The Trip of Enjoy Lördag

Lördagsmorgon var lite av en sovmorgon med mina mått mätt och klockan visade 07.30 när den här pågen öppnade ögonlocken eller åtminstone försiktigt kisade lite då allt ljus var väldigt skarpt och skar rätt in i huvudet på en, gårdagen hade satt små spår i en och nog hade man varit piggare. Nåja det var inte värre än att det gick över ganska kvickt och plötsligt satt jag där nere och drack kaffe med våra dansk/norska grannar, en av dom hade kört och vurpat men klarat det hela relativt bra, lite plast och en ny fälg var beställd och skulle komma i dagarna, i ett fall som detta får man nog vara glad att det inte gick värre, föraren var i alla fall HELT oskadd och skönt var det.

Pågarna kommer så sakta till liv och i vanlig ordning spisar vi frukost vid nioblecket, innan dess har jag själv hunnit med att lite lätt dokumentera den maffiga fredagen, dock fick jag bara med en del av allt skoj, jag får väl sätta mig en stund till vid tillfälle. Det passar perfekt med lite frukost nu och mer kaffe till det, pågarna är glada skitar och även om fler än jag var lite lätt sega så är humöret på topp som alltid. Det är mycket bus i luften och jag är svag för sådant, kanske därför jag trivs så bra i detta sällskap!

Efter att vi tryckt i oss hela frullen som dagen till ära var laddad med extra brötchen så satt vi nöjda och sörplade kaffe samt planerade dagen, att toppa gårdagen gick ju inte men vad i hundan skulle vi göra idag? Vädret såg lovande ut och banan öppnade inte förrän sent idag då det var någon form av långlopp på banan. Vi skulle givetvis kika lite på detta och kanske traska lite runt banan, vi tog beslut om att börja dagen lite lugnt och gjorde oss iordning utan stress för en skön dag.

Första turen gick till Galgenkopf/Schwalbenschwantz dit man kommer dels med bil och sedan med lite vandring (ibland kan man köra ända fram men inte idag) När vi kom fram till utkiksplatserna såg vi lite bilar på banan med siffror på sidorna men det gick ovanligt långsamt och var inte speciellt upphetsande alls. Antingen var det någon sumpig trackday eller så var det någon form av tidsträning, vi blev inte kloka på det alls. Efter ett tag så tröttnade vi och beslöt oss för att åka vidare. Vi åkte ner mot Adenau och var nu lite nyfikna på den lilla fanshopen som finns därnere. Efter att ha parkerat på torget traskade vi bort och besökte den lilla butiken, det var en liten rackare men utbudet var ganska trevligt, det kändes som det mesta var lite kvalitativt och lite roligare än GMBH shoparna. Ovanför dörren in/ut hängde en läcker bild på en Amazon som körde på Nordschleife och vi såg det som ett tecken inför vår egen tur med Renates Amazon..

Vi köpte lite prylar härinne i form av tröjor, klibbor och sedan en annan intressant sak, vi hittade färgburkar i vitt och blått till ett projekt vi diskuterat och kulören var dessutom riktigt bra på det blåa, lite roligt att dom sålde sprayfärg i fanshopen men dom vet väl att anpassa utbudet efter önskemål, att frun som hade butiken även drev färgbutiken över gatan var kanske även det en avgörande faktor. Väl ute ur affären var vi alla nöjda med besöket, pågarna ville nu till komplexet och dom stora fanshoparna där vilket vi såklart åkte till, man tackar aldrig nej till en härlig runda på vägen mellan Adenau och Nürburg, maken till offentlig karusell får man leta efter!

Väl på plats var det dags att börja leta efter något att släpa med hem men först hade jag ett uppdrag att lösa, i september 2011 köpte jag en hoodtröja till knodden som var alldeles för liten, att byta den gick väl an men modellen jag köpte fanns inte längre och dom nya var betydligt tråkigare, jag fick i alla fall vänligt nog välja mellan nya tröjan eller pengarna åter vilket jag uppskattade, det slutade med en ny tröja. Efter att alla shoppat loss lite så var det dags för lite mat, mat är ju en inte helt oviktig del av resan och idag beslutade vi oss för att testa Asian Bistro i Adenau som är ett säkert kort med sin fräscha goda billiga asiatiska mat, väl nere i byn igen så visade det sig att dom hade stängt och vi blev villrådiga, det slutade med att vi hittade ett lite hål i väggen precis bredvid Blaue Ecke som serverade fastfood med thaiinslag, tyvärr visade sig stället vara rena bottennappet och alla var klart missnöjda med maten, med andra ord aldrig mer hit och ett varningens ord för stället.

