och käkade. Alla jag har stött på inom BMW Cup är riktigt trevliga och goa människor.
På lördagen var det dags för race och vi steg upp tidigt för att vara i tid för besiktning och tidsträning. När vi kom ner till banan var det frost på bilarna och det var svinkallt! Alla racebilarna startade snällt och vi gick ut på lite uppvärmning. Detta var mina första varv på Kinnekulle och man hade ju läst en del historier kring "att hålla stumt under bron". Det fegade jag ur på!
På tidsträningen lyckades jag komma sist, dvs jag startade sist. Vilket i sig själv var ganska lugnande. Trots allt hade jag aldrig kört ett race förr och det var lite läskigt. Bilarna i Special låg först och satte tempot i den rullande starten. Att köra så nära varandra och i ganska hög fart. Vi höll startformation i 90 km/h genom en kurva som jag senare körde racetemp i 100-110 km/h. Men skit va kul det var!
När starten gick så var jag feg på gasen och behöll min sistaplats. Under rejset gick det något fortare allt eftersom jag blev lite varmare i kläderna men under de drygt 20 varven vi körde blev jag varvad av en av mina klasskollegor.
Tyvärr blev det samma resultat i andra rejset. Men det var många erfarenheter i bagaget och det var bara att komma igen!
Erfarenheterna från första rejsen var att bilen måste modifieras och jag måste köra bättre. En ny bil inhandlades, eller mera korrekt ett kit med diverse bildelar inhandlades. Bl,a, fanns det med en diff med diffbroms och 3,73 utväxling istället för obromsad diff med 3,07 utväxling. Jag hade också märkt att bilen för det mesta körde med tre hjul i marken och det är ju sällan effektivt, med andra ord krävdes ett annan chassi.
Ett begagnat chassi köptes från Stockholm, det var till en Z3:a men det var mest för att prova. Chassiet var väl använt och kanske inte optimalt för bilen men man tar vad man får tag på till en rimlig peng. Jag tror jag gav 3000 kr för chassit.



_________________
Ola Håkansson
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Ola Håkansson
Skåne
Här sen Okt 2018
Inlägg: 14


Trådstartare
Nästa race var på Ljungbyhed och jag kommer nytränad och med nyfixad bil. Jag hade övat, mest på Sturup och Knutan. Och bilen hade ny diff och nytt chassi. Det visade sig att justeringarna gjort underverk och jag var inte längre sist på tidsträningen och ingen av mina klasskollegor varvade mej!
Under en liten sekund var jag t.o.m. i ledning då en av kollegorna missade starten och såg en lucka.
Under resten av säsongen lättade jag bilen och övade på körningen. Jag bytte däck och tjänade sekunder per varv mellan de olika däcken.
Vid sista rejset på Sturup Raceway var jag sjukt taggad och bilen var nu bara 25 kg för tung. Sturup är den bana jag kört flest var på och jag tog Pole Position i klassen med 0,05 sekunders marginal.
När starten gick var det bara focus på startern, jag fick bara hoppas att specialbilen framför mej inte missade starten för då skulle jag sitta i rumpan på hans bil. Men allt gick bra och jag kom ut ur första kurvan som klassledare och släppte inte ledningen och lyckades vinna det nästsista racet. Jag hade dock inte kört fortast under racet så sista racet startade jag som tvåa. Återigen var jag brutalt taggade och lyckas ta starten i klassen och vinner även det sista racet.
Säsongen slutade med att jag fick pris på Årets Rookie 2019 och att jag fått många racingvänner. Prisutdelning var en trevlig kväll med gänget som kört och administrerat BMW och det var en mycket trevlig tillställning i goda vänners lag! På banan är det race men väl i depån igen så är vi alla vänner som gör vårt bästa för att alla ska komma ut på banan och bli ifrånåkta..


Näst sista racet på Sturup Racway

Knutan under SPVM i regn.

SPVM i torrväder, över NGK-krönet på tre eller två hjul

_________________
Ola Håkansson
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Magnus Thomé
Stockholm
Här sen Nov 2002
Inlägg: 36595

Forumägare
Forumägare

Kul läsning!

_________________
Magnus Thomé
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Ola Håkansson
Skåne
Här sen Okt 2018
Inlägg: 14


Trådstartare
Som jag skrev i mitt förra inlägg var 2019 min första racesäsong över huvudlaget och det var skitkul! Hela den sociala delen tillsammans med att köra bil fort och runt runt. 2018 körde jag en del Trackdays och ska man jämföra hur kul det är att tävla så skulle jag säga att stegen mellan trackday och tävling är lika stort/kus som mellan att köra på gata och köra trackday. Funderar ni på det så gör det!

