Allt Nytt | Kalender | Racerbanor | Arrangörer | Forum | Varvtider/Loggar |
![]() |
Racetech
![]() |
<< 1, 2 2 besök senaste veckan (12301 totalt) |
Det var när vi pratar alukardan den ska ligga 2 månader efter svetsning. Inte för att spänningar ska släppa utan för att alut är tokmjukt direkt efter svetsning och hårdnar efter några veckor. De som inte tror eller vill se hur mjukt är välkomna och få en enkel demo... Men räkna med att ni kommer bli illamående om ni har aludelar som bärande delar. _________________ Roland Johansson |
||||||||
jooo... alu-lgeringar behöver tid på sig att "härda"... drar mig till minnes från nån föreläsning....
(känns som om det var en konstig härdkurva också, ungefär som om styrkan var max efter nått dygn, för att minska ett tag innan det börjar hårdna igen)... kanske nån kan bekräfta mitt svammel eller nått _________________ Mats Andersen |
||||||||
ok, då är jag med. Jobbar med aluminiumprofiler i olika former, de håller inte alltid toleransmåtten så jättebra. Då är det iofs strängsprutat och inga svetsade delar, men de måste sträckas för att få rätt form.
_________________ Anders Karlsson Opel Commodore GS/E -77 |
||||||||
Använder man legerat aluminium så ska hela komponenten värmebehandlas efter svetsning. Tar definitivt inga två månader.
Nu tror jag du blandar ihop det lite. Styrka, alltså brott och sträckgräns hänger alltid ihop med hårdheten. Ju högre hårdheten är, ju högre är styrkan. Med ökad hårdhet drabbas man dock av minskad seghet, materialet blir alltså sprödare. Efter värmebehandligen är klar så kommer styrkan och hårdheten att börja sjunka och ju högre temperatur komponenterna vistas i ju snabbare sjunker hårdheten. Aluminium saknar också gräns gällande utmattning, dvs utmattning kommer alltid att fortgå tills att brott sker hur små än belastningarna är. Det är av dessa anledningar man måste inspektera och värmebehandla komponenter i aluminium i vissa intervaller. I många fall är dock intervallerna så långa att komponenten förmodligen kasserats innan, men gör man exempelvis en högt belastad kardan av aluminium så behöver inte detta vara fallet. |
||||||||
Re: Kardan - materialval?
Trisst att du sågar kolfiberkardan. Jag har mycket goda erfarenheter av dem och att spara över 20 kilo (i mitt fall) var ju knappast något nackdel heller... Och du, en kolfiberkardan är faktiskt sexig. Jag har en som står i garaget och alla som kommer på besök får något fuktigt i blicken när de ser den ![]() _________________ Mikael Kenson Ultima GTR-TT |
||||||||
Re: Kardan - materialval?
Klart att en kolfiberkardan är sexigt, men de extrapengarna som den kostar kan ge betydligt större viktbesparing i andra delar på en 32 år gammal amerikanare. ![]()
![]() ![]() |
||||||||
Re: Kardan - materialval?
Min stång till Novan väger 5kg.....komplett med yok och medbringare. Så Jeppsons väger kanske 6kg. och för ett antal10k pengar......kan jag komma på massor av saker som är sexigare än ett rör.... ![]() _________________ Håkan Carlsson 070-57 323 57 Bil: BMW e36R TimeAttack https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=49630&postdays=0&postorder=asc&start=462 |
||||||||
Re: Kardan - materialval?
haha jo jag har använt dem också men jag har ju inte så stor nytta av en två meter lång kardan på min nuvarande bil. Att överhuvudtaget behöva en kardan på en bakhjulsdriven bil är ju faktiskt ett bevis på att bilen är felkonstruerad i grunden... ![]() _________________ Mikael Kenson Ultima GTR-TT |
||||||||
Re: Kardan - materialval?
TYST!!! > ![]() _________________ "Full fart; spar tid." /Igino Cazzola Blandar italienskt, tyskt och engelskt i en härlig gröt. |
||||||||
Hittade detta på nätet, hittar ingen direkt anledning till varför han kört sönder den (iof skummade jag bara) men intressant att se hur söndertrasad axeln är...