Pågarna ville vila en stund innan vi tog oss an nya äventyr så vi körde hem till Lindenhof ( fan va gött o säga hem till Lindenhof förresten) Själv var jag väl inte så sugen på att vila så jag satte mig att snacka lite med grannarna, det danska fruntimret var försvunnen och pojkvännen var lite orolig att något hänt, det regnade rätt bra för tillfället och fruntimmer på effektstark hoj i regn på nya vägar är kanske inte drömscenariot. Långt om länge dök hon dock upp vilket såklart var skönt och man såg hur lättad han blev. Till slut var batterierna laddade i pågarna igen och vi spikade nästa punkt för dagen som var en färd till Brünnchen för att kombinera traska och kika på bilar. Väl på plats var det riktigt gott om folk som kikade på detta VLN liknande lopp med läckra bilar. Vi beslutade bums att traska upp mot Wipperman, Hohe acht, Steilstrecke, Karusellen och tillbaka. Värmen var påtaglig men framförallt var det ruskigt kvavt idag, det tog inte lång stund innan Jag eller om det var Simon krävde "fotopaus" för att få bort lite av blodsmaken i munnen, det var relativt brant och underlaget var inte det bästa. Efter ett antal fotopauser och en del plåtande nådde vi banans högsta del Hohe Acht och från där var det bara ett skutt in i skogen till steilstrecke, vi traskade lite försiktigt ner för steilstecke och förundrades alla över hur det var att köra bil här förr i tiden. Väl nere i botten visade jag Bitburgerbäcken där man med ypperligt resultat kan kyla sin pilsner!



Här kunde vi njuta av loppets deltagande bilar en stund men av någon anledning ville folket vidare och vi fortsatte upp mot Karusellen som såklart är lite extra magisk! Väl framme så fanns det gott om plats även om kameragluggarna var begränsade och bilderna blev därefter. Här var det inga problem att stanna ett bra tag och fascineras av hur fort karusellen passerades även om en del faktiskt valde att köra ovanför för att skona bilen vilket jag förstår även om jag typ alltid själv kör ner. Att åka ner till Ringen och spara på bilen ligger inte för mig. Bilarna vi stod och tittade på körde på riktigt bra och det var inte alls som tidigare på dagen, det var riktigt fina bilar med förare som kunde ratta. Efter ett bra tag i det kvava vädret beslutade vi oss för att traska tillbaka så sakta. Det var relativt tufft upp till Hohe Acht och jag och Simon pustade och stånkade värre än stora stygga vargen när han körde på med sina försök att blåsa ner grisarna hus! Till slut var vi uppe och rörde oss i lugn takt neråt medan vi passade på att plåta, ner mot Wipperman hade en E36:a släppt olja på banan och själv parkerat där så här gällde det för förarna att tagga ner lite. Till slut var vi nere i grytan igen och personligen tyckte jag det var skönt, trippen var tuff i detta väder fast att vi inte gick sådär jättelångt och jag var i behov av en dusch kände jag. Vi drar oss så sakta hemåt då tiden rusar iväg och banan öppnar snart med allt vad det innebär.



Igår skulle vi som jag sa tidigare låna Renates Amazon för en tur men vi sköt det till idag, nu blev det så att vi fick skjuta på det igen då Majhid var iväg med bilen även idag, nåja där var tid till det även imorgon. Istället drog vi oss mot insläppet för att se o man kunde få några varv på banan med någon. Ett av få varv under kvällen blev med David i hans 1M som skulle ut på sitt premiärvarv så den kunde dekaltrimmas med en gris där bak. Väl ute på banan så matade Davis på utan prut och bilen går ju riktigt bra, ett flertal gånger hörde jag David lyriskt konstatera att bilen svängde in bra/snällt vilket är ett mkt bra omdöme från någon som i vanliga fall kör 997 GT3 RS. Under varvet kom vi i kontakt med ett antal incidenter så något varv att prata om blev det inte denna gång i alla fall. Det var riktigt trevligt att få åka ett varv med David i hans 1M och gissa på att man blev sugen på att prova! Nåja David har ju en lite trevligare bil som han nu beslutade sig för att hämta för ett par varv innan banan stängde, sagt och gjort så åkte han iväg medan jag själv stannade kvar på parkeringen, tyvärr visade det sig att banan stängde en kort stund senare på grund av olyckor på banan så någon körning med Porschen bidde det inte för David.

Vi drog oss hemåt efter en kort kväll på banan och duschade och gjorde oss iordning inför kvällen, ett par pilsner på rummen och sedan fortsatte vi nere på innergården. Här påbörjade vi ett roligt projekt som skulle slutföras senare, tanken var att pilla ihop en mall av rejsaloggan för att kunna märka upp schleifen med loggan som betyder så pass mkt för oss alla. Sebastian är en hejare på detta och mallen växer sakta med säkert fram på kartongen, i vanlig ordning kommer det ett Eifelwetter och i början regnar det bara lite grand men efter ett tag öser det ner och vi fortsätter kvällen där inne.

Efter att mallen blev klar var det dags för lite käk och sådant beställdes in, alla blev sjukt mätta och nöjda som vanligt, att Bitburger serverades löpande och att stämningen steg med tiden behöver jag kanske inte säga, vi hade som vanligt en trevlig kväll trots ovädret därute, det var stundtals HELT galet vad det regnade, blixtrade och åskade men lite senare på kvällen lättade det och hade det inte gjort det hade vårt projekt varit i fara.



