Material till kränghämmare

Var hittar jag lämpligt stål som dessutom är svetsbart för en kränghämmare. Helst vill jag ha ett rakt rör tvärs över bilen och dessutom runda raka rör i bilens längsled i ändarna.

Varför vill du ha runda rör i bilens längdriktning?

Vad som styr valet av matrial är vad man får för böj och vridspänningar i krängarn.

Har man tämligen styv krängre med små rörelser kan man göra krängran i bonnstål.

ice skrev:

Varför vill du ha runda rör i bilens längdriktning?

Jag såg en skiss på ställbara..

fuling skrev:

Vad som styr valet av matrial är vad man får för böj och vridspänningar i krängarn. Har man tämligen styv krängre med små rörelser kan man göra krängran i bonnstål.

OK. Och armeringsjärn är härdbart. Då borde standard konstruktionsrör vara det också, och då får man härda alltsammas efter att man svetsat kröken. Jag får göra en böjtest.

Varför härda OM spänningarna ligger under flytgränsen?

Arne Lindgren skrev:

ice skrev: Varför vill du ha runda rör i bilens längdriktning? Jag såg en skiss på ställbara..

Lägg ut skissen, så kan vi fria eller fälla.

ice skrev:

Arne Lindgren skrev: ice skrev: Varför vill du ha runda rör i bilens längdriktning? Jag såg en skiss på ställbara.. Lägg ut skissen, så kan vi fria eller fälla.

Hmm, den finns i nån av C.Smiths böcker, eller i Puhn, eller nån av Staniforths eller Adams.. Fria eller fälla.. Först friar man, sen fäller man.. eller var det på krogen..

fuling skrev:

Varför härda OM spänningarna ligger under flytgränsen?

För att slippa testa.
Kan man läsa sig till flytgränser? *goolgade* OJ! Jag gör ett test med två rördimensioner för att få lite koll. Tack!

Arne Lindgren skrev:

fuling skrev: Varför härda OM spänningarna ligger under flytgränsen? För att slippa testa...

Det går ju att räkna fram spänningen. i alla fall om man heter fuling.

ice skrev:

Arne Lindgren skrev: fuling skrev: Varför härda OM spänningarna ligger under flytgränsen? För att slippa testa... Det går ju att räkna fram spänningen. i alla fall om man heter fuling.

och Carrol Smith var väldigt övertygande i sitt val mellan ställ-/vridbara blad och glid på längsrören.

Arne Lindgren skrev:

och Carrol Smith var väldigt övertygande i sitt val mellan ställ-/vridbara blad och glid på längsrören.

Vad hade detta med att man kan räkna fram ett ganska hyffsat exakt mått för flytgränsen att göra?

Angående svärd kontra rörbitar även i hävarmen kan du söka lite och se vad "expertisen" anser på siten...inte alltid man måste gå så långt för vatten alltid.

Arne Lindgren skrev:

ice skrev: Arne Lindgren skrev: fuling skrev: Varför härda OM spänningarna ligger under flytgränsen? För att slippa testa... Det går ju att räkna fram spänningen. i alla fall om man heter fuling. och Carrol Smith var väldigt övertygande i sitt val mellan ställ-/vridbara blad och glid på längsrören.

Ställbarhet har vi inte diskuterat ännu; det jag ifrågasatte var varför du ville ha runda rör i de längsgående bitarna.
Jag vill påstå, att oavsett vad CS and Co. säger; så utsätts de längsgående bitarna för böjning.
För att få ett bra vikt/effekt-förhållande skall de ha mycket material högt och lågt, och inte så mycket material i sidled.
Exempel: Plattjärn stående på höjden eller liggande H-balk.

ice skrev:

Exempel: Plattjärn stående på höjden eller liggande H-balk.

Andreas Lidström skrev:

ice skrev: Exempel: Plattjärn stående på höjden eller liggande H-balk.

Fast ett runt rör är (väl) styvare än en rundstång med samma vikt per längdsenhet.
och då känns det som en rimlig gissning att ett fyrkantsrör som är smalare än högt är styvare än ett stående plattjärn med samma vikt per längdsenhet. Så då borde inte ett plattjärn vara optimalt. H-balken tål att räkna på.
Men under funderingarna så känns det som om dom längsgående bör vara nån typ av fyrkant för att få ett bättre stöd för infästningen av tvärfjädern. (Karlebo hade inget om fjäderstål vad jag kunde hitta i kvällströttheten).
Hmm, kanske 3 st 10X10X1 helsvetsade på varandra skulle ge en styv 30X10 med innerförstärkningar.. med samma vikt som ett plattjärn 30X6 men med större styvhet. Fördelen med runda (eller rör med kvadratisk profil) är att det är lättare att få tag på ett rör som glider utanpå. Men jag får väl svetsa ett eget ytterrör.
Med hämmare som är ställbara i flykten lär det inte ta mer än 20 minuter på en skidpad att hitta balansen i bilen.
När jag tänkre vidare så tillåter en stående I-profil eller en liggande H-profil att man skruvar fast en Volvo-240 bakhämmare i profilen. En sak som oroat mig annars har varit övergången mellan tvärgående och längsgående rör. Men för att testa borde en massiv hämmare duga.

