Allt Nytt | Kalender | Racerbanor | Arrangörer | Forum | Varvtider/Loggar |
![]() |
Allmänt banåkaforum
![]() |
2557 besök totalt |
Funderingar kring dämperi m.m. - Behövs det ÖHT?
Ja inte på en vanlig bil, men om man ska bygga en racersportvagn el dyl, är det möjligt att strunta helt och hållet i stötdämpare, fjädrar o (till viss del) krängningshämmare. Se bara på en vanlig gokart, världens bästa väghållning, helt utan några dylika "onödiga" instrument. Stel bakaxel, 0 dämpning, inga krängare (även om div. stag på chassit kan fungera som krängare) direktstyrning... låter halvdannt. Men funkar ju ypperligt. Så, hur skulle en vanlig gokart i skala 3:1 fungera, med samma vikt/effektförhållande som en vanlig tävlingsgokart. (säkert fruktansvärt tungstyrt, men det borde gå att ordna :-p) I karting är stolen och dess placering oerhört viktig, eftersom 50% av totalvikten sitter där. Med mycket högre totalvikt blir det en helt annan grej. Har även hört att en F1-bil bottnar ur helt och hållet i farter över 160km/h (pga downforcen), och efter det är det enbart har däcken som ger ngn stötdämpning. om det är sant, så är ju en F1a lite som den stora gokart jag ser framför mig, eftersom dem sällan kör under den hastigheten. Men i så fall - Varför lägger teamen ner så mkt pengar och tid på stötdämpare och dess uppbyggnad (eller gör dom det, kanske inte är så viktigt som man kan tro???) Funderingar från sjuksängen. ![]() _________________ Anders Egeland - avdankad racerchaufför Kör mest barnvagn och mtb nu för tiden. |
||
Kan ju säga att Champcar bilarna inte bottnar ens vid över 300 km/t, det ser man i kameror på bilen. Har svårt att tro att F1:ornas hjulupphängningar skulle klara den kraften, speciellt över curbs i 250 blås. Att en gocart inte har fjädring är för att det inte skulle funka med den stela bakaxeln då innerhjulet ska lyftas i varje kurva, tror oxå att fjädring/differential på en gocart skulle kosta för mycket i vikt för att bli snabbt. |
||
En kart har visst fjädring, varför tror ni annars att det är så viktigt med olika hårdheter på bakaxel, hublängder, en massa vridbara extrastag på ramen, ett väldans krånglande var stolstagen skall sitta, etc.. Om det bara vore så att en kart var en tvärstum rörhög mellan fyra hjul så skulle knappast toppförarna spendera drivor med chassin och nya uppdateringar vore ju meningslösa.
_________________ /Anders Ytterström #24, #64, #88 |
||
Kan inte tänka mig att F1 bilarna bottnar fjädringen p.g.a downforcen. Det skulle innebära att bilens betende skulle ändras radikalt när fjädringen börjar bottna. Det skulle bli ett övergångsområde mellan den fart där inget hjul bottnar alls (inte ens vid broms/kurvtagning) och den fart där alla hjul är helt bottnade. I det övergångsområdet skulle bilens betende bli mycket oberäkneligt eftersom alla hjul inte kommer att bottna samtidigt.
Köper inte heller resonemanget att en gocart har världens bästa väghållning. Tror snarare att den är svårare att justera in och känsligare för vägens (banans) beskaffenhet. _________________ Tomas Lindbäck |
||
En gokartförare i toppen byter väl ram för de tar slut - de blir mjukare och mjukare av utmattning? Dvs de ska flexa precis exakt lagom, inte för mycket och inte för lite. Som ni skriver så är väl hela gokarten en komplex flexande, men även dämpad, virrvarr av saker. Kan inte vara lätt o lära sig att ställa in om man ska vara i toppen....
_________________ ![]() |
||
F1 bilar har fjädring. På markeffektens tid hade dom i praktisk mening ingen fjädring pga att de ville ha ett konstant avstånd mellan bilen och marken.