På vårt boende bodde även 2 killar från Malmötrakten som var nere med en Gul Cupra som såg trevlig ut, vi hade väl inte fått riktig kontakt med dom men bad dom ett par gånger under kvällen att komma över till oss och tjöta lite, det tog ett tag men 3:e gången så kom dom över och det blev såklart lite mer gott snack runt bordet. Även Lasse och David har nu anslutit till bordet efter att ha dinerat på stekarstället Pistenklause :-) Med David i sällskapet blir det som oftast massa snapsande av illasmakande sprit, ju ruggigare den är desto roligare tycks det vara. Och varför inte kombinera det med hans galna chips explosive som får den mest kryddtåliga människa att haja till. Vi hade i alla fall en sjukt trevlig kväll och ovädret utanför fortsatte nu med tilltagen styrka, det forsade ner regn som om någon hällt en spann rakt i huvudet på en! Vi hoppades såklart på lite bättre väder inför det stundande projekt. Faktum är att runt spöktimmen hade regnet lugnat ner sig och vi lever på hoppet att projektet skall gå att genomföra.

Vi packar ihop vad vi behöver och beger oss mot T13, det är en promenad på 5-6 minuter från krogen och det kändes skönt att röra på sig lite, väl framme vid T13 eller rättare sagt vänstern som avslutar T13 börjar vi förbereda allt. Det som skall göras är ju att föreviga rejsa symbolen på banan. För att inte bilarna skall köra sönder den på nolltid letar vi upp en punkt långt från Apex, och här var jag ganska snabb med att hitta en punkt och hur bra det valet blev återkommer vi till senare..

Sakta men säkert börja loggan växa fram medan vi dricker lite pilsner och skrattar över hur skoj detta är, vi känner oss som småbarn som pallar äpplen när vi utför detta lite halvlegala projekt. En bra bit in i arbetet ser vi plötsligt hur banan lyses upp av ett orange blinkade ljus kanske borta vid Armcro kurve, vi hör direkt att det är en bil som kommer och börjar få lite panik, nu ser vi att den har "blåljus" på taket och vi springer alla åt olika håll och försöker gömma oss i mörkret, alla sprayburkar ,ölflaskor, mallar ligger kvar på banan, själv knycklar jag ihop hela min lekamen till någon slags osynlig boll (tror jag) bredvid ett armcroräcke på högersidan, bilen är nu precis i svängen och man undrar vad som händer, vad gör dom här mitt i natten och kommer det att bli några repressalier för oss? Tankarna passerar förbi i ljusfart men plötsligt inser jag att allt är över, bilen ifråga som var en streckenkontrollen med oranga saftblandare och helljuset på har passerat oss och kört vidare i bra tempo, i svängen där alla grejor står ser jag tydligt hur dom väjer för alla prylar utan att bromsa överhuvudtaget och bara kör vidare, det jag inte förstår är vad fan dom gjorde där? Letade dom efter oss, efter andra eller vad gör dom mitt i natten på Schleifen? Här får folket gärna komma med förslag på vad ni tror dom gjorde för jag har fanimej ingen aning alls..

Alla kommer fram ur sina gömmor lite lätt uppjagade och med andan i halsgropen, nu verkar spänningarna släppa och alla bara garvar åt det hela, vi fortsätter med vårt projekt och ser till så att alla får vara med och måla på loggan. Efter ett tag så börjar allt bli klart och vi är såklart väldigt nyfikna på resultatet, att få en bild av det hela mitt i natten med en mobil som ficklampa var väl inte helt lätt utan det var först i morgon vi skulle få helhetsbilden, nåja spontant sett så var vi väldigt nöjda och det var både rätt färger och loggan var riktigt bra utförd. Glada i hatten på mer än ett vis traskar vi tillbaka till Lindenhof och skrattar åt det hela, vi har verkligen utfört det som började som en "dröm" vi är såklart glada över att ha fått chansen att visa hur mycket rejsa betyder för oss och alla andra petrolheads i Sverige.



Väl tillbaka är diskussionsämnet för ett tag ganska solklart men sedan återgår vi till allt annat och en och annan pilsner går från öltappen via oss och sen ut igen på toan, det fina är att det är bara att fylla på igen för den där tappen verkar ha nån direktkoppling till bryggeriet :-) Denna kväll blir en av dom tuffare under resan och våra underlägg är fullklottrade med massa X i varierande storlek, jag minns även att jag och David plockade fram livremmen sent om sider och lekte smiska rumpa på alla i närheten, vi hade sjukt skoj och för utomstående som läser detta låter det kanske lite udda och visst är det så men skoj hade vi. Kvällen blev lång men till slut kände jag mig själv mogen för att törna in, David hade i vanlig ordning ett mission och det var att fånga mig på bild sovandes i baren, jag hade dock gett mig tusan på att han inte skulle lyckas med detta och det gick rätt bra i alla fall den här gången :-) Att försöka rekonstruera den sista tiden innan jag somnar är kanske inte helt lätt men jag minns att det inte gick helt rätt till men att jag somnade väldigt gott och snabbt, vad som hände får vi ta i nästa dags berättelse men lite udda var det allt.



För övrigt har vi haft ännu en underbar dag med många roliga minnen, pågarna har fått se nya roliga delar av området, vi har skrattat och busat samt ätit och druckit gott, det finns inget att klaga på överhuvudtaget och det enda smolket i bägaren nu är att imorron är det söndag och hemresan är ett faktum. Att lämna detta bakom sig är såklart inte världen roligaste sak men förhoppningsvis ligger asfalten kvar tills nästa gång även om man undrar ibland med allt skit som händer här.

