Golf, tja...
Vi är många som är mer eller mindre insnöade på något visst märke, så även jag.
Det hela började när körkortet skulle bärgas, pappa hade en Golf GTD så övningskörningen gjordes till stor del i en sådan.
Sedan var det dags att skaffa egen bil och då testades både SAAB 99 och Volvo 142 innan jag skaffade min första GTI, en Mk:II -85
Men ung som man var så passade inte GTI:n till min plånbok så den byttes mot en CL av samma märke, men rötterna har aldrig gått ur.
För 2,5år sedan så inhandlades en Mk:I som skulle få fortsätta sitt liv som clubbräser. Ur med "allt" som inte behövdes, in med bur, en stol med 6p bälte och moccaratt.
Chassit fick sig ett helgängat och ställbart set KAV ben med uniball infästning fram. Delrinbussningar fram.
De pyttesmå bromsarna fram byttes mot Golf G60 skivor och klossades med Mintex 1144 belägg. bak orört (och oöppnat
)
maskinellt är den en orörd 1800cc på 112hk -20år/19000mil som levererar tillräcklig kraft för att maka på de 820kg som skall uppbäras (OK, 900kg med chaffis...)
Premiär på bana i nuvarande skick har skjutits upp ett par gånger av olika anledning, men söndagen den 17/8 blev det av, Sviesta med Attitude.
Bilen funkade OK, man är ju lite försiktig när det är premiär och den skall funka ytterligare 26mil hem igen (ingen kärra?
,aldrig mer!!)
Det enda som inte var bra var att en varm bromsskiva tar mer plats än en kall... >
men det går att rätta till!
Säga vad man vill, men bilen kommer att få vara "trailerqueen", jag är inte man nog att sitta och åka i en sådan bil en massa mil, jag saknar min radio, acc och all övrig bekvämlighet...
bild... (Foto, Samuel Gustafsson, Attitude)

Inget onödigt "tjafs" som en del sätter på för att dom tror att det skall gå fortare.
så då blir i alla fall bilens dröm uppfylld