Som ovanstående talare säger så har kartar fjädring fast den sitter i ramen. _________________ Magnus Wennerberg Porsche 911 Targa -77 (originalish) Porsche 911 Coupe -69 (busbil för bana) Porsche 924 -79 (busbil för gata) Porsche 931 -79 |
||
Alltså har min gamla privata bil ett avancerat "chassifjädringssystem"?! Den gnäller i alla gummilister runt dörrarna när jag kör upp på en trottoarkant... Jag vet, jag hade lite tråkigt o kunde inte låta bli....
![]() |
||
Re:
Ja, även idag har de väldigt hård fjädring för att hålla någorlunda konstant höjd i olika hastigheter, nu är det mer för att inte bottna fjädringen och hålla tyngpunkt och fjädringsgeometri något så när konstanta. Downforcen varierar antagligen något med bilens höjd men inte nära på så mycket som den gjorde på markeffekttiden, då var det av högsta vikt att bilen skulle hålla konstant höjd över marken eftersom höjden påverkade downforcen extremt mycket. I båda fallen är det dock inte fråga om bottnande fjädring, skulle man vilja köra gocartvarianten skulle man välja fjädrar styva som spett så att bilen var stenhård i hela registret, att låta fjädringen bottna vid ett visst marktryck fungerar knappast praktiskt. Att marktryckets varierar med bilens höjd över vägen kan få en del otrevliga effekter om inte fjädringen är rätt kalibrerad mot marktrycket. När framfjädringen trycks ihop ökar marktrycket vilket gör att fjädringen trycks ihop mer och marktrycket ökar.. Osv. Detta till fjäderkraften blir tillräckig för att bryta spiralen och det omvända sker, fjädringen expanderar, marktrycket minskar osv... Detta kan orsaka mycket otrevliga självsvängningar i fjädringen. För att undvika detta måste fjäderkonstanter och dämpkurvor matchas mot downforcen och dess beroende av bilens höjd. Ibland misslyckas man och följden blir spektakulär, t.ex. Mercedes i Le Mans för ett antal år sedan. _________________ Tomas Lindbäck |
||
om f1-bilar hade så simpelt utstuderad fjädring att de i princip ingen fjädring har i antingen låga eller höga hastigheter, skulle de då inte få lite mer problem över curbsen?
undrar när de ska tillåta aktiv dämpning igen förresten? _________________ Per Kristoffersson Kristoffersson Engineering |
||
Är inte säker om F1:or är fullt utfjädrade i viloläge, tror inte det men de ligger i alla fall nära full utfjädring.
Dock är det bara halva sanningen. Fjädringen i en F1 består till stor del av däcken som är ganska låsta av reglerna. Eftersom däcken har den höjd de har kommer de att fjädra en hel del och den "normala" fjädringen kan göras styvare. Att jag inte tror att fjädringen är fullt utdragen i låg fart är att de då skulle ha ett helt odämpat system. Däcken har en fjäderkonstant men väldigt lite dämpning, detta skulle nog inte fungera så bra. Senaste Race Tech hade dataloggningskurvor från fjädringen på en A1GP bil. Fram hade de 6 mm slag på dämparen innan den fick kontakt med genomslagsgummit, detta skedde p.g.a downforce i högre hastighet. Dock innebär inte det att fjädringen var bottnad, gummit används ju som en extra fjäder och de utnyttjade ca 10 mm slag totalt. Vet inte riktigt vad utväxlingen till hjulet är men skulle tänka mig att hjulrörelsen i alla fall är dubbelt mot dämparen. _________________ Tomas Lindbäck |
||
om man kollar på F1 brukar de visa slow motion sekvenser när bilarna går över kurbsen. Då syns det ganska tydligt hur det fjädrar både i däck och fjädring.
_________________ Magnus Wennerberg Porsche 911 Targa -77 (originalish) Porsche 911 Coupe -69 (busbil för bana) Porsche 924 -79 (busbil för gata) Porsche 931 -79 |
||
Tror nog det skulle funka utan fjädring då ändå kaross och däcken kränger mycket. Då skulle hjulen hålla vinklarna ganska bra, tror absolut att det skulle funka lika bra som för mjuk fjädring
_________________ Björn Ågren 75räser "stödlänk": https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=52875&start=0 156an https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=74988&highlight= |
||
![]() |
Allmänt banåkaforum
![]() |
2557 besök totalt |