Tack till alla som gjort dagen så bra Ola, Sebbe, Simon, Kaffe Latte, David, Renate och alla andra jag glömt. Tack även till den mäktiga Eifelguden för att du tar hand om oss och delar med dig av alla dina frukter!

Bilder från dagen kommer!

The Trip of Enjoy Söndag

Söndag morgon är i dubbel bemärkelse lite tung och seg, till att börja med vaknar jag inte min egen säng och inte ens i mitt eget rum, dom första minuterna innan bilderna från igår poppar upp i skallen är relativt förvirrande, i lite korta ordalag: nyckeln till mitt rum hade jag lagt i Simon & Sebbes rum, när jag med tungt huvud kvällen innan hade siktet inställt på att sova hittades inte nyckeln och jag tog beslutet att sno Simons säng helt enkelt. I min egen säng noterade jag att Simon låg och sov så allt hade löst sig bra :-)

Pigg är jag då sannerligen inte och då har jag trots allt sovit en bra bit längre än jag brukar, klockan är redan halv nio och det är frukost om en stund, fram till dess blir det kaffe i rehabiliterande syfte, så det lär bli en seg dag, dom flesta av oss är trötta och troligtvis lite deppiga då sagan börjar närma sig sista kapitlet, dock har vi några timmar kvar :-) Efter frukosten och lite morgonrutiner (som troligtvis slutar med att Renate får köpa ubytestoaletter för satan vad toaletterna användes och då snackar vi inte om ettan) beslutar vi oss för att traska upp till T13 och begrunda vårt resultat samt kika på lite förbipasserande bilar, en alldeles lagom uppgift en dag som denna.

Väl framme vid T13 oh vårt konstverk så noterar vi en lustig grej, vi ville ju se till så att målningen inte var i apex så att den skulle få vara kvar ett tag, jag hade märkt ut ett bra ställe mitt i natta som skulle bli toppen men nu insåg vi att jag i själva verket hade märkt ut just apex, typ ALLA bilar passerade över märket och vi garvade gott åt detta sköna misstag. Oavsett placering var vi mäkta stolta och njöt av utsikten, solen gjorde dock målningen svår att se i vissa vinklar och vi diskuterade hur version 2 skulle bli, det måste till en smidigare och större mall och sedan skall vi hitta en punkt off apex, vem vet kanske vi skall leta upp rätt ställe på dagtid utan Bitburg?
På GPslingan är det någon form av Sevenrace och dom matar på bra men låter inte så upphetsande, på NS är det Turistkörning, vi plåtar en hel del och njuter av allt, dock tröttnar man efter ett tag på detta parti och vi beslutar oss gå vidare vidare. Vi tar oss hemåt och hoppar in i bilen för att först ta oss ner till insläppet men där hände inte mycket och banan var stängd på grund av någon incident. Vi beslutade oss för att dra upp till borgen och kika på den, själv satt jag kvar i bilen och softade lite då jag sett Borgen ett par gånger och dessutom var seg som bara den.

Efter ett tag var grabbarna nöjda och även dom var impade över den grymma vyn man får där uppe, vi drog oss nu åter till insläppet där Simon ville köra ett par varv, givetvis åkte man med vilket man nästan men bara nästan ångrade då Simon överkörde ordentligt och stundtals var det lite läskigt vilket han fick reda på av oss. Sebbe snackade om att han var livrädd men jag är osäker på om han menade allvar :-) (vilket han dock gjorde visade det sig senare)
Med nerverna ett par meter utanför kroppen kände vi oss plötsligt mätta på turistkörning och beslöt oss för att dra ner till komplexet och dess enda riktigt bra grej pengaautomaterna, precis utanför stod en Bongard med en CSL på flaket och killen var därinne och tömde bankomaten på pengar, trist historia såklart men den bittra verkligheten för ett antal bilar varje dag. Nåja även Sebbe behövde lite cash och tydligen hade CSL killen lämnat lite pengar kvar för Sebbe fick ut pengar han också.

Vi beslutade oss för att äntligen ta fatt i en sak vi dragit på i flera dagar och det var att ta en tur med Renates Amazon, det var lite pirrigt men samtidigt spännande då jag själv har massor med barndomsminnen med just Amazon, vi hade ej heller någon aning om skicket osv men det skulle alldeles strax framgå. Det märktes att Renate var lite nervös även hon och hon pratade på en hel del, vi beslutade oss för att börja med att köra och pumpa däcken och lite sådant vilket jag tyckte var precis lagom start. Redan när jag skall in i bilen börjar bilen bråka och dörrlåset var inte det enklaste att få upp, till slut tråcklar sig den här klumpen in bakom ratten och det var en förvånansvärt trång plats och obekväm dessutom, ratten var stor som 2 familjepizzor och satt som en fläskläpp i höjd med min mage, alltså en körställning som lätt tävlade om förstaplatsen med Sebbes E36:a

Till slut så var det dags att veva igång åbäket och det gick väl relativt enkelt, ljudet från spisen och dofterna i bilen samt alla reglage gjorde sig påminda från barndomen, det jag dock inte mins var hur jäkla ålderdomlig bilen är och jag inser att man själv inte är någon spjuver längre, herrejösses detta är en veteranbil deluxe, bara en sån grej som att lyssna på motorn var udda, det fanns en högst tveksam känsla i pedalen men när man väl tryckte hände inte mycket under huven, fassan bilar MÅSTE ha varit piggare även dom som inte var trimmade. Kopplingen i bilen var ett kapitel för sig själva och dragläget var max 2mm och känslan påminde om en otydlig mix av massiv tröghet och ljummen motorolja, den var stenhård och med ABSOLUT ingen känsla och det tog ett tag att backa ut från parkeringsplatsen.