Vad krävs av er som förare? Det som krävs av er som förare är att ni har SBF-licens för banracing och erfoderlig skyddsutrustning. Skyddsutrustningen är samma som för alll banracing. I övrigt underlättar det om man saknar vissa spärrar når det gäller vad som kan göras med en bil. Med de menar jag att man ska våga köra men samtidigt ha så mycket koll på sin bil att man inte kör på någon.

Vad ska bilen uppfylla? De flesta som jag pratar med som vill köra men inte gör det verkar ha en övertro på att bilen måste vara perfekt innan man ger sig ut på tävling. Min uppfattning är att det ligger mer på föraren än på bilen. Har du en bil som vettigt passar in i regelverket kring BMW Cup så bara hör av er så hjälper vi till. Är det så att bilen inte uppfyller samtliga krav i respektive klassreglerna så finns alltid möjligheten att ansöka om "dispens" dvs. ett avsteg för att utvärdera avvikelsen från klassreglerna. Det som är de viktigaste delarna är att bilen har tillräckliga skyddssystem och är säker att framföra på bana. Oberoende av bilen så kommer ni att ha massor av kul.

Hur gör man för att köra i BMW Cup? Gå in på websidan bmwcup.se, här finns alla kontaktuppgifter och klassregler. Det går även att anmäla sig direkt till tävlingar.
Är det så att ni funderat på BMW Cup så bara gör det. Är inte bilen hundra så kommer ni ha superkul i alla fall och det finns alltid möjligheten att utvärdera och ändra under säsongen. Ni som förare kommer troligen att utvecklas riktigt mycket.

Känner ni er inte redo för BMW Cup fullt ut så finns det alltid möjlighet att köra trackdays med er egna bil i BMWCSs regi. Information finns på samma websida bmwcup.se och vidare under gatbilsektionen.
Hur ni än väljer och funderar kommer ni att ha riktigt kul ute på banan. Som sagt det är riktigt socialt och hjälpsamt i depån och på banan är det race!

_________________
Ola Håkansson
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Måns Ulveståhl
Stockholm
Här sen Jul 2004
Inlägg: 5538



Full fart framåt thumbs up

_________________
BMW MC-klubben
Skicka personligt meddelande Visa användarens profil
Citera
markisen
Båstad
Här sen Jan 2011
Inlägg: 354



Underbart beskriven känsla

_________________
Peter Norrman
BMW Cup - samordnare
Volvo FL7 racebuss
Bmw E46 323 cab
E36 coupe BMW Cup 66
E30 BMW Cup 6
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Eddie Varvstopp
Kävlinge
Här sen Nov 2002
Inlägg: 2807



Trådlyft men måste bara skriva att det här var två riktigt fina trådar thumbs up Grattis till framgångarna
Läser gärna vidare

_________________
Edvin Persson
Porsche 944 -84 | PCS - PCSR - MSCC | Min blogg: http://eddievarvstopp.tk
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida Visa användarens profil
Citera
Ola Håkansson
Skåne
Här sen Okt 2018
Inlägg: 14


Trådstartare
I januari-februari i år var jag toktaggad att få komma ut med den nya bilen på banorna som med sin kraftiga motor och sitt kompetenta chassi var ganska racig med BMW Cup-mått mätt!

Första racet skulle gå av stapeln på Mantorp, en snabb bana som följaktligen kräver ganska mycket effekt för att sätta snabba tider. Äntligen hade jag en bil som skulle uppfylla de kriterierna, men sedan kom något som påverkat oss alla och större delarna av samhället, corona. En konsekvens som drabbade oss motorsportsaktiva var att Bilsportförbundet inte utfärdade några tävlingstillstånd vilket gjorde att allt stannade upp.

Lite lagom deppig fick jag istället låsa in mig i garaget och dra ut på det sista meckandet så länge som möjligt. Fördelen var att jag fick göra det mesta jobbet själv. Normalt för mig (gissar att jag inte är ensam i det avseendet) är att kalla in alla kompisar för att tokmecka in i det sista så att bilen är klar sent på natten dagen före det är första racet.

Enligt planen skulle vi köra Mantorp i maj, Ljungbyhed i juni, Knutstorp i juli, åter till Knutstorp i juli-augusti och Sturup i augusti. I början av maj visste vi ingenting om hur säsongen skulle bli. Det enda vi visste var att Mantorp under alla omständigheter inte skulle bli av.

Strax innan det var tävlingsdags på Ljungbyhed i juni kom beskedet att det inte blev tävling då vi fortfarande inte fick tävlingstillstånd. Men det skulle i alla fall bli träning och som läget var i övrigt så var blotta chansen att få komma ut och lufta bilen på bana superkul!

Kvällen innan avfärd lastades både min nya och gamla bil varpå de packade släpen backades in i garaget igen, redo att kopplas till dragbilarna nästkommande morgon. Den gamla bilen skulle köras av min gamla kompis Claes Jarl och vi gissa om vi båda var sugna på att komma ut på banan och köra ifrån varandra!


