| Allt Nytt | Kalender | Racerbanor | Arrangörer | Forum | Varvtider/Loggar |

![]() |
Allmänt banåkaforum
Viscodiff? Bra eller dåligt?
|
1, 2, 3 >> 12168 besök totalt |
|
Viscodiff? Bra eller dåligt?
Ska sätta i en "R" låda i bilen . I lådan sitter det en viscodiff som standard och den överför max 190nm till det hjul som har bäst grepp. Nu till frågan , kommer diffen orka med minst det dubbla i vrid eller kommer den att ge med sig. Går det att på något viss förstärka diffen eller skimsa om den så att den överför ännu mera vrid till det hjulet som har mest grepp.Ni som kan det där med diffar skriv gärna hur en sådan fungerar , är ny på det området.
_________________ --VVTS-- |
||||
|
Re: Viscodiff? Bra eller dåligt?
Är en sådan diffbroms tempererad på något sätt, jag inbillar mig att dess egenskaper varierar mycket med dess temperatur pga viskositetsändring av vätskan. Vi "normal" körning så jobbar den ju nästan inget alls, så när den plötsligt behövs så är det så att säga "alltid" "kall". Men vid banåka när den används regelbundet så puttar man ju in energi i den och då kanske egenskaperna ändras. Bara jag som spekulererar.... Fast å andra sidan så används ju viskodiff som mellandiff till AWD-varianter av Porsche 993 och 996 _________________ Pär Hylander |
||||
|
Diffen "borde" orka med att överföra lika mycket moment oavsett hur mycket du trimmar motorn (för det var väl så du menade?).
En diff till en FWD-bil delar olja med resten av växellådan. Oljans temperatur är i hög grad beroende av vilka varvtal ingående axel och de olika dreven roterar med. Det borde gå att shimsa om diffen och därigenom öka förspänningen på diffen, jag tror dock inte att det är att rekommendera på en FWD-bil för gatbruk. Jag har läst att andra som gjort det tycker den blir bråkig och tungstyrd. _________________ Mvh Micke Holmström aka Vitakadetten Längtar tillbaka till ringen! |
||||
|
Instämmer med föregående skribent. En viscodiff består väl av en slags kletig olja? "Bränner" man den oljan så får man kasta diffen? har för mig att man inte kan byta den iaf...Har svårt att tänka mig att man kan shimsa om den för att få ökad spärrverkan.
_________________ /Mvh M|cke F@.gner |
||||
Ja, det stämmer nog, till viss del ivf, men dessutom inverkar effekten man skickar igenom växellådan. Verkningsgraden är nog relativt konstant och då blir energiförlusten, dvs uppvärmningen av lådan, hyggligt proportionell mot effekten. _________________ Pär Hylander |
||||
|
Jag har fått förklarat för mig att en visco-diff innehåller ett slags silicon som låser drivaxlarna när värme uppstår. Om siliconet skulle bli överhettat är det förbrukat och eftersom det ska vara ett slutet paket i diffhuset så är det bara att kassera diffen om den gått för varm.
_________________ /Anton Lillsund |
||||
|
Mig vetligen är det inte värme som styr utan hastighetenskilnaden på de 2 axlarna, hmm eller vad man skall säga.
om vi tar en tallrik filmjölk, i filmjölken stoppar vi ner en plan rund skiva med en pinne i mitten. Snurrar vi nu på pinnen långsamt kommer filmjölkstariken stå till men stoppar vi en borramaskin på pinnen så kommer tallriken vilja snurra med. Vi har just uppfunnit en filmjölksdiff
En viskodiff bygger på denna prinsip, men det är ett jäng skivor som sitter som sitter fast i huset och varannna på axeln och gucklesmack i mellan som är typ inte filmjölk. _________________ Johan Sjölinder |
||||
Mycket bra beskrivning på hur det fungerar. Nu fattar man ju tom vad som händer _________________ Nu Porsche 996 Turbo. Tidigare: Audi RS4 B5 Audi S2 |
||||
Filmjölksdiff.
|
||||
Klockren beskrivning, tack!
Tom med jag förstod!