Till slut så rullade vi äntligen iväg med bilen så sakta, vi skulle förbi infarten till NS och sedan köra bort till Döttinge Höhe och sedan fick vi se, redan nu efter några meter kände jag att det blir nog precis lagom med den svängen, nästa sak som jag skulle upptäcka som högst intressant var bromsarna på bilen, jag har ALDRIG träffat på bromsar av denna kaliber, bromsverkan var betydligt bättre på min gamla Zundapp jag hade på 80 talet men det jobbiga var känslan i pedalen, kopplingen var rensa barnleken jämfört med detta och det krävdes betydande lårmuskler för att ens märka någon form av inbromsning, det var inte bara det att dom knappt funkade, känslan i pedalen var helt crazy, det pulserade sakta och man kände liksom hur dom. ja näe det går inte att beskriva jag ger upp helt enkelt, sjukt kassa bromsar iallafall! Till slut och med hjärtat i halsgropen kom vi ner till Döttinger Höhe och tankade i lite luft på bettan, jag hade för länge länge sedan beslutat att det blev en snabb retur och parkering av bilen, den var rent ut sagt livsfarlig enligt mig, prestandan var också intressant i bilen och ett tryck på pedalen var lika imponerade som en fullgasaccerelation med en Ålandsfärja.

Det "lustiga" var att vi hade drömt lite om ett varv på ringen med bilen men tjena vad långt ifrån verkligheten det var, att ta ut den där hade varit rent idiotiskt, harakiri känns plötsligt safe och även frihopp från Eifeltornet, näe det fick stanna vid en dröm men det gör inget, väl tillbaka på parkeringen är jag nöjd med at ha fått upplevelsen, det blir sällan som i minnet, lite som att titta på sin favvoserie från åttiotalet och tro det skall vara bra, för vem tycker i ärlighetens namn tex. att Nighrider är bra idag?, som ung satt man klistrad vid burken :-) Vi lämnade tillbaka bilen till Renate och tackade för lånet, vi berättade samtidigt för henne att bilen behövde seriös omvårdnad, framför allt bromsarna behövde en seriös översyn med troligtvis allt nytt för att funka dugligt. Vi har ju Volvogänget som ofta är här och hos Renate så jag föreslog att nyttja deras kunskap och välvilja för den fanns, det hade dom påtalat tidigare.

Efter denna intressanta upplevelse var man tvungen att få i sig lite mat och vi beslutades oss för att gästa Christas för en enkel lunch, Lasse hakar även på och vi har en trevlig stund i lugn miljö med ok mat. Efter maten softar vi lite och liksom drar ur på det oundvikliga, ingen vill hem och vi försöker nog alla blunda lite inför detta faktum, nåja vi fortsätter nu att packa och tömma våra rum, vi betalar för oss och tar ett par ord med Hanne där vi tackar för den här tiden och hoppas vi kan ses igen nästa år. Det sista vi gör nu är att pressa in det sista i bilen och se till så att vi verkligen får med allt.
Till slut är det dags, Opeln skall nu få ta oss hem till Svedala och tryggheten, vi tuffar så sakta iväg från Lilla Meuspath och vinkar till Hanne med tårar i ögonen eller kanske inte riktigt men ni som varit där nere vet hur trist det är att åka hem..

Nu visade sig att vi inte skulle komma så långt då resan hem fick ett oväntat stopp, för när vi passerade Brünnchen kunde vi bara inte motstå frestelsen att stanna till en stund, det var riktigt gott om bilar på parkeringen vilket brukar vara ett bra tecken på aktivitet på banan, det verkade som det var lite familjesyssla att stå här och kika då flera stycken grillade och hade med sig barn, fruar och annat. Även på banan visade det sig vara gott om bilar och det var skoj att bara stå här och hänga och kika på alla bilar, det var i vanlig ordning högt tempo och stundtals små marginaler men några incidentar såg vi inte vilket var skönt. Vi fastande här ganska länge innan vi till slut begav oss vidare mot nordligare breddgrader.
Resan hem är inte mycket att orda om, vi tuffade på i ett vettigt tempo och bilen fungerade som den förväntades göra, Simon häcklades hela tiden för sin körning och slä på rumpvärmentävlingen leddes stort av mig! Vi hade inga större problem med trafiken och visst hakade det upp sig ibland men det var bara småsaker. Några drickor, glassar och lite mat senare satt man på båten och vips var man i Danmark, resan genom Danmark är alltid lika seg med typ 20 mil rak väg, nåja till slut körde vi över bron och var på svensk mark igen, frågan är om någon var glad inför detta eller om alla längtade ner, själv längtar jag alltid ner så jag är lätt partisk i frågan. Nåja efter att grabbarna dumpat mig i hemmet och vi haft ett par ord om resan åkte dom vidare mot Vinslöv och evigheten. Vi konstaterade i alla fall att det varit en mycket lyckad resa och att vi haft skoj och skrattat mycket, för mig var det jävligt skoj med allt skratt och skoj, jag uppskattar verkligen humorn och buset i gänget!