Gamla bilen #23 klar för race med Claes Jarl som förare!

Nya bilen #19 klar för race med Ola Håkansson, Undertecknad, som förare!

_________________
Ola Håkansson
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Ola Håkansson
Skåne
Här sen Okt 2018
Inlägg: 14


Trådstartare
När vi vaknade på morgonen för avfärd var vädret inte det bästa, i alla fall inte för racing. Regnet skvalade och det var inte helt glada miner när vi kopplade på släpen. Men vi anade positiva vädertecken på himlen så vi körde iväg och hoppades på det bästa.

Väl på plats var det bara duggregn och flera av de andra från Cupen var på plats. Det var härligt att vara på plats, att andas in banatmosfären och få träffa de andra cupdeltagarna igen! Den sociala aspekten av motorsport går aldrig att bortse från!

Träningen kördes tillsammans med MSCC som vi brukar köra med någon eller några gånger per år. Under första passet var det blött på banan och jag hade nya R-däck på bilen. Däcken är grymma när det är torrt men inte riktigt hundra när det var så här blött. Dessutom hade jag inte fått vindrutetorkarna att fungera. Peter Norrman hade dock smort in framrutan med något medel som gjorde att vattnet bara rann av rutan och jag kan meddela att det funkar kanon när man kör tillräckligt fort. Första passet gasade jag inte så hårt med tanke på att bilen var het oprövad och fästet var inte det bästa. Bilen uppförde sig bra och det kändes som att alla delarna satt ihop.

Andra passet var det lite torrare och man kunde börja gasa lite försiktigt. Det var fortfarande fuktigt på banan och fästet var ganska kass så det kasade ganska friskt på tvären i kurvorna. På rakan tänkte jag att man skulle kunna gasa fullt. Jag provade först på trean men det spann loss direkt. Upp i fart och i med fyran, nu skulle jag väl kunna gasa fullt? Men nej, det spann loss igen. Det var nästan så att jag började fundera på vad det var för ett monster jag byggt.

Första problemen kom efter att jag hade gasat ganska hårt på rakan och bromsade in inför nästa kurva. När det var gags att gå på gasen genom kurvan var motorn stendöd. Efter några sekunder hoppar motorn igång ingen, vilket kändes som evigheter då jag rullade genom kurvan istället för att gasa ur den. Efter några varv på detta vis valde jag att gå i depå istället. Jag tolkade som att motorn inte fick bränsle efter rakan, d v s att jag troligen hade sugit slut på catchtanken under rakan.

Tredje passet såg ut att kunna köras på torrt underlag men regnet hängde i luften. Jag var supertaggad och skulle köra ifrån de andra. Nu jäklar skulle det gasas! På Ljungbyhed kör man ut på banan och svänger 45 grader innan man kommer ut på Porscherakan. Jag kom genom första kurvan och laddade för att gå ut på rakan med bra fart. Det jag lyckades med var istället att toktappa fästet och jag snurrade vilt ut på rakan, två hela varv. Tur att ingen låg bakom och såg mej, sen var det bara att hålla masken, låtsas som ingenting och köra vidare som om inget hänt.

Vi fick cirka två varv i torrt innan slagregnet kom. Det regnade så mycket att vattenplaningen kom redan vid 120 km/h. Det small i bilen varje gång man passerade över en skarv i banan, vilket var enda gången man hade fäste. Resten av banan var bara försvunnen under vattnet. Trots att man inte kunde gasa hade jag samma problem i slutet på rakan att motorn stannade så jag tröttnade ganska fort och gick i depå.

Regnet fortsatte och vi lastade bilarna och åkte hem. Summerat så var testen ganska bra med tanke på att det var första gången bilen kördes på riktigt. Problemet tolkade jag som att det var att bränslet som verkade ta slut i catchtanken. Nu var det full fart hem och beställa nya bränslepumpar och se över bränslesystemet i bilen.

Innan nästa tävlingstillfälle på Knutstorp var jag ute på Knutan på en fri träning (givetvis på fuktig bana). Problemet med att motorn stannade kvarstod trots byte av bränslepumpar och översyn av bränslesystemet. Claes provkörde bilen och tolkade felet som att det var motorstyrsystemet som släckte ner allt. Efter kontroll med killarna på PSI-Motor visade det sig att det låg en motorskyddsparameter som stängde ner systemet om oljetrycket sjönk under en förinställd kurva. Efter att funktionen programmerades bort och motorn fick 1,5 liter olja extra så var problemet ur världen och bilen gick för fullt igen! Som vanligt blir det bra service och lösning när man besöker PSI-Motor, stort tack till alla.

