Svara på inlägget  Forumlista  ->  Våra race- och banåkarbilar
BMW 332ti Eifelwagen Hemma för lite spabehandling!
26 besök senaste veckan (849972 totalt) << Föreg. ämne | Nästa ämne >>
<<Föreg  1, 2, 3 ... 71, 72, 73 ... 177, 178, 179  Nästa>>
   
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 13:02     Re: Citera

BaaderMeinhof skrev:
Det kan ju skilja lite i utväxling också...


Jag kör ju 3.43 vet inte vad han kör men original är väl typ 3.15, dock kör jag bromsat det gjorde inte han vilket han ojade sig mkt över.


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 22:59     Ringenresan II / 2010 / Dag 1 / resan ner / Citera

Året var 2009 och en underbar resa var ett faktum, ALLT stämde från början till slut, skulle det gå att toppa detta nästa år? Nja redan innan årets omgång insåg jag att det inte blir så bra igen ever! Bra kan det dock bli och det skall vi minsann se till och ordna.

Årets resa har kantats av en massa missöden som var och en har varit tillräckligt allvarliga för att det skulle kunna bli inställt. Det har varit defekta bromsar, defekta styrstag, kass diff och läckande stötdämpare och gud vet allt, till råga på allt toppas resan av lite strul även på andra plan om man säger så, alla verkar inte lika förstående inför en resa som denna Jag vill dock passa på att tacka alla ni som hjälpt mig på traven med bilen, Need For Speed, XYZ Sweden, Pean, Euromaster Lundavägen, JMB och en bunke andra ingen glömd!

Nåja torsdag morgon går jag upp strax innan tuppen och ser till att hälla i mig några baljor kaffe, kroppen har fått för lite sömn dom sista dygnen så pigg var man inte. Det blev även lite packning, putsa rutor och lite socialt umgänge med familjen. Till slut bär det iväg mot Malmö för att möta upp mitt resesällskap i form av familjen Falk (far och son) från 08 området. Från början var vi 3 bilar men min granne och goda vän behagade bli sjuk och kommer ett dygn senare förhoppningsvis lite kryare.

På mötesplatsen fylldes tanken upp och vi hälsade på varandra i god rejsa anda, alla ville iväg så vi såg till att göra oss redo och sen körde vi helt enkelt! Första etappen var till Rödby där man får en paus i form av båtresan, vägen dit är i vanlig ordning ganska trist och utslätad. Det förekom inga konstigheter och vips så var vi framme vid båten. Själv hade jag en Brobizz som även täckte färjan och jag fick åka gräddfil rakt in på båten, knasigt nog kom inte mina vänner med denna båten då något strulade i vanliga påsläppet. Nåja det gick båtar varje halvtimma så det var relativt lugnt. Överfärden gick bra, en kopp kaffe satt gott då jag fortfarande var riktigt seg i knoppen, den där halvtimmen jag fick vänta på dom skulle helt klart investeras i en stunds vila och så gjorde jag!

Till slut dök sällskapet upp, vi väntade även in ett par vänner som skulle möta upp oss här och till slut kom även dom, det är alltid lite trevligare med sällskap även om man sitter i olika bilar osv.. Färden påbörjades och nu var man i alla fall på tysk mark vilket kändes förvånande bra ;-) Att åka bil på tyska motorvägar är inget upphetsande att skriva om, jag tackar mig själv för att jag investerade i öronproppar då det verkligen blev tyst och skönt. Bilen har blivit väldigt högljudd och framföra, inte blir det bättre i farter mellan 100-200 i heller. Bilen har något olustigt för sig att gå något lite varm i riktigt höga farter, det är inga problem i köer och så vidare men pressar man upp bilen i 180 eller högre ser jag att nålen rör sig åt höger i värsta fall kanske 75% av avståndet mellan mitten och första strecket åt höger, jag bara håller tummarna för att det inte blir en repris på förra motorn.

Ganska tidigt på resan i själva Tyskland började vägarbetena och farterna sjunker, dock var det inga riktigt stora störningar. Vi fortsatte och i den mån det gick försökte vi hålla en relativt god marschfart. Stundtals dök det upp lite stau och visst fastande vi ibland men det var aldrig några milslånga köer. Första tankstoppet var lite sisådär rolig upplevelse, en av Falkarna såg att det fanns 102 oktanig soppa och givetvis skulle jag ha det, men oj vad det kostade!! 1 liter kostade 1.55 och sist jag var nere kostade soppan något på 1.30 så det kom lite som en chock. Vi passade även på att få i oss lite skräpmat och sträcka på benen efter ett antal mil i bilen. Jag måste erkänna att skalstolen var inte lika bekväm i år som senast men jag orsaken går att finna i en inte helt försumbar viktökning på föraren än något annat.

Färden fortsatte och då jag varken kan tyska eller har radio i bilen fick bilen före sköta kollen på trafiken, strax innan Köln fick dom info om en LÅNG stau och vi tog en alternativ rutt, allt flöt på och vi kom snabbt förbi Köln utan några stopp! Vädret började förändras lite nu och molnen blev ganska snabbt regntunga, regnet kom och gick i omgångar med varierande styrka dock var det aldrig så pass att det blev svårt att ta sig fram. Med tiden så började trafiken lätta upp, regnet avta och farten öka, det tog inte så långtid innan man började känna igen det härligt böljande lanskapet med sin fantastiska natur med andra ord man började känna att man var hemma snart :- )

Äntligen såg man första skylten mot Nürburgring och hela kroppen började spralla av glädje och förväntningar inför veckan som skulle komma. Den sista biten gick på små slingriga helt underbara vägar. I typiskt Eifelbergstil regnade det OTROLIGT mycket ena stunden och var torrt den andra stunden men vem brydde sig just då, nu ville man bara komma fram. Väl framme passerade vi komplexet (blä!)och svängde ner till vår by Meuspath som ligger mellan komplexet och Döttinger höhe för er som känner till området någorlunda (och gör ni inte det så åk dit för helskotta!) en alldeles underbar lite by som har stannat i tiden, tyst och stilla men ändå med gångavstånd till alltihopa, äntligen var vi framme!!

Efter att ha lokaliserat nycklar och plockat in våra saker klämtade mat och ölklockan för oss alla tror jag, man kände att nu var det dags för lite avkoppling efter en lång resa. Jag ringde ett par samtal till några vänner som fanns på plats, dels var det Christian som bor i Nürburg och sen var det David som var på plats sedan ett par dagar. Det blev några vänner som till slut samlades hos Renate på bykrogen Lindenhof som är mitt absoluta favoritställe.

Herrejesus vad det var gott att komma in i lokalerna, förvisso rätt rökigt i själva bardelen men här mår jag bra kände jag, all historia alla minnen. En stor kall Bitburger beställdes in i väntan på något smarrigt att käka. För er som inte vet så är första klunken kall öl på lokala krogen i Nürburg efter en dagslång resa fullt jämförbart med andra lyckliga stunder i livet, som första första kyssen, första barnet, lyckan av att få till gång till en toalett efter att ha legat i fält en vecka osv.

Sällskapet var ypperligt och en härlisch gigantisch schnitzel slank ner i ett nafs, för att maten inte skulle fastna på vägen ner beställdes en extra öl in, för matsmältningens skull såklart. Att bara sitta o tjöta lite med goa vänner är något jag kan göra ganska länge, dock var vi ypperligt möra efter både resa, mat och några öl så vi beslutade oss för att åka hem och knyta oss i kristlig tid. Att man skulle sova gott var det INGEN tvekan om. Efter att ha tackat för oss och betalat högst rimliga pengar åkte vi hem och bäddade ner oss. När jag hade sorterat ut tankarna några microsekunder och kommit fram till att allt gått bra och man nu hade en alldels speciell tid framför sig somnade jag riktigt gott, antagligen med högljudda snarkningar precis som det skall vara. Tack du gode gud här uppe i Eifelbergen för att jag får vara här och njuta av dina frukter :- )



_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 21 Sep 2010 14:50, ändrad totalt 4 gånger
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:00     Ringenresan II / 2010 / Fredag / Citera

Mmmm.. vaknar tidigt i vanlig ordning men idag känns det inte som en vanlig "dags att gå till jobbet dag", näe en slags positiv klump i magen berättar att detta är dagen då äventyret börjar på allvar! En vecka nere på ringen med allt vad det innebär. Efter att ha klarat av morgonbestyren bestämde jag mig för att ta en promenad för att insupa atmosfären och inspektera mina temporära domäner :- )

Solen hade inte hunnit kika upp än och fåglarna kvittrade lite avvaktande men på något vis kunde jag ana att solen var på G och att det skulle bli en härlig dag. Lugnet är totalt i vår lilla by och alla husen har sin egen lilla charm och form, det är inte som hemma i Svedala med 100 hus stöpta i samma form och tack för det! Promenaden var tänkt att gå igenom skogen upp till Pistenklause i Nürburg, ner till insläppet och vidare hem igen genom tunneln under banan. För en otränad skånepåg med 0.05 ton för mycket vikt runt naveln var det en stundtals tuff promenad men inte en sekund var jag tveksam, solen började så smått klättra upp och värma landskapet, ett par bockar uppe på en höjd kikade på mig och undrade om jag var riktigt klok som traskade runt vid denna tid, till och med fåglarna började nu kvittra ordentligt! Turen blev något kortare men högst marginellt och efter 30 minuter var jag vid insläppet till den heliga nordslingan, här har man stått ett antal gånger och suktat, man har kommit ut från banan både nöjd och väldigt missnöjd osv men kärleken har aldrig sinat!!



Färden fortsatte mot hemmet och att det skulle bli en vacker dag var det nu ingen tvekan om, hela himlen var gul som en citron och molnen som fanns började försvinn, nere i "min" by fick jag ett par fantastiska vyer, vackra så man nästan blev tårögd. Speciellt en vy minns jag väl, ett öppet landskap, en läcker soluppgång och ett bås med hjärtformade fönster som blickade ut över landskapet. Det såg ut som en mix av jaktbås och "njut av utsikten/livet bås"



Nåja dags för frukost och Nu skulle det smaka efter en 45 minuter lång promenad i bra tempo. I vanlig ordning serverades en rejäl frukost där det inte saknades något, mitt resesällskap verkade nöjda även med den generösa frukosten.

Fredag innebar körning på banan så det som först och främst prioriterades var att tanka upp bilen, efter att ha gjort mig i ordning och tömt bilen på allt onödigt som verktyg, däck, kläder mm. bar det av mot Döttinger Höhe för lite racesoppa :- ) Ett besök på den macken är bara det en upplevelse med det klientelet som besöker stället. På väg ut från macken vinkar en kille i en Mercedes som om han ville ha hjälp och snäll som jag är stannar jag till, samtidigt noterar jag att det är Doktor Eick som vinkat in mig vilket såklart var roligt, det var ett år sedan sist så vi hade lite att tjöta om, dagen till ära var det industripool och på några minuter längs med vägen passerade kommande modeller som Porsche 998/Nya BMW M5/Nya Audi A8/MB SLS AMG/Nya 6 serien från BMW, så här i början av resan blir man rätt paff av den samlingen bilar på så kort tid. Vi hade båda lite saker att beta av så vi skiljdes åt och skulle höras längre fram, själv beslutade jag mig för att åka ner en svänga till Pflanzgarten för att kika lite på hoppande bilar. Jag blev belönad med en hel bunke snabba bilar framförallt från MB men även från Bmw, Opel och några andra. Killarna som hanterar dessa prototyper i olika stadier kan verkligen plåga bilarna längs med slingan.

Efter ett tag känner jag mig nöjd och tar den härligt slingrande vägen ner till Adenau och Euronics för att införskaffa ett kontantkort till det mobila bredbandet. Jag får mycket fin service och för 39 Euro får jag både modem och 4 dagars fri surf med bra tryck. Därefter kostar det 2.5 euro per påbörjat dygn men man köper minst 15 euro åt gången. Efter att ha fixat detta var det dags för en avkopplande stund på torget, det blev en kopp kaffe och en intressant bok, bilen parkerades utanför längs med trottoaren där jag trodde det var ok att stanna. Efter att ha fixat kaffe och pratat ett par ord med en rejsavän satte jag mig i solen och bara njöt av livet. Jag noterade lite senare att en lapp satt på rutan och trodde det var böter, det visade sig att en kille noterat att någon kört på bilen och sedan stuckit, killen hade skrivit ner en del info och ville bara delge mig det han sett. Jag inspekterade bilen men kunde inte se något, kanske hade han bara kört emot bogseröglan som satt fast där bak. Jag var i alla fall väldigt tacksam för killens insats, inte så ofta jag upplever den grejen från folk sub 20 så respect för det mannen! ;- )

Jag passade även på att shoppa lite andra saker och sen var det dags för en liten lunch då det skulle ta tid innan det blev mat igen. Det blev ett besök på prisvärda och välsmakande Asian Bistro som serverar schyssta prylar från morgon till kväll. Mätt och i vanlig ordning belåten lämnade jag stället och drog mig hemåt, det skulle preppas bil inför turistkörningen. Jag började med att tömma bilen helt på ointressanta saker, efter det blev det montage av videokameran och lite justeringar. Olja, kylvätska, bromsvätska, samt lite micklande med dämparna på bilen, det bidde en mjuk rumpa och en halvhård framdel så får vi se hur det funkar. Till slut rundade jag av med att kränga på r-däcken.

Jag samlade ihop lite personlig utrustning och begav mig mot insläppet för att vara beredd när det väl begav sig, redan nu såg man att det var gott om folk och lite till, hur det skulle se ut en timme senare vågade jag inte tänka på. Väl på plats hittade jag en vettig plats i anslutning till tryckluft och rut-tvätt. Då det var gott om tid kvar justerades både däckstryck och putsades rutor. Att fördriva tiden på detta ställe är inget större problem och speciellt inte dom första dagarna när man inte blivit mätt på alla läckerbitar. Det är en allsköns blandning av familjen Svensson i sin Fiat Croma, Nisse raggare i sin hottade men rostiga Sierra, Palle Blank i sin putsade dyrgrip, Putte rejs i sin vrålmekkade Polo med fullbur och Öhlinschassie, Seri Ös i sin 997 Cup GT3RSR och sist men inte minst alla motorcyklar, här finns plats för oss alla och det är väl det som är charmen med detta stället (och på samma gång det som gör det hela lite farligt)

Helt plötsligt tutade det högt och dom påtalade på tyska att nu var strecknung öffen eller nåt ; -) Budskapet framgick tydligt i alla fall då området blev lite som när man drar ner en pinne i en myrstack ( jo jag har provat) alla började röra sig mot sina fordon, starta upp, på med hjälmar mm. Efter några minuter så var jag redo och äntrade påsläppet och kortmaskinerna, kameran var redo under nackstödet och väntade bara på att bli avtäckt för att börja agera. Plötsligt befann man sig på andra sidan bommarna och jag kom på mig själv med att rabbla mantrat "ta det lugnt ta det lugnt ta det lugnt" Nåja denna gången var bilen så pass oprövad så att jag tog det verkligen lugnt men gud vad härligt att vara ute på banan! Detta första varv var tyvärr rena depressionen då bilen var riktigt kass och när jag betat av första varvet hade jag bestämt mig, jag lägger ner och dricker pilsner istället. Bilen var mkt sladdrig och svårkörd, tempen steg lite, den hackade borta vid Galgenkopf trots full tank och kändes USEL! Gud vad deppig jag var när jag kom tillbaka i depån.