Korta stolpar att minnas när man sitter på hemmet..
Opel Enjoy (har INGET med glädje att göra)
Simon kan inte köra bil, panikbroms och svajig färd häcklades han för HELA tiden :- )
Stolsvärmetävlingen som jag vann
Rejsamålningen vid T13, ett minne för livet..
Internt skämt om bromsarna SPLINES
Renates boende var guld med så nära till Lindenhof och supercentralt
Galet bra väder men även galet regnigt precis som vanligt
Vi har upplevt massor o grabbarna har fått en bra start på sitt kommande ringenliv

Stort fett tack till Simon och Fredrik för att jag fick hänga med, jag uppskattade det verkligen och jag åker mer än gärna ner där igen med dessa grabbar, dock helst med något roligare verktyg för ändamålet, det ända positiva med att börja från botten (Opel Enjoy) är att det bir lätt att toppa :-)

Vid tangentbordet

/Johan Sjöström

Ps eventuella bilder till dessa rader kan vara tagna av mig Johan Sjöström eller Simon Lagnelöv, det är ok att använda bilderna även om vi uppskattar att man anger källan Ds.

Ringenersan september 2012

Sista resan verkar inte bli dokumenterad som många andra, inspirationsbrist? Nåja lite nerklottrat finns och jag kommer att förstärka texterna samt lägga till bilder med tiden.

Avfart: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=43711&start=2402

Dag1: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=43711&start=2406

Dag2: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=43711&start=2407

Dag3: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=43711&start=2408

Dag4: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=43711&start=2414

Dag5: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=4 . start=2420

Dag6: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=4 . start=2421

Dag7: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=43711&start=2426

Dag8: https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=43711&start=2438

Oxå lite blandade bilder

Edit

Sunk hur gick det med detta då??

Själv har jag precis petat upp sista dagen på min resa med fartfabriken en bit upp i denna tråd. Bilder kommer med tiden.

Lite film från 13-10-2012 Med Bmw 320 touring. Blev lite över 50 varv lör -söndag , nu får det bli vinterdvala.

Nya tag nästa år http://www.youtube.com/watch?v=KQJ5_RnSUYs

Johan, den här högupplöst skulle jag älska






PS: www.rejsa.nu just nu

Inga problem Magnus, jag vill bara testa så att du är värdig bilden, namnge nästkommande välkända kurvparti (ni andra håller tyst)

Så länge letar jag upp den i högupplöst.

Re:

Johan Sjöström skrev:

Inga problem Magnus, jag vill bara testa så att du är värdig bilden, namnge nästkommande välkända kurvparti (ni andra håller tyst) Så länge letar jag upp den i högupplöst.

Fan, jag brukar inte stå vid räcket o kolla på banan. Inte så jätteofta iaf

Men jag misstänker att många noviser kör rakt fram av misstag alldeles strax.

3 år sedan senaste berättelsen, bättre kan ni. Skit kul att läsa och drömma om när man själv kommer åka ner med en banbil och gasa runt i framtiden. Blev dock en redig motorsport resa i sommar med en polare från Australien Där det börjades i Spa och glodde på Adac GT masters sen till stuttgart och besökte Mercedes och Porsche museum sedan vidare till Nurnberg för att glo på DTM på norisring (vilket jävla ljud från DTM bilarna ) och sedan till sist 5 dagar på plats i Nurburgring. Som 19 åring med knaper ekonomi så sket jag i att hyra en bil där nere men fick åka med kompisen i en Clio som han hyrde från RSR och jag höll på att spy efter 2 varv så jag steg ut och han fick gasa på de 2 sista själv. Bodde på hotel an der nordschleif, grymt trevligt äldre par som ägde hotellet kunde dock inte Engelska men fin frukost och fin utsikt över banan. :

Lite bilder, tyvärr bara med mobil kameran.. ska köpa en bättre kamera.


















Hyr bilen blev lite sketen efter att man gasat runt och letat efter alla ställena och jag står såklart och kollar rakt ner i marken och poserar

Grymt kul över att ha varit där och kommer tillbaka 2016 med egen bil med päronens passat som jag får köra sakt runt med hehe.

Fantastiska reseberättelser!

Är själv sugen på att rulla ner, är det samma lika förutom priserna?