_________________
Ola Håkansson
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Ola Håkansson
Skåne
Här sen Okt 2018
Inlägg: 14


Trådstartare
Inför racen på Knutstorp följdes väderleksprognoserna med stor spänning. Tyvärr såg det ut att bli regn på tävlingsdagen. Desperat började jakten på bra däck för att köra i regn. Kontakt togs med Rolle på Euromaster i Malmö och han rekommenderade ett gatdäck som beställdes direkt.

På torsdagen innan racet på lördagen kom mina beställda regndäck och de monterades snabbt på en uppsättning racefälgar. Nu skulle de bara skrubbas av så att det var fräscht gummi inför tävlingen. På fredagen hade MSCC fri träning som man kunde köpa in sig i lämplig klass. Vi köpte in oss på eftermiddagen bara för att skrubba däcken. När vi kom på plats var det 20 minuter tills en passande klass skulle ut på banan och det regnade. Racebilen lastades av i all hast och racingkläderna slängdes på. Full fart ut på banan tillsammans med Miator och liknande ekipage.

Bilen uppförde sig riktigt snyggt trots det dåliga fästet och Miatorna passerades i rasande tempo. Eller som en av Miata-förarna uttryckte sig: "Där låg man och tyckte att det gick riktigt fort till det dök upp ett par lyktor i backspegeln och plötsligt svischade en svart Compact förbi! Det var lite knäckande, men det var ruskigt vad din bil går!". Från förarplats kändes det också helt ok och de nya däcken greppade riktigt bra. Nu var jag supertaggad inför lördagen!

Claes som är en mycket rutinerad förare valde att stå över första passet för att det regnade så han satt kvar i dragbilen med sin racebil på släpet. När det regnade även på andra passet valde han att stå över även andra och sista passet. För Claes del innebar dagen att betala för körningen för att därefter sitta kvar i depån utan att ens lasta av racebilen. Efter andra passet var det slut och vi åkte hem och hoppades på fint raceväder på lördagen.

På lördagen var vi fyra tappra ekipage i BMW Cup, tre bilar i Modifierat och en bil i standard. Alla på plats var på topphumör och det var mycket socialt och trevligt att ses för första racen i år. Alla var taggade för att köra och alla tyckte att det var tråkigt att vi inte var fler, men med tanke på coronaeländet var vi mest glada att vi kunde tävla.

På morgonen var vi först ut av alla på den fria träningen där man känner på banan, glider runt och hittar spåren och ingen egentligen tar varvtiderna på allvar. Banan var fuktig och bitvis våt, jag hade valt att köra med R-däck då större delen av banan bara var fuktig. På andra varvet fick jag ett toksläpp i Svackan som jag inte kunde parera så jag snurrade uppför backen mot NGK-krönet i 120-130 km/h. Jag snurrade med curbsen mitt under bilen, d v s halva bilen på banan och halva i sandfållan. Jag passerade en dryg meter från avbärarräckena och bilen stannade i bankanten tvärs över banan på andra sidan NGK. Min fru stod på läktaren och tyckte att hela incidenten såg kontrollerad ut. (I depån berättade Claes att även han hade känt något i Svackan, troligen någon som läckt ut olja från tidigare race).

Tidsträningen gick som planerat och jag tog pole position med Claes på andra startposition, Lars Brolin på tredje och Jeff Randau på fjärde. Första racet på Knutstorp körde både Claes och jag på R-däck då banan var fuktig men inte blöt. Jag tog starten och Claes hakade på tätt bakom. Jag tyckte att det var riktigt dåligt fäste hela racet men Claes var bakom hela tiden. När vi kom i mål skiljde det 0,446 sekunder mellan oss.

Andra racet skulle gå några timmar senare och medan vi väntade var väder vädret okej utom vid racet som kördes innan vi skulle ut. Det kom en störtskur som var riktigt brutal. De bilar som var ute på banan saktade ner betydligt och två av dem kraschade ganska ordentligt.

Innan vi skulle ställa upp oss inför start slutade regnet och jag tog beslutet att byta till regndäcken, d v s mina gatdäck. Snabbt rekvirerades två mekaniker från de andra teamen och sen bytte vi däck i ett rasande tempo. Lagom när vi var klara tittade solen fram och vi rullade fram till uppställningen. Då fick vi beskedet att det var två bilar som skulle bärgas med flak från racet innan vårt. Så vi skulle vänta cirka 20 minuter.

Medan vi satt där så kunde jag se hur banan torkade upp i solen och den ganska hårda vinden. Alla var glada utom jag som satt med regndäcken på bilen medan alla andra hade R-däck. Mina regndäck skulle inte klara torrt underlag eftersom de ganska snart skulle överhetta. Än värre var att Claes hade R-däck på sin bil vilka skulle vara fullständigt överlägsna mina regndäck så snart banan torkade. Men det var bara att gilla läget. Jag fick helt enkelt köra fullt så länge däcken behagade hålla.