Jag gick runt och tyckte synd om mig själv ett tag sedan gick jag tillbaka och beslutade att prova justera bilen lite. Dämparna styvades upp lite runt om och däckstrycket sänktes ett antal hekton. Hoppet började komma tillbaka och jag begav mig ut igen för att se hur bilen betedde sig.Alla svordomar 10 minuter tidigare var nu som bortblåsta, visst bilen steg lite i temp men jag pressar bilen HÅRT nåt annat finns inte när man är där, inte för mig i alla fall. Bilen betedde helt plötsligt betydligt trevligare och kändes helrätt, fan vad gött! Att den hackade på första varvet vet jag inte varför men det hände inte mer sedan. Äntligen kunde man börja brassa runt och se hur bilen i övrigt skulle bete sig. Ganska snabbt kände jag att bilen drog bättre när det gick uppför i Ex-mühle osv.. Lika tydligt var det att bromsarna än så länge inte imponerade lika mycket som jag hade hoppats. Fadingliknande tendenser och lukten av överhettade bromsar skedde någon enstaka gång. Detta ansåg jag som märkligt med tanke på att bromsarna uppgraderats till M3:ans och med nya belägg från Performance Friction (06 tror jag) Nåja detta hindrade inte min framfart men gjorde mig lite försiktig stundtals.

I vanlig ordning var det gott om olyckor när det var mycket trafik, jag såg inga dramatiska incidenter men det var både bilar och motorcyklar som satte sig i räckena, en del försiktigt och andra gjorde det ordentligt. Ett flertal gånger blev det kortare stopp och alla som varit på plats vet vad det innebär i depån, KAOS! Trots all trafik fick jag några roliga varv och jag började komma överens med bilen och banan. Spårval har aldrig varit min starka sida men gud vad roligt jag hade! Ett flertal betydligt snabbare bilar fick redan denna dag bekänna färg och roligast är det nog när man kan jobba sig förbi GT3/GT3 RS/RS vilket skedde flera gånger under dagen. Bilen funkar inte bra under halv tank så att tanka nere på Döttinger höhe var något man gjorde några gånger men det var bara skönt med en kort paus mellan varven.

Redan innan jag åkte ner till ringen påtalade jag för en vän att bilen hade börjat kännas lite slapp i drivlinan typ hardyskiva eller dylikt. Detta fenomen hade nu börjats förvärras och jag kände att bilen var betydligt rörligare i drivlinan, ytterligare några varv senare blev jag seriöst orolig då det började klonka ordentligt där bak någonstans, första tanken var såklart att detta är slutet och att det blir DYRT. Jag lämnade området och körde iväg en bit för att på egen hand se om jag kunde lokalisera felet. När jag försöker närma mig diffen på min låga bil fräser det till i pannan och jag inser att jag brände mig rätt ordentligt på avgaset ;-) och inte såg jag nåt tokigt i heller. Jag ringer Dr Eick som rek. ett besök hos Peter Polack för att stämma av med honom vad det kan vara. Smidigt nog skall Eick dit så jag får lite vägledning dit även om jag på ett ungefär visst var det låg.

På plats tar Peter en provtur på gården och sedan lyfter vi upp den, felet uppdagas direkt i form av att 4 bultar som håller diffen lossnat ordentligt. Dessa är först dragna av mig själva ordentligt och sedan kontrollerade av en andra person så dom har definitivt vibrerat loss i efterhand, dessa skall fästas med locktite asap men nu nöjer vi oss med att dra åt samtliga och se över övriga bultar runt diffen. Det hela var avklarat väldigt snabbt och en kort provtur visade att allt var klockrent, 25 euro fattigare men samtidigt betydligt rikare än jag först trodde var jag nu på väg tillbaka till Nordschleife för att gasa vidare. Redan när jag närmar mig ser jag att det är sjukt mycket bilar, inte för att det hindrar mig men nog tusan är det roligare om det finns en lite chans till några fria varv.. Väl ute på banan funkar bilen klockrent igen om vi bortser från bromsarna, dom känns nästan ok men vibrerar lite och bettar inte 100 känns det som.

Första varvet under 9 minuter passeras och det känns alltid skönt, att förvänta sig några bra tider en dag som idag är bara att glömma. Jag hinner i alla fall med några sköna varv och fortsätter jaga skiten ur massor av bilar, visst blir man omkörd men det är väldigt sällan och det känns skönt, det blir liksom ett moment som får en ur spår och det är lika trist varje gång, speciellt i höga farter är det lurigt med omkörningar. På sjätte varvet börjar det klonka rejält vänster fram redan vid bron efter påsläppet, jag tvingas taxa runt till gamla påsläppet och köra av där. Jag ser inget direkt fel så jag beslutar mig för att sakta linka hemåt då dagen börjar gå mot sitt slut ändå. Väl hemma lyfter jag upp bilen och skall plocka av vänster framhjul när jag ser vad som hänt. Ett antal hjulbultar har lossnat, detta trots att jag dragit med mutterdragare! Jag drar åt dom och kollar så att det verkligen var så enkelt och det var det! Lite senare under kvällen fick jag förklarat att lackade fälgar kunde orsaka detta då färgen gick varm och då började bultarna krypa, mina fälgar var ju nylackade där hemma så det var säkert orsaken. Skönt att det var ännu ett enkelt fel att åtgärda. Nåja nu var dagen över vad det gällde banan och en kall BIT korkades upp och avnjöts i fulla drag, en stund på sängen med datorn och lite span på det jag filmat under dagen var riktigt nice efter denna dag. En dusch och en pilsner senare droppar Tobbe in även ha klar för dagen. Efter att vi har gjort oss ordning är det dags för Pistenklause som är bokat av Volvogänget kvällen till ära.

Väl på plats visar det sig att Kyparen schabblat bort vår bokning vilket var sisådär roligt, vi fick beskedet "10 minitues" vilket motsvarade en timme kanske men till slut fick en något decimerad styrka plats i restaurangen. Vi var ett bra gäng och runt om i restaurangen fanns det massor med glada vänner, nära och flyktiga men alla med samma sak i huvudet! Efter att ha fått in vars en stor kall öl lugnade man ner sig och beställde in mat. Även denna gång var min mat kall och jag tror jag slutar käka på detta ställe och väljer andra place, stället är hippt och har massor med historia men kan man inte värma en lasagne på en restaurang då är något seriöst fel, att kyparen har en tendens att vara stroppig och priserna är höga är inget som får mig mer sugen på att supporta stället.

Senare på kvällen traskar ett gäng av oss över till Lindenhof som numera är mitt absoluta favvoställe.
Rökigt och med sliten inredning men jordnära, vettig service, god mat och BITBURGER! Här spenderade man en bra stund men det blev trots detta en lugn kväll med en rimlig mängd pilsner, morgondagen var ju en lång dag på banan och det ville man ju inte missa. Att ha privatchaufför i form av en ej pilsnerdrickande rumskompis passade perfekt. Gud vad gott vi skulle sova nu efter en lång händelserik dag, trots lite fadäser så var jag absolut nöjd med dagen, allt hade löst sig relativt smidigt och jag hade fått några underhållande varv, då kan man väl inte gnälla?

Redan klockan 11.15 var det dags i morgon så det blev tidig uppgång för att hinna med allt, hoppas hoppas det blir lite lugnare i morgon men risken är ganska liten en nästan heldagsöppen lördag..

Tack för idag slut för idag..


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 23 Sep 2010 12:50, ändrad totalt 6 gånger
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:00     Ringenresan II / 2010 / Lördag / Citera

Gårdagens bravader till trots var jag uppe strax efter tuppen, min morgontrötte rumskompis gjorde att jag tassade ut och försökte vara smidig (som en elefant i ett kylskåp) Idag var det lördag och mer körning stod på tapeten, på kvällen var det dags för vår svenskafton på Lindenhof vilket såklart skulle bli skoj. Nåja jag började dagen med en rejäl morgonpromenad för att skaka av mig lite av gårdagen och insupa mer atmosfär. Även idag såg vädret väldigt lovande ut även om solen inte riktigt hade börjat värma upp landskapet. Precis som dagen före var det lite tungt men SÅ skönt att få lite luft, det tog inte så lång tid innan jag var uppe vid insläppet, här tog jag en kort paus och kollade om det hände nåt. Efter ett kort tag gick jag vidare och just då fick jag ett sådant där KODAK moment, ifrån avstånd hördes det klassiska ljudet från en äldre Porsche på trevliga varv, skönsången blir påtagligare och plötsligt så dyker en klassisk 80 tals 911 i originalskick fram genom soluppgången och den lätta dimman, bakom ratten sitter en Tysk gentleman i 55-60 års åldern och njuter, han passerar igenom rondellen i en precis lagom takt, inte sakta men inte på ställ, kombinationen avljudet och hela upplevelsen får alla kroppshår att resa sig och skinnet blir alldels knottrigt, detta var ett ögonblicks verk men det etsade sig fast för evigt på näthinnan!

Vägen tillbaka till boendet gick jag som i trans och bara njöt av vädret, området, upplevelsen och allt som jag hade kvar att njuta av! I vanlig ordning smakade en stabil frukost suveränt efter en bra promenad. Sällskapet var väl relativt pigga då jag nog får räkna mig själv som avvikande från genomsnittet. Efter frukost var det väl egentligen lite pang på rödbetan, körningen började relativt tidigt idag och innan dess skulle det tankas och tvättas rutor, sagt och gjort i nämnda ordning, Döttinger Höhe har expanderat både på insidan och utsidan men dagar som dessa kunde dom haft det dubbla antalet pumpar det hade varit kö ändå! Efter att allt var klart begav jag mig mot insläppet för att vara reda när det väl begav sig.

Redan en bra bit innan rondellen vid insläppet insåg man att det skulle bli gott om bilar idag, sidorna var kantade av bilar och även den yttre parkeringen på andra sidan gatan var välfylld! Nåja det gjorde väl inte så mycket, det gäller bara att vara först ut ;-) Vädret visade sig från sin allra bästa sidan med perfekt temperatur runt gissningsvis 15-20 grader och solsken, att vädret kan växla i en handvändning här uppe i bergen var något man förträngde. Plötsligt tjöt det i klockorna och alla rusade mot sina bilar, vissa hade lärt sig lite trix för att komma först ut osv. men SÅ brått hade inte jag, efter en 10 minuter en kvart var man ute igen på banan, denhär gången kom jag ner till området efter Hatzenbach så hade en båge redan smällt! Jag förstår mig inte riktigt på dom där djävulsryttarna, det är ju sjukt läskigt med bara 2 hjul och ändå matar dom på så in i bomben, nåja killen verkade klara sig bra och det är huvudsaken.

Utan att gå in på detaljer så försöker jag lite kort redogöra för bilens egenskaper under dagen. Däcken som jag kör med i år är Dunlops Direzza av generation II och här måste jag ge en hyllning till Dunlop! Ett fantastiskt grepp med tydlighet, lättbalanserat och kommunikativt, börjar det släppa en aning så är det nice and easy, slitaget efter hela resan är ju inte obemärkt precis men dom sliter jämnt verkar det som i alla fall, finns det pengar blir det helt klart Direzza nästa gång men frågan är om inte dessa däck räcker en resa till, tänker man på att förra resans däck (888) visade lite cord på ena däcket INNAN jag körde mina 42 varv och då höll dom ändå så måste ju dessa klara en sväng till då det är massor av mönster kvar.

Bilen i sig gick riktigt bra idag, tempen stiger trots att det inte är speciellt varmt ute men den håller sig under första pinnen åt höger, för att lugna mig själv kör jag stundtals med värmen på och en rutan öppen, jag är inte säker på att det sämre om jag stänger av värmen men jag gjorde såhär i alla fall.I övrigt känns bilen väldigt lättkörd med mina mått mätt, den svänger in som en dröm, motorn drar friskt och visst märks det att man har mer effekt mest hela tiden, utväxlingen som jag var orolig för skulle vara för extrem visade sig vara perfekt och jag har inte varvat ut ÄN i alla fall, jag kanske är för feg, jag kan i alla fall konstatera att det tog lång tid innan jag vågade släppa loss ordentligt ner mot Fuchsrörhe, faktum är att under årets gång har jag funderat lite på konsekvenserna i det partiet, jag har ju ingen bur och satsar friskt, med andra ord så börjar gubben i mig träda fram. Jag hoppas att en enkel halvbur får mig att se över detta och i framtiden mata på ordentligt : - )

Dagen bjuder på många härliga men ofta korta duster med Porschar, Corvetter, M3:or osv och jag saknar verkligen någon jämn kombattant att leka med för det finns väl inget roligare än att ligga och mata varv med en jämnsnabb bil. Generellt sett tycker jag att folk visar hänsyn i alla fall i samma utsträckning som jag själv, kikar jag på lite videos så ser jag att jag stundtals är lite hetsig och vill om, jag kör till och med om på fel sida något varv (dock inga vansinniga omkörningar) men det lägger jag av med senare då jag hör från folk att detta mer eller mindre innebär att skuldfrågan skjuts över på mig vid en eventuell incident. Efter ett antal trevliga varv med massor av bilar börjar det kurra magen och beslut togs om en lite lunchpaus nere på Asia Bistro i Adenau.

Efter att ha avnjutit en god lunch i gott sällskap så var det dags att köra igen, i vanlig ordning fortsatte avstängningarna och rytmen blev stundtals ojämn och något direkt flyt infanns sig aldrig. Vädret håller i sig och här måste jag säga att vi har tur även i år! Lite senare under dagen händer ett antal olyckor och ledningen beslutar sig för att stänga banan i förtid, det handlar om kanske 45 minuter vi missar så det är ingen panik, jag tycker mig känna en tidigare mättnadskänsla i år än tidigare och jag MÅSTE inte mata fullt med varv från morgon till kväll för att vara nöjd.

Nåja även om körningen är slut så tar inte livet slut utan här börjar nästa kapitel och det är kvällsaktiviteten! Dagen till ära var det ju dags för svenskafton på Lindenhof och då antalet växt rätt rejält sedan jag drog igång tråden på rejsa så har vi nu bokat i stort sett hela den bakre avdelningen.

Efter en välbehövlig minipaus med datorn, ett par kalla och en dusch så var man reda för en kväll på byn :- ) Lindenhof äntrades i god tid då Dr. Eick varnat om att det lätt kunde bli fullsatt överallt i kväll då det var sjukt mycket svenskar nere. Efterhand droppade det in folk och även om vi inte hade ett långbord så var det roligt med svenskar överallt, man kunde liksom gå från bord till bord och tjöta lite med folket och det var riktigt nice. Dagen till ära tror jag det var premiär för mig att äta grillhaxe och det var verkligen en positiv upplevelse, en STOR köttbit som smakade ljuvligt i samråd med en Weissbier. Kvällen blev lång och min "vän" Davids mission under kvällen var att få mig att bryta mitt löfte om att bara dricka pilsner, han skulle få i mig sprit och jobbade på hårt med detta , till sut gav jag han ett ultimatum som han först nekade men efter ett tag gav han med sig, dealen var så pass intressant så jag svepte en schnaps direkt utan någon större ångest : -) Blir detta av skulle något jag drömt om länge gå i uppfyllelse.

