Denna projekt tråd är ganska lång då jag ville ha med lite historia bakom.
Historien om det här projektet började tidigt på våren 1998 då jag som en av dom första i Sverige tillsamans med ett test-team från bonniers ägda biltidningen "Teknikens värld allt om bilen" med den då där arbetande Robert Collin, fick åka iväg till bromma flygfält och testa två sprojtans nya bilar. En Renault Megane Cupé 2,0 och en Ford Puma. Bilarna skulle testas i den tack vare Merca A-klass världsberömda älgtestet. Trots att jag inte hade tagit mitt körkort då så var dom ändå snälla och lät mig prova båda bilarna. Eftersom Renaulten på pappret hade motor, prestanda och hk på sin sida så var det egentligen den jag mest såg fram emot att köra. Dessutom har jag aldrig varit nån beundrare av Ford. Testade Meganen först och tyckte att den var rolig och pigg emmelan konerna. Tiden gick fort och snart var det dags för att prova Puman. Tyckte utseende mässigt att Puman såg bra mycket tuffare ut då den har ett eget utseende och inte liknade nån annan bil på marknaden. Renaulten var ju egentligen bara en vanlig Megane men med mer motor. "Synd att Ford inte tryckt i mera hästar i Puman, då kanske den varit lika kul" kommer jag ihåg att jag tänkte...
Satte mig i bilen och gasade iväg för att prova den i konbanan. Det första man ofelbart lägger märke i när man kör en Puma är växellådan! Den är ruskigt exakt och växellägena är otroligt korta. En av de bästa lådorna jag spakat! Bilen kändes pigg och rapp och varvade lååångt mycket mer än vad jag var van vid. Styrningen är precis som växellådan mycket exakt, till och med så exakt att när man som ovan kör den kan den kännas lite läskig, men när man vänjer sig så är det dom andra bilarna som blir läskiga
och trots att Puman jämfört med Meganen saknar 25hk så kändes dom mycket lika i acc, det är mycket växellådans och motorns förtjänst.
Väl inne ibland konorna så kom den sista överaskningen. Bilen kastade sig runt konerna utan att tveka vare sig fram eller bak och man kände att detta var ngt som ingengörerna lagt extra krut på.
Tiden gick dock aldeles för fort och snart var jag tvungen att skiljas från min nya vän
Kommer ihåg precis hur den såg ut, kommer till och med ihåg reg-nummret på den (den rullar runt i stockholmstrakten än). Bättre vart det ju inte av att när vi skulle lämna tillbaka bilen hos Ford så frågar dom om vi inte vill köpa den då dom fått en ny pressbil... Men alla pengar jag känade då gick till körkortet och utan riktigt jobb så fanns inte en suck att köpa den 
Men oj vad jag ville.
Här kunde historien fått ett tråkigt slut... Men det får den inte. Ett antal år senare (närmare bestämt 5) när jag efter en BMW 318 -84, En kass och mätarskruvad Peugeot 205Gti -89 och en Ford Escort -79 tyckte att jag hittat det perfekta fordonet i en Mitsubishi Lancer automat -93 som bara gick och gick. Men en dag så åkte jag förbi en bilfirma i hägersten... Och där stod en klar röd puma... Plötsligt kom allt vad minnen heter tillbaka från den blålila puman jag fastnade så hårt för på bromma flygfält! Var tvungen att gå in och titta närmare på den. Den visade sig vara en -98 precis som den jag provade. Den var såld i hedemoratrakten till en 16 årig tjej som övertalat sin rike far att den skulle vara perfekt för henne att övningsköra i + att sedan köra runt i när körkortet var taget. Tyvärr tog hon aldrig körkortet och puman stod mest och samlade damm i ett garage. Tillslut tröttnade pappan på att dottern aldrig fick tummen ur..... Och han sålde dotterns bil. Den gick sedan som andrabil i några år. Detta gjorde att bilen endast gått 2600mil och var i ett nästan perfekt skick när jag hittade den hos handlaren. En provtur senare + lite pratande med försäljaren och min perfekta Mitsubishi var inbytt och Puman var min
Jag har nu haft den som bruksbil i drygt 2 år och är jättenöjd! Bilen har nyss passerat 6000 felfria mil. Inte ett fel på den! Den var så klart 100% original när jag köpte den, men nu efter dom 2 år jag haft den så har jag gjort några små ändringar.
Jag har kört lite i konbanor och även vid ett tillfälle provat på en banåkning (nåja, en flygraka+taxibanor med lite koner uppsatta) och tycker att det är där jag har som roligast med bilen, Eftersom bilen är "halvtidspensionär" och därmed bara blir servad och putsad halva året så ska jag börja använda den lite mer till banåkning på andra halvan av året. Den officiella premiären sker 10september på anderstorp där jag förhoppningsvis ska lära mig köra bana lite bättre. Och sedan är det tänkt att nästa sommar ska bli fylld med gasa.nu aktivitet!
Skriv gärna om ni har tips på vad jag bör byta/ändra för att få den att bli lite bättre på bana, vill dock ha bilen ganska så original.
Denna historia kunde varit slut här om det inte hade varit för en händelse som hände aldeles nyligen när jag satt i Puman på väg ner till Stockholm från norrland. Tyckte att E4:an var lite tråkig så jag valde att köra en annan väg från gävle via valbo och ner mot västerås (slingrigare, roligare väg!) och upp i backspegeln kommer en Renaulr Megane Cupe 2,0
Han kör om på en lång raka och gasar på och i vanliga fall så hade jag inte tänkt mer på det, men efter som det var just den bilen så kände jag att jag var tvungen att få reda på det slutgiltiga svaret på frågan om jag valde rätt bil??? några kurvor senare är jag ikapp honom och efter nån kilometerskurvig väg vet jag att det kommer en lååång raka. redan i sista kurvan innan rakan växlar jag ner och trycker plattan i mattan och går ut för omkörning. Omkörningen går väldigt fort då han inte verkade kunna vägen lika bra som jag. Men när jag väl är om och fortsätter gasa så kommer han inte ikapp! (han tappar heller inget men han kommer inte ikapp!) Jag valde rätt
///Mats