De första varven drog jag ifrån övriga med mer en sekund per varv. Men ju längre vi kom i racet desto torrare blev banan och Claes knappade in på mig för varje varv som gick. Mina däck blev varmare och varmare men jag hade vettigt fäste hela tiden men det går inte att bortse från att riktiga R-däck är överlägsna gatdäck på torr bana. Min räddning blev istället en kraftig skur över en del av banan. Vätan där räckte för att kyla ner mina däck och för att Claes skulle tvingas ge upp kampen. Det blev en klar seger för mig med Claes på andra plats och Lars Brolin som trea.


Utmärkande för BMW Cup 2020 var regn....

Målgång i ensam majestät, enda bilen som körde på regndäck, #19!

Som sagt, det var mycket regn.....

_________________
Ola Håkansson
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Ola Håkansson
Skåne
Här sen Okt 2018
Inlägg: 14


Trådstartare
Äntligen var det dags för det som skulle varit den stora Sommarträffen för BMWCS. Det skulle varit en riktig sommarfest med massor av utställda bilar och massor av skoj. Tyvärr gjorde corona att mycket av festligheterna blev inställda. Det var bara Motorsportsektionen som genomförde sin aktivitet, vi är ju ganska ensamma i bilarna. Dock märktes det i depån, det var betydligt färre personer med i teamen och det var bara vi förare som var på plats, både gatbilarna och BMW Cup.

Vi, jag, min fru och yngsta hunden var på plats redan kvällen innan och sov över i stuga på banan. Stugorna på Knutan är de bästa stugorna på någon av de banor vi sovit på, riktigt trevliga! På fredagen var det riktigt bra väder för racing, lagom varmt och lagom soligt. Jag var supertaggad, detta var första gången jag skulle köra på torr bana med min nya bil. Jag var nästa lite övertaggad!


Stilstudie vid Ambulansinfart #19

Stilstudie vid Ambulansinfart #23

Den fria träningen gick riktigt bra och bilen var riktigt snäll att köra. Precis som jag var den lagom övertaggad och skickade bakvagnen i alla riktningar när den var missnöjd med mitt körande. En tur över NGK när jag missade något var en nervpärs. Först högerkurva med bilen flytande lagom ovanpå asfalten på väg att slå över i okontrollerad sladd. Därefter direkt en vänsterkurva och allt i nedförsbacke. Det är normalt en mycket trevlig passage när man håller rätt spår och allt funkar. Men det gick bra och allt reddes innan banan tog slut.

Andreas Trulsson hade lite problem med däcken som bara sög åt sig alla gummirester som låg på banan. Tydligen var det ruskigt halt att bara köra på "lånegummi". Efter träningen fick Andreas ligga med värmpistol och skruvmejsel för att rensa bort allt det upplockade gummit så att bilen skulle bli körbar.

Tidsträningen för mig var riktigt kul. Det gick grymt bra och bilen kändes riktigt snabb. Mitt fäste var kanon och efter tidsträningen så snackade jag med Andreas igen och nu hade hans däck funkat. Hans bästa tid var två tiondelar bättre än hans personbästa. Jag hade inte kolla mina tider än men mina förhoppningar var rätt lågt ställda då Andreas normalt är snabbaste bilen i Modifierat. Döm av min förvåning när jag kollade mina varvtider, sju hundradelar snabbare är Andreas vilket gav att jag hade tagit klassens pole position till racet!

I starten på första racet låg det två Specialbilar före oss och Andreas och jag låg sida vid sida. Starten gick och vi båda startade helt ok vilket innebar att jag kom in i Ronnie Pettersson (Sågtandskurvan) på innern och fick bra fart ut och ner mot svackan. Andreas låg tätt bakom med Claes på tredjeplats. Andreas jagade tätt bakom då jag snabbt blev varse att min utgång på rakan inte alls var lika bra som Andreas.

Jag förlorade mycket på utgången och efter tre varv gasade jag lite för hårt på väg ut på rakan vilket resulterade i ett kraftigt bakvagnssläpp. Det såg fräckt ut men var varken snabbt eller effektivt. Andreas är inte killen som missar ett sådant tillfälle och vips var han om i slutet på rakan. Jag jagade frenetiskt men kom inte riktigt ikapp trots att jag satte den snabbaste tiden i klassen. Jag gjorde helt enkelt för många småmissar under för många av varven.

Andra racet under fredagen var nästan en kopia på första racet, jag gjorde missar och Andreas högg direkt. Resultatmässigt var bägge racen identiska, Andreas på första plats, jag på andra och Claes på tredje. Även i andra racet satte jag snabbaste tiden i klassen. Det är riktigt frustrerande att köra snabbaste varven men ändå inte lyckas vara först i mål.