Ha det bäst
Micke

Min 50-års resa till Nordschleife

Förra året fyllde jag 50 och då får man ju frågan vad man önskar sig, eftersom jag har tillräckligt med prylar så önskade jag mig istället pengar till en Nürburgring-resa, har tänkt åka dit i flera år, men det har aldrig blivit av, men nu skulle det ske. Efter lite fundering och planering av sommarens aktiviteter så passade helgen 11-12 augusti bäst, började leta boende, men det var fullbokat överallt och det visade sig att jag hade valt helgen när det är en stor Oldtimerträff på Nürburgring, hittade i alla fall ett boende ca 1 mil från banan så det löste sig.
Frugan verkade måttligt sugen på att följa med så en kompis blev resesällskap istället så då bestämde vi att även MTB:erna skulle med på resan. Vi förlängde helgen lite så vi kunde se oss om kring lite i Moseldalen så i onsdags var det dags att ge sig av. Eftersom jag trailar Kadetten så tyckte jag att 70 mil som första etapp kunde vara lagom så vi stannade i Wildeshausen, en liten stad söder om Bremen, bodde på Wildeshauser Hof, mycket prisvärt.

Wienerschnitzel och öl på Ratskeller satt fint efter 70 mil i bilen.



Dag två så åkte vi vidare till Koblenz i Moseldalen, hade kollat upp hotellen på Booking och Google Maps för att hitta nåt bra med en parkering som duger för bil och släp, hotellet vi bodde på heter B&B Hotel Koblenz, lite brant infart så det skrapade lite under min tungt lassade Astra, men det gick att komma in och där var gott om plats trots att det faktiskt låg ganska centralt, också ett mycket prisvärt hotell. I Koblenz blev det sightseeing både gåendes och cyklandes, vi passade även på att besöka cykeltillverkaren Canyon som har en shop/utställning vid sin tillverkning i Koblenz, man kunde ju drömma lite om vilken MTB man ska köpa när plånboken har blivit lite för tung.

Cyklar för test fanns det om man nu var sugen på att handla.



När vi skulle från Koblenz hade batteriet gett upp i Astran, men det var ju lätt fixat med en "reservdelsbil" på släpet och verktygslådor i Astran, ett nytt batteri handlades innan vi gav oss iväg mot Nachtsheim i närheten av Nürburgring där jag bokat hotell fredag och lördag. Detta hotellet var inget vidare, men det var ju det enda jag kunde få tag på, vi lämnade i alla fall trailern där och åkte ner till Cochem, via Burg Eltz, för att köpa lite vin och kolla på omgivningarna.

Tungt lastad Astra, där under nånstans ligger verktygen.


I Cochem såg vi denna parkeringsplatsen i parkeringshuset med gott om plats runtomkring.




Och så blev det lördag och avfärd till Nürburgring och Oldtimerträffen, jag har ju aldrig varit där innan och jag hade inte föreställt mig hur stor anläggningen var, men det i alla fall en mycket imponerande anläggning och MYCKET större än vad jag förväntade mig.
Jag har varit på många träffar, utställningar och mässor och sett en hel del, men här fanns det verkligen mycket att se och hela tiden kördes det oldtimers på banan tillsammans med nyare "klassiker". Jag gillar speciellt gamla tourenwagen och det var härligt att höra en M3 E30 DTM vråla längs med rakan. Kul att få höra bilar utan ljudrestriktioner, BMW M1:orna lät så mycket att det var på gränsen att man fick stoppa fingrarna i öronen, Porsche Cup kördes också och det var mycket underhållande. Kurvan efter långa rakan med den dagens bansträckning är nog svår då det fanns en hel drös med olika spårval genom den kurvan.

Det bästa depåtältet?






Framåt seneftermiddagen så skulle då Kadetten ut och luftas på Nordschleife för första gången. Först bort till den kända macken och fylla på bensin och sen leta upp insläppet, massor med bilar vid insläppet och runt omkring, bilar från hela Europa. Köpte en biljett och hittade liten infolapp med lite regler, sen var det bara till att köra till insläppet och ut på banan. Jag har titta en del på filmer för att få lite hum om hur banan går, det hjälpte kanske lite bitvis, men oj så kuperat det var, upp och ner hela tiden. Sakta gick det och "alla" andra körde mycket fortare så full koll i backspegeln samtidigt som man ska försöka lära sig hur banan går. Blev tre varv innan de stängde, sen åkte vi tillbaka till hotellet och hämtade MTB:erna för nu skulle vi ut och cykla vid banan. Hade skrivit ut en karta på slingorna i området och den hade vi mycket nytta av då det var lite halvdant skyltat. Blev en liten runda bort förbi Brünnchen innan vi var tvungna att vända då det började bli mörkt. Kändes i alla fall ännu mer kuperat på MTB:n.

Mycket bilar och folk i rörelse runt insläppet till banan.




På söndagen skulle banan öppnas kl 13 så vi tog en promenad och kollade på utsikten lite innan vi åkte bort till banan, vi var där i god tid och tur var väl det för de öppnade redan vid kl 12. Denna dagen var det lite mer uppblandat med bilar som körde lite saktare, men även idag massor med bilar som rörde sig runtomkring insläppet, kul. Körde tre varv och nu hade man vant sig lite vid att det är så kuperat, men det behövs mer för att lära sig hur banan går så man vågar öka farten, efter sex varv hade jag lärt mig delar av banan, skulle nog behöva sex till för att lära sig hela banan. Innan vi packade ihop så fick bilen svalna medan vi testade utbudet i restaurangen, god mat till bra pris. Först etappen hem blev bara drygt 20 mil så vi hann en runda på cykeln även på söndagskvällen och på mådagen hade vi ca 90 mil att köra och så tyngde vi ner bilen lite mer efter lite brodershopping.