Övergången mellan tvärgående och längsgående: Svets.

Tips, istället för att uppfinna hjulet ännu en gång så kolla på en modern racebil (fabriksbygge). Tips är BMW enligt Super 2000-reglerna runt 2003...de har den enklaste och bästa lösningen jag kan finna.
Senare fick dessa bilar ritkiga svärd, men det komplicerar saker mer än de bidrar...iaf får oss på denna nivån. Hur lyckats förlägga mina bilder av en sådan krängare tyvärr.
onödigt att göra saker mer svårt än det är.

Andreas Lidström skrev:

Övergången mellan tvärgående och längsgående: Svets. Tips, istället för att uppfinna hjulet ännu en gång så kolla på en modern racebil (fabriksbygge). Tips är BMW enligt Super 2000-reglerna runt 2003...de har den enklaste och bästa lösningen jag kan finna. Senare fick dessa bilar ritkiga svärd, men det komplicerar saker mer än de bidrar...iaf får oss på denna nivån. Hur lyckats förlägga mina bilder av en sådan krängare tyvärr. onödigt att göra saker mer svårt än det är.

Tanken är fortfarande att det kommer att (kunna) vara olika material, t.ex. härdat/ohärdat. Det är ingen slump att det finns fjäderstål i fjädrar även om annat funkar till nöds. Och då känns svetsövergång mellan två olika material lite känslig.
BMW har antagligen resurser att vid behov gå ner i materialtjocklek, att gå upp i materialkvalitet och att gå upp i utförande i mycket högre grad än vad jag har.

Jag vet att det finns mycket kunskap i Sverige (Öhlins och ISR t.ex) och även på det här forumet, samtidigt som jag har hört Flash säga på TV att "Vi förlorar inget på att inte ha en högerstyrd bil trots att banorna går i högervarv. Det fixar våra mekaniker med hjulinställningen.." Därför inte bara dubbelkollar jag, jag trippelkollar..

Det låter som om den viktigaste rapporten från min rejsbil blev hur jag löste kränghämmana..

Här finns en utlägging om krängre och beräkingrar,se
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=10720

om igen, OM MAN KOLLAR/RÄKNAR på spänningarna och ser till att dessa kommer under flytgränserna så är det lungt. Man kan även räkna på svetsarna, om nu dessa ligger på utsidan av röret/stången kommer Iv(det polära yttröghetsmomentent) bli stort för svetsen.

Ett tips, ta ett krommollrör för tvärröret och plattjärn typ 50*5,hugget ur luften, i hävarman.
Vill man kan man göra en I-blak.
Vill man vara riktigt snygg så gör man hävarmen gämnstark, mao den smalnar ut mot infästingen på bärarmen.

Jättebra länk!

Men kan jag migga krommoly själv? I så fall låter det vettigt, då är det bara att räkna på godsets diameter och tjocklek.
Avsmalnande är inte så bra om jag vill kunna låta fästet glida efter den/dom längsgående.

Går jä... bra att köra med ett antal hål.
Säg 5-10hål per sida det ger sudda på oändligt antal inställingsmöligheter pga att det räcker att justera på en sida om det är en liten justering som skall göras.
Iof skall man bygga något som är justerbart från kupen är det bökikt med hål.
Att lägga på minnet är att fjäderkonstanten för krängrna ändras hävarmen i kvadrat.
Lägga dig på +-25% justering från det nomenella fjäderkonstent så har du så det räcker.

fuling skrev:

Går jä... bra att köra med ett antal hål. Säg 5-10hål per sida det ger sudda på oändligt antal inställingsmöligheter pga att det räcker att justera på en sida om det är en liten justering som skall göras. Iof skall man bygga något som är justerbart från kupen är det bökikt med hål. Att lägga på minnet är att fjäderkonstanten för krängrna ändras hävarmen i kvadrat. Lägga dig på +-25% justering från det nomenella fjäderkonstent så har du så det räcker.

Tänkte just skriva att man får koppla på autopiloten på mantorps långa raka när man kryper bak och byter hål.. Sen läste jag vidare.

Mmm, kvadraten visste jag, det var mest materialvalet som spökade.
och nästa fundering är hur mycket jag minst 'lånar' från innerhjulet fram, för det påverkar fjäderkonstanten på framhjulen som ska max se till att inte fjädern bottnar vid extrembelastning.
Puhn skriver lite om Heat Treatment och visar på en bild på en warpad kränghämmare. Men dom bilder han har är också svetsat ett rör mot (genom) en platta. Hittar jag nån i storfjollträsk som kan hit-trita det jag gör så blir det nog så, för att få lite marginal. Bilder kommer, just nu har jag inte ens berövat Suzi (bilen) underkläderna (inredningen). Retroracestart nästa sommar.