På lördagen vaknade jag och var riktigt vissen, kände mig inte alls på hugget. Den fria träningen gick bara ut på att öva utgångar ut på rakan för att få med mig så mycket fart som möjligt ut på rakan. Övriga delen på banan gled jag mest omkring och luktade på blommorna (eller i alla fall hitta viljan att köra riktigt fort). Jag tyckte mig känna en klar förbättring i utgången på rakan och jag kände att övningen gav ett bättre spår. Jag hade även fått lite tips av publiken på fredagen hur jag på ett bättre sätt skulle stänga vissa kurvor och på det viset göra det svårare för Andreas att köra om. Trots allt var detta bara mitt 17:e race jag skulle till att köra.

När starten skulle gå så var inte Andreas med på lineupen i depån innan start och jag visste inte varför han inte var på plats. Starten gick med Andreas plats tom och jag hade inga problem att ta starten efter de två specialbilarna. Efter några varv hade jag en bekväm lucka ner till tvåan som var Claes. Efter ytterligare varv såg jag helt plötsligt Andreas bil uppe vid Idioten, han låg efter Claes men det var tydligt att det gick fort för Andreas så jag började gasa lite mera seriöst igen.

Anledningen till att Andreas blev försenad till starten var att han hade fått bränsleläckage på bilen. Det gav honom möjligheten att starta från depån efter att hela startfältet passerat. Nackdelen var även att han inte fick möjligheten att värma däcken på formationsvarvet. Efter ytterligare tre varv var Andreas om Claes och jagade mig för fullt. Jag körde stabilt på cirka 95 %, trygg i förvissningen om att han inte skulle hinna ikapp. Men lika plötsligt som Andreas dök upp försvann han igen.

Racet slutade med att jag vann med Claes som tvåa och Lars Brolin som trea. Andreas hade tydligen åkt av efter sin stora uppkörning och kom i mål sist. Snabbaste varvet stod Andreas för vilket gav pole position i sista racet.

När jag kom in i depån och skulle koppla ur visade det sig att min koppling inte fungerade. Något hade hänt med kopplingen och det var bara ett fåtal timmar tills nästa race så det var lönlöst att riva kopplingen när jag dessutom inte hade några reservdelar. Det var bara att hoppas att det var ett värmeproblem.

Jag hade dessutom ett annat problem, generatorn slutade ladda över 6 000 varv. Jag har ett jättebatteri i bilen så jag tänkte att det har ju ingen betydelse. Mellan racen pratade jag med Pelle på PSI-Motor som sålt alla styrsystemen till bilen och hjälpt mig att få igång den. Han berättade att motorstyrningen går in i nödläge om generatorn slutar ladda vilket betyder att systemet fullständigt vräker in bränsle för att kyla förbränningen och skydda motorn.

Skyddsmekanismen skulle innebära att jag inte hade all effekt tillgänglig när jag behövde den som mest, d v s på rakan. Pelles gissning var att det handlade om ett effekttapp på cirka 20-30 hk. När jag pratade med Andreas inför sista racet var jag tydlig med den lägre effekten. Dock nämndes jag inte med ett knyst att min koppling inte kopplade ur.

När det blev dags för lineup inför sista racet fick jag starta bilen rullandes på ettan vilket funkade. Det var lite nervöst vid lineup för att jag kom in lite snett och var tvungen att stänga motorn för att bilen skulle stanna, men även det funkade. När vi skulle rulla ut från depån blev det samma startprocedur med ettan i och bara trycka på startknappen, inte vackert men det funkade. Andreas hade pole position i klassen så han rullade framför mig och såg inte min start från depån. Det är en ruskig tur att vi kör rullande start annars hade jag inte kommit till start i racet. Nu var det bara att trycka i växlarna utan koppling, vad gör man inte när det är tävling?

Efter formationsvarvet var det dags för start och jag var på helspänn inför att startlamporna skulle släckas. Gasen i botten så fort starten gick och jag gjorde en bättre start än Andreas som missade lite. Framme vid Ronnie Pettersson (Sågtandskurvan) låg vi sida vid sida med min nos lite före. Fullgas förbi Ambulansinfarten i med fyran och ner i svackan vilket gav mig en liten ledning och Anderas fick gå in bakom över NGK. Ruskigt spännande start som jag inte har full minnesbild av efter racet.

Därefter följde det mest intensiva race jag har kört hittills. Andreas låg konstant någon decimeter bakom mig. Ett varv låg vi i princip jämsides vid Idioten men jag hade dessbättre innerspår och kom snabbare ut från kurvan med Andreas fortfarande bakom mig. I slutet på rakan valde jag nu konsekvent ett spår innanför idealspåret för att inte göra det för enkelt för Andreas att köra om.