Efter att ha tröttat ut Renate så pass att hon stängde (nåja) skulle tydligen delar av massan med ålderskomplex bege sig till diskotek slida (David kallade det så i alla fall) nere vid komplexet. Vi var väl inte spiknyktra men vissa var värre än andra om man säger så, jag hade ingen aning om att en 120D rymmer 6 välvuxna gubbar eller till och med 7 när en av oss tröttnat på att åka liggandes på framrutan och kröp in i mitt knä :- ) resan var ju ganska kort men intensivt galen och efter att ha dumpat folket styrde vi kosan mot "hemmet" och en mjuk fluffig säng en gigantisk kudde som bara längtade efter att krama om en :- )

Dagen hade varit väldigt lyckad, bilen hade skött sig bra och inget skumt hade hänt, det bidde inte tokmånga varv men det gjorde absolut inget, jag hade hellre sett att trafiken var lite glesare men nu är det bara att gilla läget, det kommer fler dagar och jag har haft skitskoj! Jag lever lite i en drömbubbla denna vecka och försöker koppla bort vardagen, tänk om man kunde ha det så här alltid, förvisso hade det inte varit lika skoj om det var ens vardag men ändå .. :- )

Ännu en gång tackar jag Eifelguden för ditt tålamod och generositet emot mig, efter dessa korta tankar misstänker jag att jag låg och snarkade samt drömde om sub 8 varv med compacten Zzzz Zzz.


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 25 Sep 2010 07:27, ändrad totalt 1 gång
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:02     Ringenresan II / 2010 / Söndag / Citera

Ännu en härlig morgon möter en när man lyfter på ögonlocken efter sin skönhetssömn, inte för att jag man känner sig så vacker efter en schysst runda på byn med allt vad det innebär :- ) Idag blev det ingen morgonpromenad men det hade sina randiga.

En härlig frukost i sällskap med familjen Falk ,Tobbe och Franzetti blir en skönstart på dagen. Dagens schema är ganska oskrivet men en sak som är spikad är att vi skall njuta av oldtimers på Nordschleife i någon form. Oldtimers är väl inte det som lockar mig jätte mycket men på sista åren har intresset stigit något när jag insett vilka coola bilar där brukar vara med.

Efter lite diskussioner med övriga vid frukostbordet samt Dr. Eick beslutar vi oss för att utgå ifrån Brünnchen och jobba oss upp emot Karusellen. Själv har jag alltid drömt om att få stå där uppe men det har bara inte blivit av. Jag har alltid blivit fascinerad av att karusellen svänger så pass mycket som den gör, på banan upplever jag det inte alls så. Nåja efter att vi packat och klätt oss för lite promenad modell tuff så ger vi oss av i våra bilar, ganska snart är vi framme och parkerar våra fordon. Vi samlar ihop folket och står och kikar lite men beslutar oss ganska fort för att påbörja färden uppåt mot karusellen. Vi hade ingen direkt stress och tur var väl det då ingen verkade ha någon elitkondis och det var ganska segt. Det var inte så dumt att stanna till och plåta lite och kippa efter luft :- ) Sakta men säkert arbetade vi oss upp genom kurvpartierna och det är alltid roligt att se sakerna lite från sidan, vi kom upp till Wipperman lite senare Hohe acht och väl där tyckte man att nu är det över då det var högsta punkten men så var det inte riktigt.

Vid Hohe acht vek vi av in i skogen och det har sina randiga, alla ville ju såklart upplevde den mytomspunna Steilstrecke, själv har jag aldrig sett den annat som en grind i svängen innan karusellen. Efter att ha traskat i skogen en kort stund kunde vi alla skönja det vi längtade efter i form av en SJUKT starkt sluttande bit bana, aldrig i min vildaste fantasi kunde jag tro det skulle vara den lutningen, att bilarna pressade sig uppför denna branten verkar otroligt! Att ta sig ner för Steilstrecke var väldigt udda då man lutade kroppen extraordinärt mycket bakåt för att kunna ta sig fram. Det var faktiskt lika jobbigt nerför som uppför i detta fall. Vi var nog rätt fascinerade av detta allihopa och ett par gånger stannade vi för att föreviga detta. Väl nere kunde man pusta ut och då kom jag att tänka på en jobbig sak, vi skulle hem igen senare..

Väl nere fick vi syn på en sak som vi alla skrattade gott åt, precis bredvid vägen rann det lite vatten, en bäck vill jag inte kalla det men det rann några skvättar vatten i alla fall, vid en plats var det uppdämt och vattnet tilläts nu rinna ut genom ett rör ner till ett nytt dike, en uppfinningsrik tysk man hade använt detta som kylning till sin back med Bitburger, ett gjutet inslag i oldtimers, i alla fall som tysk åskådare :- )



En liten bit därifrån precis vid grinden från banan upp till Steilstrecke såg vi tysken i fråga, en högst ordinär tysk motorentusiast med bil, elverk, ett par crossar, släp, grill, kikare, sprit, ett par backar öl, tält, stolar och massor med annat, lite galet men coolt på samma gång. Klockan sa att spektaklet strax skulle börja och vi bestämde oss för att stå precis efter svängen och njuta av bilarna. Efter ett tag så hörde vi ett avlägset muller och insåg att starten hade gått, efter ett tag började det droppa in bilar i klumpar men det var tydligen först ett uppvärmningsvarv eller så då det gick mkt sakta, vi fick i alla fall lite försmak på vad som komma skulle i form av allsköns läckerbitar.

Vi noterade drösvis med Porschar i olika utföranden och ljudnivåer, det var gamla E30,M1, 635 CSi Grupp N, Polo, Mustang, Mercor, Alfas och massor av annat skoj. Detta var såklart godis för oss alla och ett kort tag stod vi nog alla och bara precis försökte fatta hur coola bilar vi egentligen såg komma körandes på Nordschleife. Lite senare kom bilarna tillbaka och nu jäklar gick det undan, det var imponerande kurvhastigheter, skönt bröl och en härlig inblick i hur det gick till på the good old days när det tävlades. Efter en stund beslöt vi oss för att flytta oss en bit. Innan karusellen valde vi att gå ner mot Klostertal, var vi exakt hamnade vet jag inte men efter ett tag beslöt vi oss i alla fall för att jobba oss upp mot karusellen vilket skulle bli skoj.

Efter en stunds halvjobbig promenad var vi framme vid karusellen, att stå här på insidan kändes väldigt konstigt, sträckningen känns verkligen annorlunda härifrån, på banan upplever jag det inte som en så pass lång sväng som det är utan mer en intressant kurva där många tar det ganska lugnt. Tyvärr har ju dom flesta delar av banan klätts in i ett högt staket som delvis döljer sikten och hämmar upplevelsen men nog var det skitcoolt att stå här och se hur bilarna matade på igenom partiet. Jag plåtade själv säkert 100 bilder men tror inte jag fick någon klockren bild tyvärr. Här verkade vi trivas allihop då vi fastande ett bra tag, det fanns lite olika vinklar man kunde kika ifrån och alla var lika intressanta. En promenad hit upp är verkligen att rek. dels är det en promenad i vacker natur längs med banan och sen gör det gott för kroppen också!



I vanlig ordning har Eifelbergen ett av dom snabbaste väderväxlingar jag upplevt i Europa och lika snabbt som man klämmer en Kall bit seglade det upp en samling mörka tunga moln, inte för att det började regna men vi tog det hela som en indikation på att det var dags att röra sig. Nu hade vi en dryg stund framför oss men på nåt sätt fick jag bra fart och var strax uppe vid Hohe acht där vi bestämde oss för att stanna ett tag. Detta ställe var inte alls dumt att stå på när dom kom farandes i god fart mot den relativt kraftiga högern, inte allt för sällan var det med en viss drift som bilarna passerade och det var riktigt gött. Man kunde nu se att bilarna började få lite stryk och där var både haltande, brölande, krockade, rykande och allmänt matta bilar som passerade men dom kämpade på troget, respect för det!

Vädret fortsatte nu att försämras och ganska snart såg vi dimman komma krypande på avstånd vilket fick oss att traska vidare i lugn och ro ner mot Brünnchen. Ganska snart fick vi upplevde på allvar hur fort vädret skiftade då vi bokstavligen såg dimman komma snabbt farande och rykande över skogstopparna ovanför oss. Vi ökade kanske takten något och efter ett tag hade vi kommit tillbaka till ursprungsplatsen, nu såg man tydligt att området helt började täckas i dimma och det var skönt att vi lämnat i tid.
Jag hade nu fått uppleva något jag velat göra länge och det kändes jäkligt bra! Det hade etsats in ett minne för livet i huvudet på mig. En annan sak jag velat uppleva men som aldrig har blivit av var att svulla en Currywurst i det lilla gatuköket i Brünnchen, sagt och gjort så beställdes det Currywurst så det stod härliga till! När vi står där och inmundigar vår mat så dyker en rejsaprofil upp och det är alltid skoj att träffa folk man känner på ett eller annat vis (Hej Anders!) Den där Currywursten var förresten ingen höjdare men nu hade man betat av det också :- )

Efter detta lilla äventyr bar det av hemåt för lite att pusta ut lite och lasta av oss ryggor och annat onödigt. Att slänga sig på sängen var inte alls dumt efter att ha harvat runt ett bra tag. Givetvis går det inte att sova bort en dag som denna så vi beslutade oss för att dra ner till Adenau och Breidscheid för att flukta lite på bilarna innan dom gav upp för dagen. Det blev ett par sköna stunder nere vid bron. Med lite god vilja så hade man skruvat tillbaka tiden 20 år och var en del av ett vanligt race på Nordschleife. En stund senare var körningen slut och det kändes lagom för mig och jag tror nog alla var mätta på detta. En lätt matbit och en kall pilsner på Asian Bistro funkade ypperligt, mat och pilsner är ju en inte helt oviktig ingrediens på en resa som denna ;- )

Vi beslutade oss för att ta en sväng upp till svängen i slutet på T13 och kika lite, det hade nu börjat regna men det gjorde inte så mycket, det var faktiskt rätt trevligt att plåta lite i regnet och bilarna gjorde en del "intressanta" moves :- )



Jaha en stund senare drog vi hemåt igen för att förbereda oss inför kvällen med lite dusch och någon kall pilsner. Dagens restaurang blev via SMS och diskussioner Der Kleine Kneippe som är gamla Fuchsrörhre mitt i Nürburg. Väl på plats satte vi oss och tog lite att dricka, bordet bredvid oss var belägrat av en bunke lite halvdryga killar som troligtvis inte kört så mycket här nere men verkade veta allt, det kändes som att deras framfart på banan kunde sluta illa, en känsla jag fick ett flertal gånger när jag hörde svenskar diskutera på kvällarna, Porscheträffen om ett par dagar hade dragit hit massor med folk och majoriteten av dom kvalade in som rookies vad det nu innebar men uppenbarligen hade en del av dom aldrig satt sin fot här förut.

Av någon anledning hade "dom andra" valt att gå till Pistenklause och det var inget som passade mig så vi beslutade oss för att dra över till Lindenhof och intaga middag. Det fanns massor av vänner på Lindenhof och det skrevs ny historia med massor av god mat och kalla öl, det diskuterade loggar, bilar, kurvor så det stod härliga till och jag tror alla trivdes lika bra som jag. Att traska runt och bara mysa och må bra hela kvällen är SÅ trevligt. Min medresenär Tobbe valde att dra sig hemåt i kristlig tid men den här mannen var sugen på att stanna kvar och så blev det. På årets resa lärde jag känna en hel del nytt folk och faktiskt även en del Porschegubbar, 2 namn var Lasse och Tord som var ena riktigt trevliga pysar! Lasse var förresten killen som gaddade sig samtidigt som jag av en ren slump, att motivet var Nürburgring gjorde ju saken än mer otrolig! Kvällen började bli sen och många droppade av, ett SMS tidigare på kvällen till Peeter resulterade i att han dök upp vilket var trevligt, det bidde en eller två pilsner innan vi beslöt oss för att vandra vidare mot nya jaktmarker..

Det vi av någon anledning inte insåg var att klockan var sent och det mesta var stängt, vi var på Pistenklause, Zur Burg, Burgstrasse 1, Der Kleine Kneippe men allt var stängt, Paddock var nästan stängt men vi fick komma in och hittade ett gäng svenskar att tjöta med. Vi pratade ganska mycket med en kille som besökte banan för första gången med Porschegänget i sin 510hk starka bil, vi var väl rätt överens om att bilen kanske inte var optimal som förstabil på ringen, jag hoppas i alla fall att han hade en bra träff och inte var för het på gröten. En bunke pilsner senare var vi nog lite runda under fötterna och påpassligt nog stängde stället. En taxi hem till stället beställdes och efter visst knorr om att det skulle bli dyrt och ta lång tid var den på väg, en halvtimmes tjöt med Peeter utanför krogen och taxin kom, nu skulle det bli gott att komma hem och knoppa, förresten taxin kostade 6 pengar vilket får anses högst överkomligt i byhålan Nürburg med sina normalt 50-100 innevånare.

Det tog inte lång stund innan man hade bäddat ner sig i sängen och insåg att ännu en kanondag var över. Imorrn var det dags för nya spännande äventyr som jag såg framemot.


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 27 Sep 2010 01:56, ändrad totalt 1 gång
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:02     Ringenresan II / 2010 / Måndag / Citera

Med tanke på gårdagens eskapader borde man sova ett par timmar till men inte det, upp i arla morgonstund för att påbörja ännu en alldels underbar dag, här nere finns bara sådana i alla fall hittills. Det blev mer fokus på att få igång interna maskineriet idag, vaken var jag men pigg? Nja det kan jag väl inte påstå :- ) Några baljor kaffe senare vaknade resten av ligan och det vankades germansk früstuck när den är som bäst. Alla verkade njuta av maten även idag trots att den är i stort sett identisk alla dagar. Vädret utanför huset var även denna dag alldeles klockrent, inte för att det var någon hetta men uppehåll, vindstilla och helt ok temp med tanke på datum och klockslag duger länge för mig.

Dagens schema var lite skoj faktiskt då det var inbokat ett studiebesök på Bitburgerbryggeriet, detta var något jag längtat efter att få uppleva och jag är glad att jag tog fatt i detta och drog ihop en bunke folk, visst ,körningen är nummer ett men banan öppnade inte förrän 17.15 så det var riktigt gott om tid.. På kvällen var det inplanerat körning ett par timmar vilket lät alldeles underbart perfekt. Vi hade beslutat oss för en gemensam resa till Bitburg och samlades vid halv tio i Nürburg:s center, det var väl ingen jättesamling med folk men vi blev väl en 3-4 bilar som körde dit. Jag uppskattade att slippa köra på morgonkvisten och att åka E65 Diesel i baksätet passade mig som handsken denna dag :- ) Resan till Bitburg tog kanske en timme lite styvt och gick smärtfritt. Jag tror jag slumrade till nån microtimme eller åt :- )

Väl på plats skulle vi bara hitta dit vi skulle och det tog inte SÅ fasligt lång tid, när vi väl hade adressen framför oss. Ibland är det väldigt skönt med välutrustade lyxbilar, navin guidade oss rakt på stället och det var ingen tvekan om att vi kommit rätt. Vi parkerade en bit bort och traskade bort mot komplexet i fråga, det såg inte direkt ut som ett bryggeri utan var en väldigt fräsch byggnad som var riktigt inbjudande, det första vi kom i kontakt med var en fanshop med allehanda nödvändiga och onödiga attiraljer, vi köpte en del saker men inget märkvärdigt. Vi noterade att vi hade gott om tid och hade sedan tidigare tänkt oss att äta en bit mat innan besöket då det blev lite tight efteråt för vissa. Vi beslutade oss för att traska upp i byn och hitta ett ställe, något som visade sig vara lättare sagt än gjort..

Nåja, till slut hittade vi ett italienskt hak som enligt menyn hade vettiga priser, dom lovade dessutom snabb service vilket var ett krav då tiden rusat iväg. Vi blev rek något som inte fanns på menyn vilket skulle gå extra fort så det tog vi, det var färsk pasta i lite olika former. Maten tog såklart hur lång tid som helst och alla fick in maten när det var 6 minuter kvar tills vi hade bokat rundvisning på bryggeriet. Pastan var god men vi var färdiga 12 prick och skulle då pynta, vi blev nog lite halvblåsta då pastan kostade 14 Euro, det mesta i menyn kostade 5-10 euro, inger orkade tjafsa och för övrigt var vi redan sena!

