nailhead:
om man har ett 2-kolvsok med 1kolv på varje sida av broms-skivan, så blir kraften lika som med 1-kolv i ett flytande ok.

Man kan tänka sig att man står mot en vägg och har ett kylskåp lutande mot bröstet.
Kraften du har mot bröstet är lika med den kraft du har mot ryggen(väggen), eller?
om man också ställer ett kylskåp lutat mot din rygg i stället för väggen.
Har kraften mot bröst och rygg ändras?? nä det är samma.
Presis samma sak är det vad gäller 1 och 2-kolvsoken.

Med andra ord är det bara ena sidan på en 2-kolvsok(4kolvsok) som man behöver titt på för att få fram kraften.

Nu till diametrarna på kolvarna:
När man trycker på bromspedalen så får man ett tryck i bromssystemet, tryck i detta fall är kraft per ytenhet.

Man kan tänka sig en tämligen överviktig madam i stilletklackar kontar promenadskor.
Vilka skor vill du att hon skall ha när hon går över din nylaggde parket??????
Tantaluttan väger ju lika mycket vilka skor hon än har men yttrycket mot parketen blir ju betyligt högre med stilettklackarna, eller?

Hmm kommer ej på någon bra förklaring utan att ta till formel/siffror.
p=tryck=kraft per ytenhet.
A=aria
D=diameter
F=kraft

p=F/A

I bromssystemet så har man konstant tryck, med andra ord de tryck som huvudcylinder lämnar trycker på ok-kolven/arna.
om vi säger att vi har ett tryck vid huvudsylinder som vi kallar p1, huvudcylinder har diameter D1 och kraften F1
p1=F1/A1 och A1=D1^2*pi/4

Vid oket har vi p2, A2 och F2
p2=F2/A2 och A2=D2^2*pi/4(1 eller 2kolvsok)
För tex 4-kolvsoket så har vi 2st arier allså A2=2*D2^2*pi/4 och för 6kolvsok A2=3*D2^2*pi/4

Nu har vi samma tryck i hela bromssysetmet, så p1=p2, detta betyder att F1/A1=F2/A2
Det ger
F1/(D1^2*pi/4)=F2/(D2^2*pi/4), vi förenkalar lite(resar bort sån som är lika på båda sidor om =)
det ger F1/D1^2=F2/D2^2 (1 eller 2kolvsok)

Det viktiga här är att förstå att det är arian som är intresankt och inte diametern, hmm men diameter ger ju arian.

om vi nu tittar på 2kolvs kontra 4-kolvsok.
Som vi var överens om innan så behöver vi bara titta på ena sidan av skivan.
om vi nu skall ha samma kraft på bromsbelägget.
Vi tar sifrorna från tidigare inlädd
runt 34=4-kolvs ger A=34^2*pi/4 ger A=910mm2
runt 48=2-kolvs ger A=1810mm2

Men nur är det ju så att i 4-kolvsoket har vi ju 2st kolvar, det ger en aria av 910*2 ger 1820mm2
och för 2-kolvsoket 1810mm2.
De borde vara lika 1810 kontra 1820,detta beror på lite avrundning på tex 34, räknar vi med tex 33,941 så blir det mer rätt.
Men 59st jäv.... tusendelar av en mm kan man fultständigt ski..... i.

Hmm käns bara som det vart rörigt , hoppas någon vart klokare.

Johan är rätt ute (har iofs inte lusläst formlerna,och area stavas area och inte aria (som är en del av en melodi )), men man må också vara medveten om att när man talar om 4-kolvs, eller för den delen 6-kolvs, bromsok så har man normalt sett inte samma storlek på alla kolvar, utan lite olika storlek. Som t.ex. mina 996 Carrera monoblock ok som har 40mm+34mm kolvar på varje sida....

Bamsefar:
Jag sjunger lika illa som jag stavar , nästan sant jag sjunger nog sämre så jag lovar att inte sjunga för er
Stavingen beror på ett felkopplat slutsteg i pallet som brukar kallas med ett finare ord för dyslexi.


Bamsefar hadde en påäng där, vad som gäller för 4-kolvs, 6-kolvs mm ok. Det är den totala kolvareian på ena sidan av oket

Nej, men vänta nu, om man inte har flytande ok så måste man väl ändå räkna totala kolvarean, alltså på båda sidor.
Annars skulle det ju t.ex. inte bli någon skillnad om man hade några kolvar på ena sidan. Grejen med flytande ok är ju att man egentligen har en dubbelverkande kolv, så man får alltså dubbla kolvarean. Eller det beror ju lite på vad man vill få fram, men friktionskraften ifrån klossarna är det viktiga.

Egentligen får man ju ingen högre normalkraft mot skivan om man har kolvar på andra sidan eller inte, men man får två friktionskrafter, alldeles som att man skulle ha två olika skivor med kolvar som endast verkade på en sida. Därför kan man ju räkna på totala kolvarean och en total friktionskraft för att få samma resultat. Skall man vara riktigt kinkig är det ju tveksamt om man kan säga att dubbla kolvar i en okhalva verkligen är så stumt sammanbunda att de ger dubbla normalkraften. De kan ju även betraktas som helt separata, som ger varsin normalkraft, men hälften så stor.

Det här ser ut som ett problem som behöver bra upplagda skisser för att
förklaringen ska bli glasklar för vem som helst. Påminner lite om att förstå kraften vridmoment. (Kolvtryck i motorn) Det är inte så svårt problem som det ser ut. Problemet är att det är lätt att vända det bakåfram i huvudet.

En snabb komenter till Anders, det finns ju ok med delade belägg för varje kolv per sida. Uträkningen blir densamma som du säger..

En cylinder i ett flytande ok har en vägg på motsatt sida mot kolven som i praktiken fungerar som en andra kolv. Panterans orginal bak-ok har flytande ok bak med cylindern på ena sidan skivan. Den cylindern har en kolv i var ände. Den ena trycker på belägget och den andra på det flytande oket. Själva cylindern monteras fast i upprighten. En viss vägledning. En kul utmaning att få till en spikrak förklaring. Jag gör en extrasida.....

Göran Malmberg.

Ja, jag antar att man har det för att få en jämn slitagebild av bromsbelägget. Motsvarande effekt fås på enkelkolvsok (sannolikt även på en del tvåkolvsok) genom att kolven inte ligger an lika hårt runt sin diameter, bromskolven är så att säga "jackad".

Utzon har en bra bild på det på sin hemsida, hur det ska justeras http://194.236.144.246/My931/trix.html

Edit: länk inlagd

ok ok, liten felformulering.
Skall man räkna fram klämkraften över skiva så räcker det med den totala kolvarian på en sida för kraften på motstående sida är lika stor.
Typ kraften från ett lutade kylsskåp, men vi har 2st friktionsytor en på bröstet och en i ryggen oavsätt om vi står mott väggen eller mellan 2st lutade kylskåp.
Ryggen och bröstet är då var sin sida på bromsskivan.

Ja det borde väl vara ungefär samma princip vid inbromsning och acceleration som vid kurvtagning; dvs man ska helst pricka strax vänster om första toppen i din grip/slip kurva ..

Sen kan jag tänka mej att kurvan ser olika ut beroende på vilket håll däcket belastas?