Hela tiden låg han och försökte passera medan jag gjorde mitt bästa för att inte göra några missar eller något annat som skulle ge Andreas chansen att ta sig om och förbi mig. Detta höll på i fem varv och jag insåg att jag inte skulle orka med ett helt race på detta sätt. Jag var övertygad om att jag till slut skulle göra någon miss så att Andreas skulle ta sig om.

Men precis när vi gick in på det sjätte varvet i slutet på rakan i drygt 190 km/h låg Andreas på min utsida med nosen vid min sidodörr och det blev ett klassiskt "chicken-race" vid inbromsningen. Jag bromsade på min sista punkt och hade kontroll på bilen. Andreas bromsade senare, dessvärre utan bromskraft så han hamnade i sandfållan. (Andreas sa efteråt att hans bromsar inte fungerade vilket är riktigt tråkigt). Efter det blev det en promenadseger trots mina kopplingsproblem, med Claes på andraplats och Lars på tredjeplats.

Lite kul var det att jag hade snabbaste tiderna på tidsträning och i racen på fredagen men Andreas vann båda tävlingsheaten. På lördagen var det Andreas som hade de snabbaste tiderna på tidsträning och i racen men det var jag som vann tävlingsheaten. När vi skulle hem fick bilen vinschas upp på släpet, kopplingen var helt stendöd. När jag plockade isär den senare hemma i garaget visade det sig att några skruvar som höll solfjädern hade lossnat vilket gjorde att den inte kopplade ur. Loctite på skruvarna och bra med moment så hoppas vi att den håller.

Värre var det för Andreas som hade så hög fart att han inte stannade i sandfållan utan hamnade i räcket med fronten. Allt framför termostathuset plus bärarmar blev skrot. Tyvärr betydde detta slutet för Andreas säsong 2020.


Äntligen torrt på banan och både Claes och jag var på strålande humör! Båda bilarna presterade efter bästa förmåga.

_________________
Ola Håkansson
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
Ola Håkansson
Skåne
Här sen Okt 2018
Inlägg: 14


Trådstartare
Inför Sturup visste jag att Claes skulle vara min farligaste konkurrent. På Sturup har motoreffekten inte så stor betydelse som på Knutan och jag visste vad Claes hade gjort med bilen. Själv körde jag med bilen precis som på Knutan.

Då jag inte hade kört Sturup under hela säsongen och således inte kört ett varv med den nya bilen kände jag att det var läge för ett träningspass på Sturup. Fredagen en vecka innan racen tog jag ledigt från jobb och skulle verkligen träna. Men väl på plats kändes det inte speciellt kul och jag var inte alls taggad. Men jag betalade för sex timmars träning och hade med massor av bränsle så nu jäklar ska det köras!

Första varvet kändes bara konstigt och efter ett par varv insåg jag att det var någon form av beläggning på banan, som damm eller liknande. Det var i alla fall dåligt fäste och det kändes bara svajigt i körningen. Efter typ 20 varv så började regnet stänka och jag lastade bilen och åkte hem.

Dagen före race körde vi ut bilarna till banan och ställde upp våra depåplatser. Som vanligt var det några andra som också kommit dagen innan och skulle sova över i depån. Det är alltid lika trevligt att träffa likasinnade! Även Björn Andersson med alla var på plats så det blev besiktning av bilarna redan på kvällen. Bägge bilarna fick godkänt så då var det en sak mindre att fixa på morgonen efter.

På tävlingsdagen var jag hyggligt på racehumör och det kändes riktigt kul! Som vanligt är det riktigt trevligt i depån och nu hade jag löst mycket av det som måste göras redan kvällen innan så det blev extra mycket snacketid med de andra. Vädret var som vanligt denna säsong blött, men det skulle både torka och klarna upp tills eftermiddagen. Alltså fri träning och tidsträning på vått och racen på torrt underlag.

Den fria träningen började på vått underlag och jag hade gatdäcken monterade. När vi skulle ut var jag första bil och jag gled så sakteliga genom depån och gasade lätt när jag skulle ut på banan. Plötsligt var det som bilen inte gick som den ska, den bara dog innan den hoppade igång och gick som vanligt igen. Jag blev naturligtvis fundersam och lyssnade/kände efter oönskade ljud eller vibrationer. Jag märkte inget konstigt, bilen gick som den ska i nästan ett halvt varv, sen dog motorn igen och jag fick rulla in till kanten och hoppa ur. Jag fick stå sidan om vid en av posteringarna och titta på de andra som tränade för fullt.