Väl framme visade det sig vara helt lugnt, vi fick faktiskt tid att pusta ut efter att ha stressat dit. Guiden samlade ihop oss efter ett tag och påbörjade guidningen på riktigt vettig Engelska. Rundturen var upplagd i ett lugnt tempo och med en lagom mix av historia, modern teknik och lite coola/eleganta teknikprylar som gjorde mig impad. Bygget var riktigt fräscht och hela upplägget var väldigt påkostat, vi fick liksom vara med från början med det lilla bryggeriet fö några miljoner år sedan som växte sig större och större, vi fick se tekniken bakom hela proceduren i ett antal olika steg, hela tiden rörde vi oss in i olika delar av bygget, än idag måste jag säga att det var en riktigt schysst rundtur. Det som dock gjorde mig lite besviken var ju att vi INTE var i bryggeriet utan i en byggnad enkom för att visa upp sig, vi fick alltså aldrig se den riktiga produktionen och det tyckte jag var lite synd, hur fint o flashigt det än var så var det inte den äkta varan liksom. Efter att hela rundturen var avklarad kom själva grande finale som var ett gigantiskt stort rum med en läcker inredning, i bortre delen a v rummet hade dom byggt upp en läcker bar formad som en hästsko, innanför baren fanns det välklädda herrar som hade till uppgift att förse oss med valfria Bitburger drycker, pritzels och allehanda information. Det var väl inte så att det fanns en uppsjö olika ölsorter men det fanns några stycken sen var resterande produkter typ läsk/alkohol, läsk/öl samt alkoholfri öl i form av Bitburger drive, eftersom jag skulle köra på kvällen blev det en drive och som oftast känns driven väldigt fel men idag kändes det SJUKT fel, att dricka alkoholfri dryck på ett bryggeri kändes inte riktigt som jag :- )






Efter en härlig stund i baren där alla verkade njuta förutom polaren som verkligen inte gillar öl så var det dags att gå vidare, vi fick lite promos i form av klistermärken och en Bitburgerkarta samt lite annat. Det ingick faktiskt även ett par biljetter som gällde på lokal krog för ett par Bitburgers, tyvärr passade inte detta in i vårt schema denna gång. Skall man försöka summera besöket får jag väl säga Close but no cigar.. Det var verkligen läckert gjort och riktigt fräscht men å andra sidan var det inte the real thing, jag hade hellre velat uppleva det äkta liksom, lite som att man alltid vill hitta en genuin restaurang när man är på solsemester :- )

Det var nu dags att rikta kärran mot "hemmet" iallafall för några dagar till. Väl på hemmaplan beslutade vi oss för att kika lite på vad som kördes på banan då det var stängt för allmänheten. Pflanzgarten brukar alltid vara trevligt med sitt lilla hopp och massiva höger. Väl på plats tog det inte lång tid innan belöningen kom eller rättare sagt hördes för ekipagen i fråga hördes mer eller mindre varvet runt. Det var tre bilar som matade varv,en Corvette, en Audi R8 och sist men inte minst en MB SLS GT3, tempot var alldeles löjligt högt och skönsången var svårbeskrivligt underbar, mångcylindriga motor med slagvolym morrar något alldels speciellt och här var dom i sitt esse. Vi stannade kvar så länge dom körde och njöt av det sjuka tempot, även om SLS:en inte var snabbast var den i mina ögon klart läckrast, sjukt ljud, stabil och riktigt läcker från början till slut.

Lite senare åkte vi ner till Euronics i Adenau då John behövde ett minneskort till sin kamera, vi fastnade såklart i den välsorterade affären och betade av en hel del onödiga elektronikprylar. Priserna är humana och servicen är vettig så jag kan inget annat än rek denna butik vad ni än behöver som går på batteri eller 220/12v. Det var inte ofta man gick hungrig under vår tid här nere och nu var det tydligen så att någon spanat in ett glasshak en liten bit bort, vips så var vi där och hade lagt order på varsin rejäl strut. Att bara sitta ner och ta det lugnt medans man njuter av lite gott och torrsnack är underskattat, helt plötsligt hade det gått en bra stund och det var dags att komma vidare. Förresten glassen var väl ok även om jag som oftast föredrar glass MED grädde, detta var mer som en kvalitativ sorbet pryl.

På vägen hem berättade John att han tänkte knäcka Porschefolket och berätta att han minsann visste var dom hade sitt testcentrum, vi ville såklart se detta och vi påbörjade en resa på småvägar som efter en bra stund ledde oss hem utan att ha passerat något testcentrum överhuvudtaget :- ) Nåja vi fick i alla fall se en annan sida av landsbygden och man insåg att inte alla delar av området hade det lika fett. Stundtals hade tiden stannat vad det gäller både hus, fordon, folk. Efter att jag blivit dumpad vid boendet började jag göra mig och bilen i ordning, en stund senare satt jag i bilen taggad inför ett kvällspass på Ringen, ett besök nere på Döttinger höhe och bilen är redo för en bunke varv. Vid banan var det gott om folk i vanlig ordning. Nu var det dagen innan Porscheträffen med 200 bilar så ni kan ju själva räkna ut att det snurrade runt lite Porschar här, lite trist och säga men det var nu måndag och jag hade redan slutat reagera när det kom en 997 GT3 RS, dom var SÅ himla vanliga vid insläppet. Efter att ha stått och skrotat vid insläppet ett tag var det dags, banan var öppen och bettan startades upp. John hade dödslängtan och frågade om han fick åka med, något jag uppskattade då han har massor av varv i ryggen och kör E36 ruskigt fort på ringen.

Jag har aldrig varit något förarämne även om jag som oftast tar mig fram hyfsat, det jag menar är att jag har LÅNGT kvar till att köra ruskigt fort och jag kommer nog aldrig dit i heller dock gillar jag att få feedback på var mina grövsta misstag begås. John sa inte så mycket men bad kanske tysta böner under färden, det som jag dock fick höra var hur dåligt jag utnyttjade banans bredd något jag genast tog åt mig. Givetvis handlar det om tappad fart i olika partier och det vill jag inte veta av :- )

Jag passar på att lägga några varv men dom blir lite stötvis då bilen blir lite varm och jag vill vara snäll med den, att det dessutom är massor av trafik ute på banan gör det inte lika viktigt att lägga varv i heller, stundtals blir det kanske att man får passera 35 bilar på ett varv. Efter ett tag kommer jag på mig själv med att jag koncentrerar mig för att nyttja banans bredd och inte svänga in för tidigt vilket verkar vara en av mina akilleshälar.. ett ställe där jag typ alltid svänger in alldels för tidigt är Bergwerk och resultatet blir katastrofalt då fel ingång här sumpar ett långt uppförsparti där jag redan från början ligger i lä med min lågeffektbil. Har man en Porsche med lite pulver eller dylikt kan man alltid rädda en dåligt tagen Bergwerk genom att trycka ner pellen en snutt extra.

En av Porschekillarna vid namn Lasse åker med ett varv och även det är roligt då han kör annan typ av bil men har en hel del rutin från banan, vi fick till ett schysst varv där det passerades en hel del svenska Porschekillar och annat skoj. Någon småsak har Lasse att tycka till om men i övrigt tyckte han spårvalet var helt ok tror jag. En rolig kommentar när Lasse tydligt tagen av vår framfärd kläcker ut sig nåt i stil med "men, men detta skall ju inte gå, du passerar den ena Porschen efter den andra" Han var enligt egen utsago grymt impad över bilens framfart och jag förstår han, bilen går relativt fort trots att det är en liten billig bil, det måste vara en liten nagel i ögat på många med Porschar som kostar en nolla extra.

Dagen löper vidare och schemat för dagen är ju 2.5 timmars öppet så jag passar på att ta något varv till, ännu en runda där flytet infinner sig, i alla fall fram till Pflanzgarten där det viftas med gulflagg, jag inser snabbt att det skett något allvarligt då det är en hel del bilar stillastående och det ligger gott om delar överallt, jag inser ganska omgående att det är en svensk Porsche som hälsat på i räcket på ett par ställen och det ordentligt, det ligger olja och kylvätska på banan och bilen ser inte vacker ut, det var som ett hammarslag i bakhuvudet och mycket snabbt blev jag tagen av stundens allvar, glädje var när jag insåg att båda i bilen var vad jag kunde se oskadda, resten är bara materia vilket går att ersätta. Jag kör vidare från olyckan i ett betydligt långsammare tempo, många tankar far runt i skallen på en. Väl inne i depån inser jag att detta kommer att tag tid och lite senare kommer beskedet att banan stänger för dagen, ganska fort töms området på folk men själv stannar jag kvar och dricker något kallt medans jag tänker igenom dagen som helhet men mest runt själva olyckan.

Efter att jag varvat ner lite beslutar jag mig för at åka hem till boendet, det är ju snart kväll med allt vad det innebär. Väl hemma slänger jag mig på sängen med en kall BIT och pustar ut, huvet har fått jobba men nu vill jag slappna av och ha en mysig kväll. Kvällens val av restaurang faller på Pinocchio vilket betyder möen och goood mat. Vi var 4 killar kvällen till ära som hamnade här, tyvärr var det inte ordinarie personal och det visade sig vara en riktigt usel service, inget lirade och till och med ölen var avslagen ;-/ Lite senare kom mer folk och DÅ blev det bra. Maten var lika god som portionerna gigantiska och i kombination med sånadär guldgula drycker i frostiga höga glas var buken välfylld i ett nafs. En av anledningarna att vi hamnade här var att Lindenhof hade Ruhetag eller vad det nu hette någon form av vilodag iallafall, att Pinocchio dessutom har god mat i rejäla portioner till humana priser gör ju inte saken sämre precis . Efter att vi käkar beslutade vi oss för att åka upp till Pistenklause och intaga dessert så att efter vi gjort rätt för oss ställde vi kosan mot Nürburg igen.

På Pistenklause var det i vanlig ordning ruskigt mycket folk men plats fick vi direkt, det bidde en omgång glass till oss alla, i mitt fall lätt onödigt då jag var mer än mätt. Att bara sitta och tjöta om dagen, året, bilen, brudarna och livet funkar för mig, detta är lika viktigt som allt det andra och kväll blev det massor med tjöt, det passerade även folk som stannade och snackade bilar med oss precis som det skall vara :- ) Jag noterar på tugget att det är gott om Porsche newbies på plats och deras fokus verkade ligga på bilarnas bling istället för lite mer viktiga saker. Nåja imorn var det deras dag och 200 Porschar skall ut och göra banan osäker.

Dagen hade varit lång och händelserik så att när väl hemgång kom på tapeten var det ingen som protesterade, alla nya intryck skulle få landa och kroppen skulle få lite välbehövlig sömn, att få krypa ner i en nybäddad fluffig säng efter en dag som denna var riktigt skönt och nu jäklar skulle det sovas gott. Tack för ännu en alldels underbar dag, givetvis med undantag för incidenten på banan.


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 01 Okt 2010 01:34, ändrad totalt 1 gång
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:03     Ringenresan II / 2010 / Tisdag / Citera

Ännu en morgon då man vaknar med en klump i magen, och då menar jag en sån där härlig klump som jag iallafall kan få när det är något skoj på gång och så är det ju här nere mest hela tiden! I vanlig ordning förnekar frukosten inte sig och tillfredställer våra gastronomiska krav med belåtenhet. Jag måste säga att det är inte bara generöst tilltaget och ett brett utbud av saker utan det är även god kvalitet på det som serveras, något man inte skall underskatta.

Dagens väder var ok även om det var lite mer mulet idag och det förekom en hel del mörka moln på himlen (all form av uppehåll är OK i Eifelbergen). Schemat för dagen var ganska öppet då det var Porsches stora trackday med runt 200 bilar från Sverige på banan, först vid 17.15 var det öppet för Touristfahren. Nåja det skulle bli skoj att få kika på lite Porschar ute på banan, så pass många bilar blir såklart ganska maffigt! Jag beslutade mig i alla fall för att börja dagen med ett besök vid infarten och sen se vad dagen har i sitt sköte.

Väl uppe vid parkeringen stöter jag ihop med lite vänner i form av John, Daniel, Marit och Jesper. Det visar sig att ett par av dom beslutat sig för att traska en runda runt banan och jag blir givetvis intresserad då jag drömt om detta länge men aldrig kommit loss, trots att jag har fel kläder och molnen är mörka beslutar jag mig för att haka på. Innan vid drar iväg skall en Porsche köras ner till Peter Polack för översyn då den droppar lite olja i bakkant vilket såklart är opassande när det skall pressas hårt på bana, väl på plats blir vi mottagna med glädje och entusiasm och samma har det varit alla gånger jag varit där! Det blir lite översyn och lite annat smått och gott, bilen blir klar lagom till kvällskörningen. Vi åker tillbaka igen till ruta 1 och samlar ihop gänget som skall traska.

Vi blev 4 stycken som nu påbörjade en tur runt delar av banan, med utgång från Helga traskade vi upp mot T13, det går en grusväg upp till höger innan bron på Hatzenbachstrasse och den mynnar ut uppe vid slutet av T13, redan här är det trevligt att kika men vi traskar på längs med banan ner mot Hatzenbach. Nu börjar man se trevliga vyer och man inser hur härligt området är som vi befinner oss i. Att traska så här nära banan är mycket intressant för från sidan av banan ser man allt på ett helt annat vis, det svänger och lutar mer men framförallt inser man hur jäkla smal banan egentligen är. Efter ett tag passerar vi backen upp mot Flugplatz, just här ser man inte så mycket av banan då det är mycket skog på båda sidor av vår väg, dock inser man att det lutar ordentligt där ute. Vi passerar ett relativt nyplanterat träkors med ett namn och ett datum på och man blir påmind om att det inte bara är lek därute, folk trillar av pinnen här med jämna mellanrum det är bara att inse.

En Roland Ebel trillade av pinnen här


Vi håller ett perfekt tempo och även om det stundtals går lite uppför så blir man aldrig för trött, vi stannar till på ett flertal ställen och njuter av alla förbipasserande Porschar i varierande fart, givetvis är vi proffstyckare alla och har mer eller mindre synpunkter på samtliga passerandes fart, bromspunkt eller val att ställe för att släppa/trycka på gasen. Vi stannar ett bra tag vid Schwedenkreutz och det gamla korset som man sett så många gånger på bild. Jag kan inte historien bakom korset men att det har stått där ett tag inser jag. Detta parti är högst intressant att kika på då det stundtals går mycket fort och att det i stort sett precis här skall läggas på bromsverkan i lagom mängd, VÄLDIGT många släppte av någon anledning av på gasen just på det lilla krönet där bilen är som lättast och det i kombination med en Porsche gjorde mig nervös vid bara tanken :- ) Jag vet själv med mig att jag gjorde dylika fel förra året och det genererade påtryckningar från baken att den ville göra en omkörning av fronten, en åskådare i Aremberg blev så impad av min räddning att han applåderade med händerna ovan huvudet, att jag själv behövde byta kalsingar hade han ingen aning om :- )

Korset vid Scwedenkreutz, uppfört 1638


Jag trivs verkligen som fisken i vattnet och jag är så glad att jag beslutade mig för att haka på vandringen! Vyerna förändras hela tiden och stundtals är det ruskigt vackert med detta böljande landskap i alla dess gröna nyanser. Vi traskar nu in en bit i skog och skär av lite snett ner mot Fuchsrörhre från Schwedenkreutz sett, någon ville vika av bort mot Aremberg men blev nerröstad så vi fortsatte traska mot rävgrytet. Vägarna blev ganska snabbt till stigar och skogen tätnade, hela tiden gjorde sig dock banan dock påmind med ljudet av svansmotorer på lagom varv :- )

Ännu ett ställe med härlig utsikt


Vi fortsatte ner genom skogen och landskapet förändrades så sakta i alla fall utseendemässigt då vi nu gick i en ravin som löper parallellt med banan, väl framme vid första stället en bit efter bron vid Aremberg får vi en härlig vy både uppåt och neråt av den ständigt så slingrande banan. Efter ett tag traskar vi vidare en bit och till slut stannar vi lite längre vid Fuchsrörhre och det har ju sina randiga. Dels ser man en intressant del av banan men även det att man kommer så ruskigt nära när bilarna passerar i RIKTIGT hög fart. Att försöka plåta bilarna här (med mobilen) var mer eller mindre omöjligt då fördröjningen gjorde att bilarna hade passerat innan bilden var tagen. Det var inte helt lätt att slita sig från denna magnifika plats, sträckte man ut handen kunde man toucha bilarna och farten och ljudet var som sagt imponerande.