![]() http://corner-carvers.com/forums/sho |
||||||||
Motorenova
Ett annat tips: Jag lät bygga min kardan hos Motorenova i Helsingborg, dom har övertagit gamla Unicardans (tror jag dom hette förr) utrustning + en gubbe som bara bygger kardaner. Dom har även ett kalkylprogram där dom matar in data, varvtal, längd, diameter o.s.v. Jag kan tala om att jag blev förvånad (och lite kallsvettig) över hur mycket man behövde gå upp i diameter när kardanen börjar bli lång, ca 1300 mm +, inte linjärt utan det sticker iväg rejält med längden. Själv hade jag tanke på att få byggt en utan mellanlager men den jag hade med för ombyggnad skulle "bara" palla ca 6000 rpm. För att klara ca 8000 rpm skulle diametern bli ca 100 mm (!). Till min Cortina blev det en tvådelad, kortad kardan från en Volvo 940 Turbo (ambulans) och nu klarar den 20000 rpm ( !!! ). Detta gällde för stål. Har ej tillgång till mått och priser nu men kan fixa fram det om du funderar på detta alternativ. _________________ Kent Andersson |
||||||||
För att se lite teoretiskt på det ...
Att alijumjum skulle klara vridning bättre än stål är inte sant rent teoretiskt. Skjuvmodulen är G=E/(2(1+v)). E är elasticitetsmodulen (stål =210000N/mm2, alu=70000). v = "ny" (stål=0,31 alu=0,33). Alltså G_stål=80770, G_alu=26316 För att kompensera detta måste man ha tjockare gods i alijumjum-kardanen. För att då få samma vridning i de olika stängerna (lika långa, samma vridmoment) måste G_stål*lv_stål=G_alu*lv_alu lv=vridtröghetsmomentet som för rör är lv=pi*(stordia^4-lilldia^4)/32 När man är klar med detta är det bara att stoppa in sina värden för diametrarna och jämföra masströghetsmomentet som i vidare beräkningar innebär att mer energi åtgår för snabbare rotationsacceleration om J är högt. Alltså, masströghetsmomentet (J) för hålcylinder: J=densiteten/2*pi*(stordia^2/4-lilldia^2/4)*Längden*(stordia^2/4+lilldia^2/4) Densiteten för stål är 7850 kg/m3 och alu 2700. Så har någon lite diametrar på en stålare så är det bara att sätta igång å räkna! Mvh Ronny _________________ R0nny St@vervik Firebird -88. ![]() |
||||||||
CrMo beskriver bara en viss typ av legerade stål, bland dessa finns exempelvis AISI 4130 och AISI 4340. AISI 4130 är mycket vanlig i burar, bärarmar, uprights och liknande, 4340 är vanlig i bland annat vevstakar och vevaxlar. Genom värmebehandlingen så kan man välja vilka materialegenskaper man vill ha. man kan då välja mellan ett hårdare, starkare och sprödare material eller ett mjukare, segare och svagare material. Man kan även härda materialet på ett sådant sätt att man för önskade egenskaper på olika ställen, en vevaxel exempelvis har en seg kärna men ett härdat yttre för tapparna. Väljer man att härda materialet på ett sådant sätt att det blir mycket starkt men sprött så har man förstås möjligheten att använda tunnare gods genom en högre brottgräns. Samtidigt måste man då vara mycket försiktig när det gäller sprickor, en spricka och hela komponenten kan haverera. Likaså finns en risk för haveri om man utsätter komponenten för kraftiga slag. Väljer man istället att härda materialet så att det blir segare men inte lika stakt så måste man använda kraftigare gods men risken för haveri pga sprickor eller slag är betydligt mindre. Då risken för haveri genom sprödhet är större så är i regel ytfinishen, materialkvaliteten och eventuella behandlingar som ex. kulpeening viktigare än i samband med sega material. |
||||||||
![]() |
Racetech
![]() |
<< 1, 2 2 besök senaste veckan (12301 totalt) |