Det hördes direkt när Claes var på väg mot bortre krönet där jag stod nere vid posteringen innan BMW-kurvan. Han hade bytt utväxling för att kompensera för min högre effekt och jag var orolig för vad jag skulle ha att sätta emot i racen. Från min plats såg det ut att gå riktigt fort för honom. När den fria träningen var färdig skulle jag få hjälp att flytta min bil till depån. För skojs skull provade jag att starta motorn och givetvis startade den direkt. Jag hade ingen aning om varför den stannade men nu var det bara att hoppas att den skulle funka resten av dagen.

Inför tidsträningen var det fortfarande vått och gatdäcken behölls på. Nu var det bara jag som inte känt på banan än och det var lite nervöst då fästet varit så dåligt när jag var ute och tränade veckan innan. Dessbättre svarade mina regndäck (gatdäcken) med att bara leverera, det var en fröjd att ligga på gränsen och bara köra på. Snabbaste tid på tidsträningen gav mig pole position i första racet. Claes var bakom och lite sur på fästet i sina däck. Men det skulle torka upp och förhållande skulle komma att ändras mycket till racen.

Inför första racet var det R-däck som gällde och alla hade bytt. Förhållandena verkade vara på topp inför racet. När vi körde formationsvarvet inför starten var det jag som satte tempot. Vi hade en ny bil med i racet, Uno från Skövde, och han hamnade lite på efterkälken inför formeringen. Jag sänkte hastigheten ytterligare så att alla var i position inför starten. Men det låga tempot jag hade hållit för att alla skulle komma i position gav nu att jag höll en betydligt lägra starthastighet än jag/vi brukar ha. En snabbtitt på varvtalet gav att jag var tvungen att starta på tvåan. Jag hade ingen aning om hur mycket fäste jag skulle ha och full gas på tvåan är en chansning. Jag visste också att Claes skulle vara snabb i starten med den nya utväxlingen. Men jag fick fäste och drog iväg som en avlöning.

Första varvet var det jämt men sen drog jag ifrån mer och mer och kunde till slut säkra en ganska enkel seger. Claes blev publikfavorit med sin något breda körstil. Eller som han själv uttryckte det: "Där var inget fäste varken fram eller bak". Det ser fräckt ut att åka brett men det är sällan effektivt när det gäller snabba varvtider.

Andra racet var likt det första med undantaget att Claes några varv in i racet körde ut i sandfållan efter start- och målrakan och fick jobba lite för att komma loss. Jag hittar fortfarande stenar från sandfållan i hans bil flera månader efter. Det är lite kul att tråka honom för detta.

Det tråkigaste denna dag var att Uno körde av banan på fel ställe och gled över gräset för att stoppas av avbärarräcket. Tyvärr blev det en del plåtskador och vi hoppas verkligen att det går att fixa. Peter Norrman ringde till en annan person i klubben i Skövdetrakten som är bra på E30 och Uno skulle träffa honom redan på söndagen.


Kolla hjulvinkel på Claes bil, det kanske gick lite fortare än det fanns grepp till.

Lineup i depån innan race.

SUMMERING AV SÄSONGEN 2020
Säsongen 2020 har varit speciell med tanke på corona vilken har gjort att det mesta känts som det gått i sirap och att det inte har hänt så mycket. Sett till min racingsäsong så har det mesta funkat bättre än förväntat. Min nya bil är riktigt snabb och nu hänger det bara på mig som förare för att det ska gå fortare och jag ska vinna alla race. Summerar man min och Claes BMW Cup-säsong 2020 så blev det åtta starter med sex vinster och två andraplatser för mej och sex andra platser och två tredjeplatser för Claes, det känns godkänt!

Tråkigt var att Andreas och Uno var i avbärarräckena och skadade sina bilar. Varken Andreas eller Uno blev fysiskt skadade, det var bara bilarna som fick ta smällen. Det är alltid lika tråkigt med skador men det kan tyvärr hända när man kör så fort man kan. Dessbättre hör större skador på bilarna till ovanligheterna.

Ett stort tack till alla runt omkring BMW Cup som gör detta härliga evenemang möjligt! Peter Norrman för att han drar i allt bakom kulisserna och bokar in oss. Björn och Cattis med alla som fixar så att vi kan köra säkra race med flaggvakter och besiktigade bilar. Göran som tryggar våra varvtider och alla övriga inblandade som fixar stort och smått! Och givetvis alla som kört BMW Cup och hjälpt till med den trevliga stämningen i depån. Tillsammans har vi riktigt kul, det är en ynnest att få köra med er alla!




Pokaler till #19

_________________
Ola Håkansson
Skicka personligt meddelande Skicka e-post Visa användarens profil
Citera
BMWCS Motorsport
Mitt BMW Cup år 2019 och 2020
47 besök senaste veckan (3185 totalt)


Stöd Rejsa.nu genom att hälsa på hos annonsörerna för att se vad de har att erbjuda. Se alla annonser här > >