Full fart ner mot rävgrytet


Till slut bestämde vi i alla fall oss för att ta oss framåt då vi hade en bit kvar att traska. Ravinen längs med banan talade lite sitt eget språk, här ville man INTE hamna med sin kärra, det sluttade brant, fanns gott om träd och annat som gör det HELT ointressant att hamna här. Den inte helt obetydliga ansamlingen av bildelar vittnade också om att folk körde av här då och då, gissningsvis skulle det kunna gå att bygga ihop en hel bil av alla delar man såg och stundtals var det lite otrevligt, ännu en gång fick man sig en välbehövlig tankeställare gällande det vi pysslar med på banan, speciellt vi som kör utan bur.

Vi hittade massor av bildelar nere i ravinen och precis vid räcket


Terrängen var nu ganska jobbig men efter Adenauer Forst kom vi ut i öppen natur och kunde öka takten och ändå sänka pulsen :- ) Efter ett litet tag hade vi kommit fram till telemasten i kurvpartiet Metzgefeld, vi stannade ett kort tag här men gick sakta vidare mot Kallenhard, Kallenhard som förövrigt enligt mig är en lurig sväng där det inte alls är svårt att göra bort sig. Även här stannade vi ett tag och njöt av förbipasserande GT3:or och annat trevligt som oförtrutet bjöd oss på en härlig kakofoni av motorgurgel i variabel form.

Ett härligt och vackert parti på banan


Nästa parti vi stannade vid var precis innan Wehrseifen och detta var nog ett av dom allra vackraste partierna ifrån denna vinkel, det så otroligt läckert slingrande banpartiet och bakgrunden med bergen och allt grönt samt att man kan skymta Ex-Mühle i fjärran gjorde bilden komplett! Tyvärr går det ju sällan att fånga verkligheten lika bra på en bild och speciellt inte som amatör med en simpel mobil, en tripp hit rek. å det bestämda och går man från Breidscheid snackar vi 10 minuters gångväg.

Ett av dom vackraste partierna enligt mig


Vi ringer nu vår privatchaufför John som redan är på plats vid bron i Adenau för att hämta upp oss, alla är rejält hungriga och törstiga efter den maffiga turen och vill komma fram till dagens mål för vandringen. Efter en stund traskar vi ner längs med backen mot Breidscheid och även om det varit riktigt nice skall det bli gott med lite vila och något att dricka. Trippen vi betat av är alltså T13-Breidscheid och det var ett helt underbart parti, lite halvjobbigt, underbart vackert och väldigt givande, jag konstaterar än en gång att detta var en sak som jag verkligen uppskattade att jag fick vara med om, tack till er som tog initiativet!

Nere vid gamla insläppet stöter jag ihop med en gammal vän som precis kommit ner, det var hans premiär i området och den nyinköpta Porschen skulle få bekänna färg under några dagar. Vi tjötade lite och beslutade oss för att höras vid insläppet senare, nu var jag HUNGRIG och vi såg till att samla ihop oss för avfärd mot matstället som dagen till ära var Asian Bistro. Själv är jag först på plats och väl inne ser jag att Narin och Per sitter där och käkar, det blir såklart lite tugg om gårdagens händelse ett ämne som är svårt att undvika, alla lider vi men sanningen är att dom flesta kommer att gå samma öde till mötes förr eller senare, själv hoppas jag såklart på senare för min egen räkning.

Alla är nu samlade och vi kan beställa in lite att dricka samt mat, killen som har stället kommer helt plötsligt dragandes med min munkjacka som jag varit av med ett par dagar och letat efter på ett antal krogar, det var alltså här av alla ställen jag glömt den!. Dagens matval smakade ypperligt även om jag tror att jag ätit vad som helst i detta läge, en stund senare lämnade vi stället mätta och belåtna och med nya mål i sikte. Klockan hade börjat ticka på rätt ordentligt och kvällens körning stod som nästa post på schemat. Sakta drog vi oss hemåt för att förbereda oss själva och bilarna, det blev lite tankning och rutputsning, koll av oljan som verkade stanna kvar i motorn vilket såklart uppskattas ;-) Väl framme vid insläppet var det betydligt mer lagom med bilar denna dag, till stor del kan vi nog tacka Porschegänget som hade middagsträff klockan 18.00 så dom "slapp" vi :- ) Nu är det ju inte så att det var tomt, inte alls men det var liksom ingen kaos..

Tanken var att dom skulle öppna vid 17.15 men på grund av arbete med alla räcken som Porschefolket slitit sönder sköts öppnandet framåt ett tag. Jag tror att banan öppnade vid 6 snåret om jag inte minns fel och då var vi såklart lite mer folk som var på hugget. Vädret var nu betydligt trevligare än på morgonen med uppehåll, lagom med vind och temp men utan massa skarp sol som mest är i vägen. Även om det var en del folk i depån var banan i sig ganska lugn, dock så hjälpte inte det då det var ett flertal reparationsjobb på banan så något direkt flyt infann sig inte. Trots att det fanns en del arbeten så satsade jag lite mer nu och det av ett flertal olika själ, jag hade börjat hitta runt rätt bra och jag och bilen kom överens på dom flesta punkter, det var bromsarna, att den gick lite varm och att jag stundtals lätt fick i 3:an om man inte var uppmärksam vid växling från 4:an till 5:an, utöver detta pinnande det på bra, däcken fortsatte imponera och dom svek mig inte en enda gång!

Stundtals så gick dom olika sektionera riktigt bra och framförallt första sektionen förbättrade jag massor av gånger av någon anledning, jag vågade nu även hålla mer fart i Schwedenkreutz, Fuchsrörhre, Bergwerk och Angstkurve för att ge några exempel och visst är det skoj när man känner att man fått till ett parti av sträckan. Efter ett par varv träffade jag på polaren med sin Porsche inne i depån, han undrade om det var ok att åka med ett varv och jag tyckte det var en ypperlig idé av en nybörjare, sen att jag kanske inte tillförde något är en helt annan femma.

Jag är inte den som kör på halvfart för att det sitter någon bredvid utan det blir som vanligt tofflan i golvet, stundtals blev det kanske en aning överkört men det slutade jag med ganska fort. Det flöt på riktigt bra genom dom olika partierna och Micke verkade förvånad över vår framfart på banan, detta varv genererade årets första incident om jag skall säga så, en Gul GT3:a pockade för omkörning efter karusellen och jag är inte den som är den så jag gick åt sidan men släppte inte av, farten var hög för oss båda och i min iver att inte vara vägen fick jag ett kvarts bakhjul i gruset så bilen blev lite rörlig :- ) det konstiga var att den svenska GT3:an framför mig även han kom ut i gruset i sökandet efter en bra linje upp mot Hohe acht, det blev lite grussprut på min bil men det sket jag i, jag var här för att gasa inte putsa. I partiet efter Hohe Acht fick Porschen snällt sätta på sin blinkers då en ettrig liten 328 compact ville passera ;- ) Min medåkare Mikael blev nog lite spak i vår lilla batalj men han sa inte så mycket mer än Shit, wow och lite andra superlativ men jag vet själv hur det är att åka med någon annan, helst vill man styra o gasa själva. På tal om att gasa så hade jag nog inte snålat på den biten då jag lyckats köra sönder gaspedalen på detta varv vilket såklart inte gynnade framfarten då det blev en väldigt konstig vinkel på pedalen.

Väl i depån hoppar Micke ut ur bilen även han lite tagen, han erkände att han tyckte det var lite läskigt och ganska så annorlunda från hans egen framfart i sin RUF trimmade 996 Turbo med knappt 600hk, framfarten blir ganska mycket mer aggressiv med 235hk iallafall när jag kör. När jag parkerade i depån kom den gula Porschen glidandes förbi mig och jag tyckte han skakade på huvudet som om jag skött mig dåligt. Jag vill verkligen inte vara i vägen eller sköta mig dåligt så jag fick ordentligt med ångest för om han var arg för något. Jag passade på att kika lite på min knäckta gaspedal och jag insåg att detta fick jag leva med tills jag var på svensk mark, ganska störigt och det var svårt att gasa över 75% gas kändes det som men det var nog mest en känsla. Nåja killen i Porschen kom fram och jag tänkte nu kommer det en avhyvling.. När han började med att be om ursäkt för att han sprutat grus på bilen andades jag ut, en kort stund senare var han intresserad av min bil och framförallt vad det satt för motor i den ;- ) Gött att det inte fanns några sura miner utan bara tvärtom.

Dom senare varven under dagen flyter på bra och det är riktigt skoj att köra idag, inga övriga incidenter sker och bilen morrar på riktigt gott. Jag börjar få lite flyt i dom olika sektionerna på allvar och i ögonvrån ser jag hur racechrono ger mig gröna sektioner ( bäst tid i denna session) Dock är det långt ifrån några tider att skryta om. Även denna dags körning går mot sitt slut och det var en lagom trevlig kväll som gav lagom med körning, nu var det dags för nästa kapitel i historien, kvällarna är precis lika viktiga som dagarna i alla fall för den här skånepågen. Efter att vi rullat hem till vårt boende och lastat ur bilen det lilla den hade så var det dags för en Kall pilsner och lite avslappning i form av kolla vad som filmats under dagen. Lite senare blev det en dusch och sedan var man fit for fight igen!

Kvällens mål var lite halvflummigt men det slutade med att vi körde mot Lindenhof ( i vanlig ordning) Efter att vi parkerat och kom in på krogen inser vi hur mycket folk här var, massor med svenskar och massor med vänner följaktligen. Vi får ett bord längst inne i yttre rummet vilket passar bra, jag pratar lite med Renate som påpekar att det kommer att ta mycket lång tid att få mat i kväll då dom blivit tagna lite på sängen och är underbemannade i köket. Mig kvittar det så länge jag vet att jag får min Grillhaxe den är ju helt awesome!!

Efter att ha lallat omkring och kramats med alla goa vänner och pratat kurvpartier får vi in vår mat, det tog två timmar men jag gnällde inte då jag blev förvarnad, maten smakade såklart sjukt bra nu när man väntat så länge. Efter maten blev det mer tjöt och pilsner precis som vanligt, ett tag pratar jag med lite Porsche folk och en av tokarna vid namn Tord hade ett kort med en bunke varv över, ett stund senare hade han minsann ordnat transport av kortet ner till oss och när jag inte ens fick betala för kortet visste jag inte vad jag skulle säga. Läser du detta så ett stort tack, det var roligt att lära känna lite Porschegubbar då vissa av dom är riktigt vettiga ;- ) En annan rolig sak jag hör i bakgrunden är när Lasse säger att varvet som medåkare med mig var det bästa av alla, jätteskoj att höra såklart även om det kanske var sagt lite med glimten i ögat eller nåt, vad vet jag..

Folket börjar nu ge sig av, Porschefolket åker vidare mot Spa i morgon om jag inte har fel för mig vilket ger oss andra en sista dag på banan och kanske kanske lite fria varv? Själv har jag ingen brådska hem och mina medresenärer sitter och diskuterar något, jag placerar mig i baren och börjar prata lite med Renate, det blir om allt mellan himmel och jord, ringen, Sydafrika, Sverige, Sabine och massor av annat, Renate visar upp sin samlign med svenska souvenirer och en del annat skoj. Jag har alltid uppskattat att få kontakt med det lokala folket och Renate tillhör ju en del av inventarierna i Nürburg.

Lite svenska souvenier som Renate stolt visade upp, Dalahästen, ljusstaken och den vita älgen!


Renate har en vän som sitter bredvid och vi börjar tjöta lite med han också, då kommer Tobbe och sätter sig hos oss och berättar direkt att det är Guido som lagade maten på Fuchsrörhre, alltså Sabines före detta man. Han är för oss en svunnen hjälte utan att veta om det, då han lagade den bästa lasagnen vi någonsin ätit och vi åt den ett antal gånger.

Guido,Renate och Petra samt en skvätt Peeter...


Vi förklarar att vi mycket väl vet vem han är och att vi dyrkar hans lasagne. Det visar sig att han nuförtiden driver ett hotell/Pub/restaurang nästan nere vid insläppet och han lovar att tills i morgon fixa lasagne till oss, gissa om vi blev tokigt glada och fan vad roligt när såna här saker händer! Man kunde tydligt se på Guido att han blev väldigt glad över vår kritik och vi hade nu en vän för livet :- ) När vi berättar den lite skadade historien om när jag på skoj ber Tobbe ta med en portion Lasagne hem från Fuchsrörhre då jag inte kunde vara på resan och han sen verkligen gör det spricker Guido upp i ett ännu bredare smile och tro tusan det, sätt er själva in i situationen..

Renate poserar, skarpsynta ser BMWSC märket i baren!


Vi sätter oss och snackar mer ingående med Renate, Guido samt Petra som för mig är en ny trevlig förmåga på Lindenhof, på fritiden lite konstnärligt lagd med egen försäljning av produktionen om jag förstog henne rätt. Jag fick plötsligt den goda idén att vi skulle spela lite av deras tärningsspel dom suttit med några kvällar i veckan, efter ett tag var alla med på noterna och jag, Tobbe, Peeter, Renate, Guido och Petra var igång med det konstigaste spelat jag någonsin spelat. Det heter Shockel (proof) och eftersom ingen av oss kunde spelet försökte tyskarna lära oss det hela, ingen utöver Tobbe var väl nykter men inte ens det hjälpte oss att förstå, det var väldigt konstigt upplägg på det hela och när man plötsligt trodde "NU" går det bra så var det inte alls bra och så vidare, den som förlorade en runda bjöd på en bar-runda laget runt och gissa vem som förlorade första rundan :- ) Vi hade iallafall en mycket trevlig natt på Lindenhof och det slank ner ett antal öl, vi spelade och spelade, nu hade vi lirat någon timme och fortfarande var vi som levande frågetecken, sista rundan minns jag inte vem som förlorade men det var en svensk i alla fall. Vi insåg att klockan var väldigt mycket och att vi nog måste tänka på refrängen, natten var full av roliga minnen med både dans och skratt och detta kommer vi att ha med oss länge i våra tankar, bättre än så här kan man inte ha det en natt i Nürburg enligt mig.

Kvällens gladaste bartender?


Vi beslutade oss alla för att runda av dagen, Renate, Petra och Guido hade jag jobbat och var säkerligen riktigt möra, själva var vi nog relativt mogna för en stunds sömn då det hade varit en lång men alldeles underbar dag. Vi sa adjö till alla och tackade för allt, en stund senare var vi hemma vid boendet och nu var men rejält pömsig, guuuud vad gott det var att krypa ner under det lätt kyliga täcket och riktigt krypa in i kudden, en av dom sista tankarna jag hade var att detta varit den absolut bästa dagen på resan och man ville aldrig det skulle ta slut, imorrn var det onsdag och det var den sista riktiga dagen på resan så här gällde det att fånga dagen, några millisekunder senare hade jag somnat och snarkade troligtvis en smula, min vana trogen!