_________________ /Anton Lillsund |
||||
Filmjölksdiff? Hrm... det låter ekonomiskt, man kanske borde testa
Du vill inte vara så snäll och förklara vad skillnaden mellan en lamell diff och en viskosdiff är då du verkar kunna förklara det här så vi vanliga dödliga förstår och kan associera?
|
||||
_________________ Brukshäcksarsenalen: Citroën Xsara Picasso 1,8 -05 Opel Vectra 1,8 -09 |
||||
|
Andrew Petrykowski:
citat: Du vill inte vara så snäll och förklara vad skillnaden mellan en lamell diff och en viskosdiff är då du verkar kunna förklara det här så vi vanliga dödliga förstår och kan associera? Börja att sök på "diffbroms" i forumet, hmm skall finns en tråd i fakta om detta. Räcker inte det så fråga igen så skall jag se om jag kan svara. _________________ Johan Sjölinder |
||||
|
citat:
Viskodifferentialen är som en diffbroms med lameller men innehåller en silikonolja som kan variera sin viskositet ("trögflythet"). När det uppstår en varvtalsskillnad mellan lamellerna "vispas" oljan och blir varm. Värmen gör oljan mer trögflytande och det uppstår en diffbromsverkan. På så sätt utjämnas kraften mellan axlarna. Viskodiffen används huvudsakligen som mittdifferential. Tack Eric Hmm jag hadde lite fel, tyligen är den värmekänslig också. Men min liknelse är i prinsip rätt bara att diffverkan ökas med att temperaturen på vätskan höjs Sorry för missen. _________________ Johan Sjölinder |
||||
Hittade en bra länk till howstuff works i den tråden Tror jag fattar allt ganska bra nu
|
||||
|
finns säkerligen bättre svar på frågan på nåt volvoforum men på den tiden jag var inne på att skaffa en 850R så läste jag mig till att den diffen inte höll något vidare och att bilar typ "autotech 850n" som går så fort på strippen skaffade en annan diffbroms redan tidigt i trimningsgraderna.
jag skulle dock tippa att hur bra diffbromsen håller beror väldigt mycket på hur man kör, viskodiffbromsarna i imprezan håller fint så länge man "undviker att göra donuts på asfalt" har det sagts på imprezaklubben, mina fungerar fint än (superskoj på snö). Det är även mig veteligen så att om oljan i en viskodiffbroms bränns så är den bara att kasta. _________________ Pontus Fyhr |
||||
Jag skall be Magnus att införa Avatarbeteckningen Fysikpolis parallellt med Forumpolis. Fuling har helt rätt att det är hastighetsskillnaden och inte uppvärmningen som ger låseffekten, vilket ju är en otroligt spridd och "etablerad" sanning (felaktighet=). Tyvärr så är filmjölksexemplet inte korrekt utan det visar bara att man vid högre hastighet tillför mer energi vilket överkommer energiförlusterna i filmjölken vilket gör att man får en rörelse i filmjölken ända ut till tallriken vilken då vill snurra med. En visco diff fungerar iställlet som följer: Silikonvätskan som används har en egenskap som innebär att den solidifierar (stelnar) när den utsätts för skjuvning. Skjuvning innebär att man belastar någonting på så sätt att man kan tänka sig att materialet(t.ex. vätska eller fast ämne) klämms mellan två parallella ytor och där den ena ytan förflyttas. (se bild) obelastat yta 1 ------------------------------- material IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII yta 2 ----------------------------- Belastning -----> -------> yta 1 ------------------------------- material IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII yta 2 ----------------------------- om materialet är en vätska så kan yta 1 fortsätta röra på sig och lite kraft överförs till yta 2. Destu högre viskositet (trögare) vätskan är destu mer kraft överförs. Med silikonvätska så har den som jag sade tidigare egenskapen att den solidifieras när den utsätts för skjuvspänningar, detta innebär att materialet mellan ytorna blir "fast" och att yta 2 i diffen får "nästan" samma kraftöverföring som om materialet hade varit fast från början. Vid låga hastighetskillnader så blir skjuvningen liten och materialet solidifierar inte och det överförs ingen (större) kraft mellan yta 1 och yta 2. En likande vätska går att blanda ihop i köket. Tag Potatismjöl (stärkelse) och blanda ut i varmt vatten tills du får en mättad lösning (det går inte att lösa upp mer). Låt kallna och stoppa ner en sked. Dra upp skeden långsamt så händer inget, men om man rycker upp skeden så vill koppen följa med. Jämför med filmjölk och du ser skillnaden mellan de två fysikaliska mekanismerna. _________________ Christian Merheim
- There are places were only a racecar can take you - |
||||
![]() |
Allmänt banåkaforum
Viscodiff? Bra eller dåligt?
|
1, 2, 3 >> 12168 besök totalt |