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 07 Okt 2010 14:12, ändrad totalt 5 gånger
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:03     Ringenresan II / 2010 / onsdag / Citera

Lite lätt seg i bollen efter en lång natt med en del pilsner vaknar man lite senare än vanligt, trot eller ej men klockan är redan NIo och det är ju nästan lunch ;- ) Inte bara jag är seg utan även min rumskamrat som slaggar vidare en stund. Vår värd sitter och väntar på oss i köket för att plocka fram frukost så jag säger till att vi sköter det själva och att hon kan gå till sitt.

En rejäl balja kaffe och en stund ute på altanen brukar göra underverk för att få igång maskineriet lite, vädret var även idag riktigt fint och trots mitten på september kände man solen tina upp själen eller var det kanske det heta kaffet? Någon form av lätt ångest kom såklart krypande när man insåg att detta var sista dagen på den här resan och att imorron var det dags att åka hem. Dagarna bara flyger iväg och visst stämmer ordspråket "underbart är kort" Nåja det var ju faktiskt hela denna dag kvar och den kan faktiskt bli hur bra som helst vettja!

Efter att ha fått liv i Tobbe så var det dags för ännu en härlig frukost, kanske lite fishy men jag hade lärt mig tycka om deras chokladmüsli under veckan, sen att kör dom nutella till frukost där går min gräns.. Mätta och belåtna började vi planera dagen, vi ville båda ner till Reve och Getränkemarkt så vi beslutade oss för att börja med det. Att bara traska runt inne på Revemarkt är inte dumt alls, dom har ett fantastiskt brett utbud av högkvalitativa råvaror och även en härlig chark och smaskiga sallader med mera. Vi strosade runt lite och givetvis började det vattnas i munnen på oss, gottegrisar som vi är. Det slutade med en ansenlig hög mat i form av korvar, bröd, yoghurt, sallader och jag vet inte allt som vi tänkte trycka i oss till lunch någonstans längs med banan lite senare. Nästa anhalt var Getrenkemarkt över gatan för att botanisera bland alla goda drycker med alkohol ;-) Själv skulle jag inte ha så mycket, men att kika i deras riktigt breda utbud av viner och öl är alltid skoj. Vi träffade på Dr. Eick där inne och givetvis blev det en härlig pratstund om allehanda samt en genomgång av vilka viner som var att föredra! Stort tack för hjälpen om du läser detta. Ett par backar Bitburger senare var bilen lastad och vi körde vidare.

Vi beslutade oss för att hitta en trevlig plats längs med banan och gärna något ställe vi inte testat förut. Vi körde upp mot Nürburg och svängde in på en grusväg precis innan parallell-vägen till långa rakan. Grusvägen blev till en mindre grusväg och den var stundtals av relativt dålig kvalitet, efter ett tag kom vi i alla fall fram till Galgenkopf där vi stannade ett kort tag för att kika, vi åkte ganska snart vidare då stället var sisådär som utsiktsplats. Efter att vi kört en lite bit längre parkerade vi bilen och traskade en bit för att luska ut var vi var och om vi kunde hitta ett lämpligt ställe att sitta på. Vi var i höjd med Schwalbenschwanz och gick sakta bort mot partierna efter Pflanzgarten. Man kunde tydligt se spåren av folk som brukade stå här, det fanns grillar, konserver, ölflaskor, fotbollar och gud vet vad man hade hittat om man letat.. Nåja efter ett tag hittade vi en plats i direkt anslutning till banan där vi kom extremt nära den nerklottrade asfalten, jag tror vi hade hittat ett intressant parti. Där vi satt, såg vi hur folk bromsade ner inför vänstern (tidiga delen av Schwalbenschwantz?) och det var högst intressant och se vilken skillnad det var på folket som körde och deras taktik här.

Efter att ha packat upp lite godsaker så var det dags att njuta av utsikt och mat, en perfekt kombo för 2 gottegrisar som oss :- ) Dagen till ära var det en trackday och vad vi kunde se var stora delar av dom deltagande bilarna av hög klass, det var massor med Porsches, Ferrari, GTR, SLS, Lambo osv. Tempot var med få undantag riktigt högt hela tiden men även om det var högt, upplevde vi många gånger att det var tveksamma beslut gällande bromspunkter osv som togs på banan, vi upplevde också att det stundtals var väldigt brått med att passera utan att ta hänsyn till situationen osv. Med andra ord så är jag inte säker på att jag känt mig trygg på ett evenemang som detta och var inte speciellt avundsjuk, vi hade det ju ultrabra på första parkett och med god mat. Smolket i bägaren var att vi hade hamnat i ett blåshål och min lite mer känsliga polare tyckte det var dags att bryta upp vilket ärligt talat inte jag hade något emot, vi traskade sakta tillbaka medan vi njöt av motorvrål, däckstjut och brända bromsar. Nästa etapp var komplexet för ett kort besök i Fan shopen men det är inte så mycket att säga om det, ett stort hemskt komplex med massa tomrum och kommers. Efter att detta var avklarat var det nu dags att röra sig hemåt då det var tid för lite roligare saker!

Väl hemma så gjorde vi oss i ordning inför årets sista körning, själv åkte jag upp till Döttinger Höhe för att tanka men polaren kör ju diesel och hade lite längre aktionsradie. 50 liter soppa senare och en rut-tvätt var det dags att styra bilen mot insläppet som dagen till ära skulle öppna upp pärleportarna 17.15. Vädret var fortfarande härligt och det fanns förutsättningar för en trevlig kväll på banan, Porschefolket var ju borta men å andra sidan hade Scuderia Hanseat folket kommit så det var riktigt gott om folk vid insläppet, dock utan någon form av kaos. En del nya ansikten för den här resan dyker upp vilket såklart är trevligt, Björn med familj är nere och skall avverka Scuderian, en dag hoppas jag också kunna genomföra någon form av utbildning på Ringen men tror det blir Automotorsports variant i så fall, inte lika trendig och mytomspunnen men väldigt lärorik och kostnadseffektiv i jämförelse sägs det.

Banans öppning fördröjs tyvärr idag ganska kraftigt på grund av reparationsarbete, gissningsvis efter dagens trackday. Som tur är har man sällan tråkigt i insläppet men så här sista dagen vill man ju ha lite valuta och dessutom hade jag ganska gott om varv som skall betas av, något jag snart inser blir omöjligt rent tidsmässigt. Nåja till slut tutar dom i hornet och berättar att banan är öppen och det är lika skoj varje gång. Tyvärr blir bara begränsat med filmat denna gång och det var lite synd såklart men det är inget att göra åt det, jag fick iallafall 2 viktiga varv men mer om det lite senare. Trots att banan har öppnat en timme försent så är det en del arbeten kvar på banan, ett större ner mot Hatzenbach och ett mellan Bergwerk och Angskurve.. Detta gör såklart att man tappar tempo, framförallt det senare arbetet som kommer väldigt tokigt då man tappar all fart och det tar en evighet att bygga upp den igen. Utöver arbetena så är det trevliga varv som betas av, bilen lirar på perfekt med ett riktigt gott grepp och en härlig turn in, den är fruktansvärt lättkörd och snäll men givetvis måste man vara på hugget hela tiden, här slappnar man inte av så ofta precis. Så här sista dagen noterar jag att det är mer attack än vanligt på mig och det är väl så att veckan börjar ta slut och man är lite tuffare, att man dessutom har fått in lite spårval och det är mindre trafik gör det också enklare såklart.

Jag skall erkänna en sak jag saknar från förra året och det är Tobbes vita M3 E30 (med tobbe i såklart!), vi hade ett antal underbara varv tillsammans där vi turades om att leka draghund och vi var väldigt jämna och relativt trygga med varandra. I år var det lite sämre med den saken och än så länge hade jag bara haft ett sådant varv och det var med den vita svenska Porschen några dagar tidigare. Såhär på slutet av resan började jag smyga lite i depån och försöka hitta någon lämplig kandidat att köra mot och plötsligt dök den bara upp ur tomma intet som en uppenbarelse från ovan, en silverfärgad compact stod parkerad i depån. Jag granskade bilen lite lätt och insåg att den var rensad, hade bur, lite trevliga fälgar och däck och det stod namnet på ett racingteam på bakluckan, dubbla avgaspipor fick mig att gissa på sexcylindrigt. Detta lät intressant och så fort dom skulle ut och köra såg jag till att hamna PRECIS efter dom för att se om detta var något lovande.

Vi kör ut igenom påsläppet och nu drar jag på kameran då det kan vara intressant att filma en annan compact bakifrån. Väl på banan så drar bilen iväg så smått och bara det ger mig hopp, ganska snart inser jag att det kommer att bli ett trevligt varv då jag får gasa på bra för att hänga med, uppe vid T13 inser jag att det går riktigt fort och riktigt njuter av situationen, äntligen ett riktigt spännande varv med en jämlike. Tempot ökar och stundtals ger jag allt medan jag i andra partier slår av en del men hela tiden håller vi ett fint tempo generellt sett. Jag njuter av att kunna följa någon som verkar kunna banan och fokuserar mer på att följa hans spår än mitt eget tänkta spårval, i vissa partier känns det stenrätt men i andra tycker jag mina val hade varit snabbare, det jag tydligt ser är att han får med sig farten ur kurvorna betydligt bättre än jag och på ett par ställen drar han ifrån ordentligt, tex. Flugplatz, och efter Eiskurve, dock kommer jag hela tiden ikapp, antingen med effekt eller för att det blir omkörningar. Varvet flyter på bra och vi råkar inte ut för några svåra omkörningar eller annat strul, vägarbeten kan vi inte trolla bort så där är det bara att gilla läget. Efter att ha passerat Gantryt glider jag sakta förbi och ger tummen upp till kille som svarar med samma gest, väl inne fållan hamnar han före mig och jag hakar på ut ett varv till såklart! Kameran har jag inte hunnit stoppa så inspelningen löper på vilket var skoj.

Varv nummer två blir ännu roligare då vi har mindre trafik och vi känner varandra lite bättre och därmed vågar ge lite extra, jag bestämmer mig för att haka på och köra så pass likt jag kan, tanken är kanske lite knasig men kan han kan jag var mitt tänk, jag har dessutom fördelen av att till viss del lära av hans misstag då jag ligger bakom. I uppförsbacken mot Flugplatz är det mitt första mandomsprov då jag alltid släppt av lite innan och efter backen men nu var det HÖG fart och det var faktiskt inga problem alls, att man fick nyttja hela banbredden var såklart mer nödvändigt men annars flöt det på bra, trots att jag hade bra fart ser jag att han drar ifrån lite vilket impar på mig. Förbi Aremberg, ner mot Fuchsrörhre och upp mot Adenauer Forst matar vi på friskt, sedan tappar han lite och jag får ta det lite lugnt ett tag, att köra om var inte aktuellt då jag VILLE ligga bakom och jaga :- )

Vi passerar Kallenhard sakta då en Corvette ser ut att ha hälsat på armcot på vänstersidan och fortsätter ner mot Wehrseifen och här matar jag på men får släppa av för att inte komma för nära. Vi matar på vidare upp mot Bergwerk relativt sakta och sedan kommer vägarbete nummer två som tvingar oss att bromsa ner till 30km/h en bra stund för att sedan gasa på igen. Även här får jag av någon anledning hålla igen en hel del, kanske är det min utväxling och effekt som gör sig extra påmind i detta långa uppförslut. Vi håller stumt genom Angstkurve och upp mot Steilstrecke och inte förrän uppe vid Hohe acht känner jag att jag får använda högerfoten så som jag vill :- ) En sak är tydlig ,jag bromsar mycket mindre än förut, jag nyttjar banan mer och får bättre fart ut ur kurvorna, hade man bara fått ligga här bakom några hundra varv så hade man nog börjat plocka sekunder..

Vi passerar lite bilar innan Brünnchen och sedan har vi fritt blås genom Eiskurve, jag var nyfiken på hur han skulle ta Pflanzgarten denna gång och bestämde mig för att inte banga oavsett hastighet, bromsljusen på hans bil tändes INTE innan hoppet och vi hade bra fart (165km/h) men jag körde på även jag och här kommer väl resans kalsongbytarmoment då jag helt plötsligt hade tappat ABS:en när jag skulle bromsa efter hoppet. I en microsekund tänkte jag att nu SMÄLLER det men lika snabbt fick jag grepp och allt flöt på som inget hade hänt, direkt efter här märkte jag att jag tappade lite avstånd och inte förrän borta vid lilla karusellen var jag ikapp helt och hållet. Resten av banan är inte så mkt att orda om men summan av kardemumman var ett väldigt roligt varv med gott om fart och äventyr :- ) Vi körde upp jämsides i fållan och det första han frågade var "M3 Engine?" i ren förvirring sa jag "yes" och han nickade förstående, lika snabbt ändrade jag mig till three-twenty-eight vilket genererade ett ohh.. :- ) Vi pratar lite kort och han frågade om jag filmat det hela vilket jag såklart gjort, vi beslutar oss för att köra in i depån för att diskutera vidare.

Det visar sig att killen har kört över 625 varv dom senaste 2 åren och än så länge var jag den snabbaste Compacten han stött på vilket såklart var skoj. Killen har en bil som är relativt vidgjord men inget har spårat ur, ett vettigt chassie, bur, bromsar, insug, lättad och lite annat, han suckar lite avundsjukt när han inser att jag kör med diffbroms och säger sig sakna det mycket på banan. Överlag tror jag våra bilar är relativt snarlika även om jag säkerligen har ett litet övertag effektmässigt. Detta tar han snabbt igen med sin rutin vilket alltid är lika coolt att se. Jag lovar att lägga upp filmerna på tuben så fort jag bara har tid. Vi tjötar vidare om lite av varje och jag förklarar hur skoj jag tyckte det var att ligga bakom han och bara beskåda hans spårval osv.. En rolig sak var när han berättade att han i Pflanzgarten hade tappat bromsarna efter hoppet vilket var precis vad som hände mig. Efteråt fick jag reda på att vi antagligen påbörjat bromsningen i luften och at ABS:en inte hunnit med. Till slut skiljs vi iallafall åt och tyvärr körde vi inte fler varv gemensamt detta år men jag hoppas såklart att vi finner varandra fler gånger. Det blir lite fler varv i egen regi och trafiken minskar med klockan vilket såklart gillas, tempot är nu verkligen uppe och livet leker verkligen, det är ganska många gröna sektioner i racechrono men fortfarande vägarbete med allt vad det innebär.

Film från varv 1 bakom compacten: http://www.youtube.com/watch?v=rQ-ray2CU7s
Film från varv 2 med Racechrono låg upplösning: http://www.youtube.com/watch?v=OYkXoo4UJpI
Film från varv 2 utan racechrono bättre upplösning: http://www.youtube.com/watch?v=_PuH3h7DeGI
Film från ett trevligt varv under dagen om inte om hade funnits :-) : http://www.youtube.com/watch?v=M_AX-Xg0OB0
Allt material från ringen suger fett i kvalitet vad det gäller bild och ljud, lev med det bara

En rolig bil som kommer från mina egna trakter är en E30 med M5 E34 motor och en kompetent förare bakom ratten, ett av dom senare varven för dagen försöker jag komma ut direkt bakom honom för att se hur bra bilen går, tyvärr har jag inte kameran på detta varv och det hamnar en bil i mellan oss vilket medför att jag initiellt tappar han ur sikte, borta vid T13 får jag dock visuell kontakt igen och nu ser jag hur grymt snabbt bilen pinnar iväg och extra påtagligt så fort det går rakt fram, det blir ett varv med väldigt mycket trafik av någon anledning och stundtals är vi kanske 10 bilar på 100 meter och det är tight, jag betar av ett par och några sticker iväg men hela tiden ser jag E30:n en bit fram, någon gång knaprar jag in på avståndet men jag får inte den där riktiga kontakten jag hade velat ha, inte så konstigt kanske med tanke på att jag saknar 100 hästar.. Så här fortsätter det nu ett antal varv, högt tempo och roliga varv. Sista varvet är nu ett faktum och att man rullar in i fållan 19.26 säger lite om att man nyttjat tiden bra. Jag stannar till en stund och köper lite att dricka och traskar runt lite för en sista stunds njutning på ett av dom underverk jag besökt i mitt liv. I ett annat liv önskade jag att jag besökt detta ställe betydligt tidigare i mitt liv och mer frekvent.

Nåja allt har en ände och så även denna dag men vi hade ju faktiskt en höjdpunkt kvar att se fram emot och det var Guidos Lasagne! Väl hemma blev det en snabb dusch och en kall öl för att landa efter kvällens rattövningar. Då klockan redan var mycket drog vi oss mot Altes Forst haus för att förhoppningsvis få njuta av Lasagnen vi så många gånger pratat om efter att vi åt den för ett antal år sedan på Fuchsrörhe. När vi kom in på stället var det mer eller mindre öde men till slut hittade vi Guido som något förvånat tittade på oss. Lika snabbt blev han glad och vi serverades lite att dricka medan han berättade att han minsann hade lagat lasagne och att till och med Renate hade beställt ett par portioner. Tyvärr var han på väg ut så det hela slutade med att vi köpte ett antal portioner förpackat i aluformar för vidare transport till Sverige och så bestämde vi oss för att käka hos Renate i stället. Vi lovade att maila över ett betyg på lasagnen så fort vi bara hade hunnit smaka på den :- )



Vi tackade för oss och betalade maten, jag tog även hand om Renates mat och såg till att den levererades, vi skulle ju ändå dit liksom. Någon minut senare var vi framme för ett sista besök på Lindenhof, jag levererar maten och tackar för gårdagen. Idag var det betydligt lugnare här och vik an till och med sitta själva bardelen utan att bli störda av röklukten. Jag inser nu som många gånger förut att här trivs jag ruskigt bra! En eller två kalla senare dyker herr Prymus upp glad i hågen. Han har avverkat ett antal varv för första gången och enligt egen utsago har det gått riktigt bra med hans effektstarka Porsche. Idag tog det inte alls lång tid innan vi fik käk och det bidde en Schnitzel vilket såklart alltid funkar! Givetvis slank det även ner ett par iskalla Weissbier , man vill ju stödja den lokala näringen :- ) både Peeter och Dr. Eick behagade infinna sig och vi fick en mysig avslutning på veckan, grabbarna är hiskeligt trevliga prickar och det är ju vi andra också :- )

Tyvärr fanns det i år inte utrymme för den fantastiska hjälpen jag fick ute på banan av Christian men det var ju inget jag förväntade mig snarare hoppades, jag gläds verkligen med att vår kära Doktor hittat en form av verksamhet som funkar under säsongstid. Innan vi rundar av för dagen passar jag på att tacka både Renate och Helga som sitter i baren för att dom finns, båda två är för mig starka personligheter som jag hoppas få träffa många gånger i framtiden. Vi tackar även varandra för allt och drar oss så sakta hemåt, det har varit en städad och härlig kväll om än lite dyster med tanke på vad som komma skall. Väl hemma bäddar jag ner mig och börja gå igenom dagen lite snabbt, det har verkligen varit en härlig dag med massor av fina minnen, bäst av allt var compactjakten som verkligen lyfte dagen! Nu var det minsann dags att söva för att inte komma iväg för sent, vi hade en LÅNG resa framför oss då vi inte skulle raka vägen hem men mer om det i nästa blogg.


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 13 Okt 2010 12:34, ändrad totalt 3 gånger
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:04     Ringenresan II / 2010 / Torsdag / Resan hem / Citera

om man fram till idag vaknat med ett leende på läpparna så får jag väl säga att jag avvek från det idag, det var dags att åka hem och allt jag såg framför mig var en lång dryg resa bort från det paradis man kände sig hemma i. Av någon anledning var jag seg idag och stressade inte precis med något. Vädret var väl inte på topp idag men det var å andra sidan bara gott för tänk om man behövt lämna stället med 29 grader på termometern och och en molnfri himmel, det hade varit überjobbigt. Innan den sista måltiden passade jag på att göra i ordning bilen inför avfärden, det blev byte av hjul, koll av oljan, lasta in all packning, hjul, spänna fast allt och mjuka upp chassiet för en någorlunda komfortabel resa. Allt betades av i rask takt då man börjat få lite rutin på det hela, en mutterdragare och en bra domkraft har varit mina bästa vänner vid arbeten som detta ett bra tag nu.

En stund senare är jag klar med bilen och det är dags för frulle, det smakade såklart extra gott nu när man jobbat lite innan men nog var det vemodigt. Jag visste att jag hade en del tunga saker att komma hem till och det lockade ju inte precis, nåja vi betade av frukosten och fortsatte mätta och belåtna att göra oss i ordning inför avfärd. Nu var det packning av alla grejor och en lätt rensning av rummet så att det såg anständigt ut. Allt löper på smidigt och strax är vi klara även med det.

Det är dags att tacka för oss och göra rätt för oss, vi visar såklart vår uppskattning för det fina boendet och det alltid så glada värdparet. Årets upplaga har absolut uppfyllt våra önskemål. En sak som vi saknar här är internetaccess och vi har ett par gånger pratat om att vi skulle släpa ner en accesspunkt så att man kunde få en lina till den bärbara, småpengar men kanske något familjen inte tänker på. I övrigt så har inte vi saknat något vad jag vet. Boendet är verkligen prisvärt och kostnaden är för låg enligt mig, en prishöjning har inte gjorts på flera år så det kommer väl snart, det kommer jag inte att opponera mig mot alls. Kalla halvliters Bit's i källaren för en Euro stycket är lite grädde på moset för folk som gillar B-vitaminer.

Bilarna är nu färdiga på alla vis, rummen är tomma och vi har tackat för oss ordentligt, det är nu dags att köra, vi börjar med en kort tur bort till Döttinger Höhe för att fylla upp våra tankar och kanske hitta någon rolig pryl, utbudet på macken har ju inte precis minskat då dom i år byggt ut en 35% där inne och fixat till ett gäng extra pumpar på utsidan. Det hela är raskt avklarat och vi sätter GPS:n på att köra oss norrut mot nästa mål för dagen. Vi rullar ut och passerar diverse ställen runt banan, det blir liksom ett tyst adjö till alla ställen och minnen från årets men även andra års händelser. Ganska snart är allt passerat och vi är ute på nya äventyr. Vägen vi valde idag har jag inte kört förut men det var helt klart vackra småvägar vi körde på, vyerna är ju som vanligt ruskigt trevliga och vägarna slingrar sig precis lagom. Regnet har tilltagit lite grand men det får vara ok, det är ju inte frågan om någon störtflod precis.

Dagens första etapp var Bochum och lite närmare bestämt motorsporttillbehörsfirman Sandlter, tanken var ju att åka förbi på vägen ner men det passade inte riktigt tidsmässigt och dessutom var Tobbe inte med ner på torsdagen utan åkte en dag senare. Resan till Bochum var smärtfri men sedan blev det allt lite knivigare då vi saknade adressen till stället. Efter ett tag hittade vi en mack där vi hoppades få hjälp. Killen i 30 årsåldern hade aldrig hört talas om stället och telefonkatalogen skröt minsann inte om något Sandtler. Efter kanske 20 minuters letande av oss båda hittade vi det och tog reda på adressen. Det var inte så långt bort men det visade sig finnas en massa vägarbeten och enkelriktade gator som strulade till det för oss, nåja till slut var vi minsann framme vid ett högst oansenligt kontor som visade sig vara deras telefonförsäljning/weborder/lagerställe och ingen butik.

Nåja att handla var inga problem verkade det som så vi tog oss varsin katalog och satte oss till ro och bläddrade lite, vi hittade både en bunke saker vi ville ha och var beredde att lägga order. Utan att gå in på detaljer kan jag ju säga att tyskarna är dryga på det viset att det tog säkert en timme av pappersexercis, fax, e-post osv innan vi fick handla och jag är inte säker på att dom var redigt nöjda ens då, vi fick våra grejor i alla fall och kunde till slut lämna stället måttligt impade över deras lite väl struliga administration. För egen del handlade jag ett par saker men inget stort, en rejäl sugande Spalfläkt, oljetempmätare, oljetempgivare till diffen, fästen till sittastillstolen på högersidan och något annat litet. Vi bestämde oss för att lämna Kochum omedelbart och försöka hitta något matplace längs med vägen så fort det gick. Att hitta ett matplace som är något att ha längs med Autobahn är inte lätt och dom 2 första ställena dissade vi i porten, på 3:e stoppet var vi så hungriga attvi sket i vilket. Maten var väl mer eller mindre kass men vi blev mätta och hade lite nya krafter.

Vädret var lite omväxlande med stundtals ordentligt regn och mellan varven uppehåll. Resan flöt på bra och visst råkade vi ut får ett par staus men inga större saker, vid ett tillfälle kunde vi stänga av och hoppa ur bilarna men allt som allt blev vi nog inte mer än 45 minuter fördröjda av köer och dylikt vilket jag tycker är rätt ok. Vi var framme vid Puttgarden-Rödby färjan framåt kvällning och trevligt nog går färjan tätt så väntetiden blev max 20 minuter. På färjan shoppade vi lite och tog en fika och sedan var färden över. Vi hade nu 20 mil dryg dansk motorväg i mörker. Ganska snart steg hastigheten en bit över övriga bilisters då vi hade hemlängtan, jag råkade glida förbi en målad Politibil men skötte det hela tillräckligt snyggt för att han skulle ha överseende med mig :- )Nåja färden fortsatte och vi började närma oss Sverige. En lustig sak var att vi passerade en viss Herr Falk (Porsche gubbe) precis innan bron, det som var lite lustigt var att vi pikade han innan resan om att vi skulle tuta när vi passerade honom på vägen ner och så blev det inte av förrän på hemresan, nåja det passerades så många Porschar på ringen inklusive denna så det kunde jag leva med :- )

Till slut passerade vi tullen och var på stabil hemmamark, den sista biten av resan gick i traditionell fart vilket innebär att vi kom hem FORT utan att gå in på detaljer, väl hemma var det såklart gott, det hade varit en riktigt lång dag och skalstolen kändes inte lika go i år som förra året. Några minuter senare satt man i soffan därinne och vad händer då? Jo man börjar längta tillbaka såklart, ni som inte fått smaka på ringen vet inte hur snabbt giftet verkar, har du väl smakat på eländet blir du ALDRIG av med det så mitt tips är att aldrig åka dit :- ) Tyvärr är det bara att inse fakta, jag har fått komma ner 2 gånger till området i år och det skall jag vara nöjd med, har jag lite flyt blir det en ny resa 2011 men vissa parametrar har kastats om och just nu är jag inte helt säker på vad som händer nästa år.

Jag tänkte ge mig på en sammanfattning av resan så småningom men nog tusan har det varit bra på alla vis, gott om körning, bra väder, härligt folk osv.


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 17 Okt 2010 01:12, ändrad totalt 1 gång
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
dresen
THN



Här sen Aug 2006
Inlägg: 116



Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:06     Citera

Väntar juh :DDD


_________________
Andreas Rydell
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande
Mats Th
Sollentuna



Här sen Apr 2006
Inlägg: 11535



Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:06     Citera

Har du fått hicka?


_________________
Mats Thurfjell
www.blaq.se
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Michael Bäck
Åshammar



Här sen Aug 2003
Inlägg: 8470



Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:08     Citera

Det här har vi väntat på thumbs up


_________________
Michael Bäck

BMW 328is -84 BmwCup #50

Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  20 Sep 2010 23:10     Ringenresan II / 2010 / nerkokad Citera

Ja vad skall då en sammanfattning av en alldeles underbar resa innehålla?
En nerkokad berättelse för latmaskar eller kanske lite om vad som varit bra/dåligt och vad man skall satsa på tills nästa resa kanske, eller rentutav en kombogrej?

Årets resa som helhet har såklart varit bra, något annat är möjligt om man mular bilen eller något annat drastiskt men annars blir det förbaske mig svårt att misslyckas. Visst hade jag hoppats på att få pränta in en ny tid på vänster underarm men jag gråter inte trots att det uteblev, jag vet att både jag och bilen har kapacitet för det, det är bara OM som skall försvinna :- )

Vädret under resans gång går inte att klaga på, det var inte i paritet med förra årets sjukt fina väder men 100% torrt på banan när jag körde och överlag helt ok väder hela veckan kan man gnälla på det? Inte jag i alla fall. Näe personligen passar det egentligen bättre med lagom moln och lite vettig temp, även bilen min uppskattar tyvärr lite svalare väder.

Aktiviteterna utanför banan var i år fler och bättre än förra årets resa, det var studiebesök på Bitburg"bryggeriet", det var planerade svenskaftnar ett par kvällar och det var långpromenad runt banan, allt lika underbart och något som gjorde resan till något alldeles extra såklart. Jag har redan nu en sak på G till nästa år som jag tror många kan uppskatta.

Bilen har i år lirat på bra, visst diffen lossnade och ett hjul var på god väg samt att den gick något varm som oftast men det var inget som inte gick att leva med eller lösa. Creds till Peter Polack som är en glad skit som verkar ställa upp när det behövs utan att skörta upp en. Bromsarna hade jag hoppats mer på i år men dom var lite av en besvikelse, jag vet inte riktigt vad jag skall skylla på men det kommer att ske förbättringar i form av nya skivor till att börja med. Helst av allt hade jag önskat 3.2 :ans skivor men dom kostar ju så förbaskat, beläggen har hållt bra men greppet upplevs inte som Carbotechs eller åtminstone är känslan väldigt annorlunda. Jag kommer även att växla upp till racingbelägg bak, årets Stoptechbelägg vågar jag inte uttala mig om än men dom upplevs inte ge mig någon woweffekt. Däcken åhhh dessa härliga däck dom har verkligen skött sig exemplariskt med ett fantastiskt grepp och inte minsta lilla antydan till att vara luriga. Små snälla släpp som var väldigt lätthanterliga var allt. 35 varv på ringen eller 75 mil hård körning har såklart påverkat däcken men dom kommer att få vara med även nästa år. Dunlop Direzza 02 önskar jag kunna fortsätta köra på i framtiden men vi får se vad börsen säger då dom inte är gratis.

Motorn har verkligen gett allt för mig i varje sekund, bra respons, bra vrid, härlig karaktär och en skönsång som funkar i varje stund, motorn har räckt till överallt om vi bortser från sträckan efter Ex-mühle och bort till Hohe acht :- ) Visst motorn har en baksida och det är att tempen stiger vid hård körning, stundtals har jag vridit på värmen men dom gånger jag inte gjort det har värmen ändå avstannat vi första pinnen höger om mitten. Åtgärder kommer att ske vilket förhoppningsvis kommer att påverka situationen åt rätt håll. En stor kraftfull sugande Spalfläkt som ersätter viskokopplingen, ny vattenpump och termostat är steg ett för att få bukt med detta. Utväxlingen som till i år ändrats från 3.15 till 3.46 funkade riktigt bra, jag var lite rädd för att toppfarten skulle bli lite låg men det räckte till, delvis tack vare det höjda varvstoppet som numera stoppar vid 6950rpm (shiftlighten tänder upp vid 6800 och då växlar jag ALLTID) Som helhet är jag absolut nöjd med bilen även i år, kanske man hade tyckt att alla moddar man gjort skulle upplevas mer liksom men nog tusan drog bilen fint i år, inget snack om den saken. Här vill jag vara extra tydlig i en sak, utan all hjälp från NEED FOR SPEED www.nfs.nu och Tobbe hade jag inte kunnat ta mig ner med bilen det är bara att inse.

Dom moddar jag vill ha till inför nästa resa ner är halvburen, bättre kylning och effektivare bromsar. Kommer jag loss vill jag även få till en lite lägre sittställning, få på sittastillstol på höger sida, montera glasfiberhuv osv men en del är ganska oviktigt egentligen. Gaspedalen måste såklart bytas ut och kanske förstärkas då den befintliga är knäckt :- )

Jag har under denna resa lärt känna en del nytt folk och det är alltid skoj, namn är inte min starka sida men det blev såklart en del Porschefolk man lärde känna. Jag gillar att umgås med andra likasinnade och kan babbla i evigheter om det här ämnet, att få tillfälle att pyssla med detta under en veckas tid är en viktig del av resan för mig, kanske viktigare för mig än för andra det vet jag inte. Men att BARA köra och skippa kvällarna helt hade för mig varit i stort sett ointressant (missförstå inte mig nu) Under denna resas gång har jag även kommit Renate och Lindenhof närmare, jag är verkligen svag för detta ställe som är och kommer att förbli en oslipad diamant, visst är där rökigt o murrigt men personalen är äkta, priserna humana och det finns Bitburg!

Multimedia från resan är det högst blandat av, betydligt mindre bilder men desto mer filmer vilket är premiär för mig, i vanlig ordning med usel kvalitet på både bild och ljud tyvärr. Filmningen har gjorts med en halvhyfsad kompaktkamera. Så problemet är av annan karaktär. Dom bilder jag vågar visa ligger lite överallt i reportaget och filmer jag vågar visa finns på tuben, adressen till mina alster på tuben är: http://www.youtube.com/johansjostrom Kamerahuset har gömts i ett sönderkarvat nackskydd som gick att maskera prydligt, allt för att vid påfarten slippa synpunkter från gubbarna. Det hade ju inte gjort ont att hitta en bättre lösning, ljudet är bara så sjukt dåligt och bilden stundtals ganska hoppig.

Nordschleife som helhet har i år skött sig, folket i insläppet var inte så griniga, den lille glade gubben gillar jag mest men dom har sin charm hela högen, banan var väl ok även i år, visst har den sina svaga punkter underlagsmässigt men det ingår i hela paketet liksom, det var såklart massor med incidenter och avbrott, det var en hel del vägarbeten eller arbeten med räcken skall man nog säga. Några direkta nyheter vad det gäller banan märkte jag inte av utan det var sig likt. Priserna var stabila och det är fullt tillräckligt så som dom debiterar idag per varv. Parkeringen var väl stundtals kaosartad som vanligt men med tanke på den lilla ytan dom har att leka med i dagsläget så flyter det på relativt vettigt. Devils corner är vad det är, personligen tyckte jag mer om det gamla även om gubben var sur. Sen fattar jag inte hur man kan dissa en lokal bryggare som Bitburger DET blir en tumme ner för det. Att behöva använda ringcard suger som vanligt fett men personligen blev det bara vid ett tillfälle och det var just här på Devils Corner i övrigt försöker jag nobba deras tänk och även undvika komplexet.

Resan dit och hem lirade på rätt bra, det var lite stau på sina ställen och vi tog någon akut genväg men jag klagar inte, maten längs med vägen är som oftast bedrövlig och personligen hade jag hellre vikit av in i nån liten håla och supportat en lokal restaurang. Bro och färjeöverfart är grymt smidigt med Brobizz, det blir gräddfil på båten och rätt vettiga rabatter i både cafe och taxfree samt en smidig faktura med posten lite senare. Resesällskapet på vägen ner var bra då dom hade koll på läget och sen är det ju alltid skoj att lära känna lite nytt folk, resan hem med Tobbe hade sin charm då vi kan varandra rätt bra numera och lirar rätt vettigt ihop.

Restauranger och affärer i området kan väl få ett ord också när man ändå är igång.
Lindenhof är min favorit vad det gäller mat och dryck i genuin miljö, låga priser och härlig personal.
Pistenklause är ingen höjdare enligt mig, bobbig personal, höga priser och mat som är ok men inte mer. Synd bara att det är så trendigt att gå hit så man ibland mer eller mindre tvingas hit.
Der kleine Kneippe snett över gatan från Lindehof hittar vi Sabines fd ställe ganska tråkigt ställe med ok mat till ok priser.

* Asian Bistro (Adenau) Riktigt god asiatisk mat till små pengar, perfekt ställe att luncha på!
* Pinocchio Riktigt god mat till ok priser, ofta bra service men INTE alltid, Pizzorna är sjukt stora!
* Currywurst i Brunnchen Överreklamerad skräpmat till dyra pengar.
* Devils Corner Nja inte min grej men dom har en grym balkis att softa på
* Euronics i Adenau välsorterad elektronikaffär med trevligt folk, OBS att betala med ringcard är ok!
* Rewemarkt i Adenau välsorterad livsmedelsaffär med massor av gott, gratis lån av internetdator och gratis wlan i cafeterian
* Getränkemarkt i Adenau Grymt sortiment av drycker innehållandes alkohol, massor av viner!

och vad händer nu då? Ja i vanlig ordning är det såklart en lång jäkla nerräkning till nästa gång man kan komma ner, ekonomin talar sitt och familjen sitt så några utsvävningar flera gånger under 2011 verkar väldigt avlägset. Men ärligt talat får jag bara komma ner med jämna mellanrum är det HELT ok, jag måste inte komma ner var och varannan helg för att må bra, alla vet väl att det där med att få bygga upp längtan är en del av upplevelsen. Det finns ju en del att göra med bilen men det får nog vänta lite, kanske lite senare i vinter att man kan börja pilla lite med den men det får helt enkelt komma när det kommer. Årets upplaga av mig själv fick i stort sett noll tid på banan utöver ringen, det blev 200 m på Knutstorps raka och sedan en misslyckad dag på Emmaboda med ösregn och helt kass bil. Detta kanske gjorde en lite ringrostig väl nere på ringen vilket i sint tur medförde att det inte gick så fort i år?

Folk jag skulle vilja tacka för deras insats gällande bilen är såklart Tobbe på Need For Speed, Mats på XYZ-Sweden, Magnus på JMB optimering, Rolle och Henrik på Euromaster i Malmö, Per Stacke på Pean Sweden, Tomas på TMC, Martin Skoog, Peter Polack och säkerligen en bunke andra jag som vanligt missar..
Sen har vi ju alla goa gubbar därute som gör livet lite trevligare, Tobbe, John, David, Daniel, Maarit, Lasse, Eick, Tord, Renate, Prytz, Jaasund, Rius, Björn och alla ni andra jag missar! Ett stort tackför att ni finns och förlänger livet med er support och glädje!

En sak jag glömde beta av var ju Guidos lasagne, den åkte ju med hem till Sverige och hamnade i kylskåpet därhemma men hur gick det sen då? Dagen efter bjöd jag in en gammal polare och ringenfanatiker på lunch, han visste inte vad som var på gång men blev såklart jätteglad över detta faktum. Till historien hör att polaren släpade hem en omgång till både mig och dagens lunchgäst för en herrans massa år sedan som just Guido hade lagat, nu slutade det så tokigt att dagens lunchgäst då inte trodde på historien och lät lasagnen bli gammal något han fått höra ett antal gånger. Att nu få möjlighet att ta del av detta lite unika tillfälle igen hade gjort vem som helst salig (i alla fall dom som vet hur den smakar) och hur smakade nu lasagnen då? Ja just denna rätt är ju en sådan som bara blir bättre av att få vila ett tag och denna dag var den alldels underbar, att påstå den är något för en viktväktare vore en ren och skär lögn men god var den så in i helskotta! Det som såklart gjorde den extra välsmakande var historien bakom att vi kunde sitta här i Malmö och äta Guidos Lasagne.

Vad gör man nu då för att hålla detta vid liv? Jo det blir tuben varje dag, jag läser ringenkursen med Auto & Motorsport när jag har tid och lirar lite Need For Speed Shift ett par gånger om året. Det kommer att bli några rundor ölhävning med likasinnade och sen har jag ju en "VÄN" som ett antal gånger i veckan mailar, ringer och SMS:ar ofta med bilder på stora tyska öl :- ) extra bra känns det när man får PM med texten "Renate hälsar" Sen är det såklart besök på rejsa några timmar om dagen :- ) Tatueringen på vänsterarmen finns alltid tillhands och snart blir det en vägg i köket prydd med världens mest underhållande berg och dalbana :- )

Jag vill också passa på och tacka alla som visat uppskattning för mina reseberättelser under tiden dom växt fram, ett oerhört viktigt stöd då det framförallt i år har varit lite tungt att motivera mig. Att sen dessutom skriva detta i efterhand var betydligt svårare än förra årets upplaga som mer eller mindre skrev live. För er som inte läst tidigare alster så finns det2 snarlika reseberättelser, en från i somras som du hittar här: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=48875&start=39 och en sedan hösten 2009 som man hittar här: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=48875&start=26

Ja det var det hela för denna gången, nu hoppas jag såklart att det inte tar allt för lång tid tills man kan skriva något snarlikt


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 20 Okt 2010 06:26, ändrad totalt 2 gånger
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Dignell
Västerås



Här sen Mar 2006
Inlägg: 3812

Moderator i ett av underforumen

Tipsa Facebook   Inlägg  21 Sep 2010 08:13     Citera

Ser att du fick samma rum som vi hade där nere Fan va man längtar tillbaka.


_________________
Mårten Dignell - Clio Sport 182
Rejsas Renault Sport sektion
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  21 Sep 2010 08:20     Citera

ja vem gör inte det Mårten, kan inte du bygga en Zap-maskin på jobbet eller nåt? Hade varit perfa att zappa ner sig vid lunchtid för ett par varv och en schnitzel och sen hem igen.

Ångesten är som störst precis efter att man kommit hem, man är liksom i en bubbla och blir inte så påverkad av andra faktorer, fullt jämförbart med att vara beroende av Heroin eller nåt (tror jag)



_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Senast ändrad av Johan Sjöström, 23 Sep 2010 08:43, ändrad totalt 1 gång
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Dignell
Västerås



Här sen Mar 2006
Inlägg: 3812

Moderator i ett av underforumen

Tipsa Facebook   Inlägg  21 Sep 2010 09:04     Re: Citera

Johan Sjöström skrev:
ja vem är inte det Mårten, kan inte du bygga en Zap-maskin på jobbet eller nåt? Hade varit perfa att zappa ner sig vid lunchtid för ett par varv och en schnitzel och sen hem igen.

Ångesten är som störst precis efter att man kommit hem, man är liksom i en bubbla och blir inte så påverkad av andra faktorer, fullt jämförbart med att vara beroende av Heroin eller nåt (tror jag)



Jag måste säga att jag får ångest av att läsa om andras upplevelser där nere också. När du skrev hur trevligt ni haft det på Linden så fick jag en klump i magen. Och då har du inte ens börjat prata om körningen än *suck*
Förstår ju din prio att skita i att köra i Sverige och bara köra där nere. Mycket talar för att blir så även för min del.
Tur iaf att fröken till min stora förvåning också blev rejält biten, så det är ju iaf 100% säkert att det blir en eller helst två vändor ner nästa år.


_________________
Mårten Dignell - Clio Sport 182
Rejsas Renault Sport sektion
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  21 Sep 2010 13:31     Re: Citera

Dignell skrev:
Johan Sjöström skrev:
ja vem är inte det Mårten, kan inte du bygga en Zap-maskin på jobbet eller nåt? Hade varit perfa att zappa ner sig vid lunchtid för ett par varv och en schnitzel och sen hem igen.

Ångesten är som störst precis efter att man kommit hem, man är liksom i en bubbla och blir inte så påverkad av andra faktorer, fullt jämförbart med att vara beroende av Heroin eller nåt (tror jag)



Jag måste säga att jag får ångest av att läsa om andras upplevelser där nere också. När du skrev hur trevligt ni haft det på Linden så fick jag en klump i magen. Och då har du inte ens börjat prata om körningen än *suck*
Förstår ju din prio att skita i att köra i Sverige och bara köra där nere. Mycket talar för att blir så även för min del.
Tur iaf att fröken till min stora förvåning också blev rejält biten, så det är ju iaf 100% säkert att det blir en eller helst två vändor ner nästa år.



Kan bara hålla med dig Mårten, klumparna kommer hela tiden så fort hjärnan jobbar. Viljan att prioritera ringen växer sig bara starkare och starkare för varje år. Sen vill jag passa på att gratulera dig till valet av fruntimmer. Både vacker, intellegent OCH intresserad av ringen thumbs up För att vara lite djup så kom jag till följande insikt under en tur med hunden precis.

Min kropp var ute och gick med hunden inte jag, flera gånger märkte jag hur själen flög iväg ner till Lindenhofstrasse En tanke som passerade förbi var ett hopp om att få bli gammal i Eifelbergen, tänk om...

Jo jag vet jag är skadad men jag får leva med det, alla har vi våra bristningar


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  23 Sep 2010 00:43     Citera

Dagbok från fredagen på ringen är nu klar och hittas en bit upp i tråden.



_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Davve
Åby, Växjö



Här sen Mar 2005
Inlägg: 1992



Tipsa Facebook   Inlägg  23 Sep 2010 05:21     Citera

Åh vad rolig läsning! thumbs up Ser fram emot resten!

Bra tips om vad som kan hända med lackade fälgar! thumbs up


_________________
David Glantz
Kattägare
Banbil (såld): BMW 318ti Compact -95
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande
BTG
Stockholm



Här sen Nov 2002
Inlägg: 7806



Tipsa Facebook   Inlägg  23 Sep 2010 08:29     Re: Ringenresan II / 2010 / Fredag / Citera

Johan Sjöström skrev:
men jag pressar bilen HÅRT nåt annat finns inte när man är där, inte för mig i alla fall.


Två sälar - ett isflak!


_________________
Mvh/Micke Regnell
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Johan Sjöström
Der drüben



Här sen Dec 2002
Inlägg: 11678


Trådstartare
Tipsa Facebook   Inlägg  23 Sep 2010 08:46     Citera

Skillnaden är att den här sälen saknar en bur, med en sådan på plats hade jag nog vågat lite till. Man börjar bli gammal och tänker på konsekvenser och det hämmar en..

210+ i rävgrytet slutar illa om något går snett, har man gått i ravinen på högersidan o kikat vad där ligger får man sig en REJÄL tankeställare.


_________________

NS 349/7.51.80/9.07.00
Våra race- och banåkarbilar
Upp            Tillbaka
Visa användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Svara på inlägget  Forumlista  ->  Våra race- och banåkarbilar
BMW 332ti Eifelwagen Hemma för lite spabehandling!
26 besök senaste veckan (849972 totalt) << Föreg. ämne | Nästa ämne >>
<<Föreg  1, 2, 3 ... 71, 72, 73 ... 177, 178, 179  Nästa>>






Från request till första response:
sec (varav server render 0.231 sec)
Webbrowser render:
sec