Bilen "ringmärkt" och lastad för hemfärd.


Mycket kul resa och jag ska dit igen.

Kul!
Vi var oxå ner med "Leichtbau" bussen men den lät lite för mycket-fick bara 4 varv.. Men vi cyklade oxå runt slingan vilket var en mycket trevlig upplevelse. Först nu fattar man varför det går lite segt ibland-det lutar ju nåt förbannat!!

https://rejsa.nu/im/user/14/2018-08-15-23-17-04_img_20180808_180338.jp . . . .

Hur kom det sig att ni tog med ett dubbat vinterdäck till ringen?

/Johan B

Re:

blixten skrev:

Hur kom det sig att ni tog med ett dubbat vinterdäck till ringen? /Johan B

Reservhjul till släpen.
För att det inte ska bli överlast på släpen så får ramper, reservhjul och vinsch åka i bilen istället för på släpen.

Mycket trevlig läsning Ingmar, nu vet jag vad jag önskar mig i 50-årspresent också

Har en liten stund på mig så det blir att byta alla bussningar mm på Vectra i500:n och kolla över bromsarna

Premiärtur för nya Mussen till Nürburgring förra året

Superkul att läsa om folks upplevelser! Jag hade länge vetat att jag ville åka till Nürburgring och förra året bar det äntligen av. Det var också första gången jag hade en bil kapabel både till långa roadtrips och till banracing. Första dagen körde jag genom Sverige och över bron ner till Kolding i Norge för en snabb övernattning. Det var helt fantastiskt soligt väder och jag måste säga att det var en oerhört mäktig upplevelse att åka över Öresundsbron när det var så fint. Jag gav mig iväg tidigt dag 2 och första depåstoppet blev en bit söder om Flensburg för lite schnitzel och tankning Det är en klar kontrast mellan folks sätt att köra i Sverige/Norge/Tyskland. I Sverige ligger folk och segar i vänsterfilen trots att de borde köra till högerfilen. I Norge är det lite bättre, och i Tyskland byter folk fil var 10 sekund. Autobahn var mycket intressant att köra på, det KONSTANTA filbytandet gjorde att man fick sitta mycket mer på alerten. Väldigt skönt dock att kunna bränna på ordentligt i vänsterfilerna. Det var många vägarbeten men på något sätt lyckades de alltid hålla tillräckligt många filer öppna för att det skulle flyta på när jag var där.

Klicka för större bilder!


Till slut anlände jag till den lilla byn Barweiler en bit från Nürburgring och tog in på Fast Lane hotel. Jag fullkomligt älskar hur hela området kring Nürburgring präglas så hårt av racing. Restauranger, hotell och en massa andra ställen har racingtema, det blir som en egen racingbubbla/värld. På varenda bensinmack står det läckra bilar och motorcyklar, love it! Jag var ganska trött efter allt åkande så det var inte så mycket mer att göra den dagen än att käka och gå runt och fota lite. Den lokala puben hade hyfsat käk och sände fotbolls-vm. Sverige mötte England och puben var full med engelsmän som vrålade av eufori när de vann, såg jag låg lågt med att jag var från Sverige haha



Dag 3 var det äntligen dags att ge sig av till banan! Men så enkelt var det inte.
Jag började köra mot ringen, höll mig inom hastighetsbegränsningen och gillade livet. Efter en stund tittar jag i backspegeln och ser att jag har ett långt, låååååångt tåg av bilar bakom mig, ilskan över den sega svennen anades i luften och jag gasade därför på lite mer. Det skulle jag inte ha gjort, det skulle jag inte ALLS har gjort. Bakom en buske låg nämligen Farbror Blü på lur med laser och vinkade in mig (och en jäkla massa andra bilar) till en sidoväg.


"120 euro Bitte!" "Ok no problem" sa jag och halade upp kortet. "So sorry we cannot bill your card, we need cash" sa den vänliga polisen. "But I don't have any cash, I never use cash, why would anyone use cash in this day and age?!" Sa jag. "Thats ok, you can pick up cash over by the track entrance, we keep your passport until you return". Jahaja.
Så det blev en resa bort till huvudentrén, där det bara finns en ledig parkering.



Och vad krävs för att få parkera så man kan gå in till bankomaten? Jo, det behövs cash. Kort tas inte. Så efter att jag svurit en lång kreativ ramsa med svordomar som hade fått Kapten Haddock att rodna lyckades jag övertala parkeringsvakterna om logiken med att det blir väldigt svårt att få betalt i cash om man inte får ställa bilen någonstans så att man kan ta ut cash i bankomaten, så jag fick parkera ändå. Sedan gick jag in till bankomaten i entrén. Den var trasig. Jag hänvisades till ett hotell i närheten. Joggar dit i 30-gradig värme. De ger inte ut kontanter. Joggar tillbaka till entrén och lyckas efter att ha frågat fem olika personer i personalen lokalisera den mytomspunna fungerande bankomaten. Ber till alla gudar jag aldrig trott på att skiten inte skall braka ihop medan den matar ut sedlarna. Betalar parkeringen, åker tillbaka till polisen, betalar mina böter, får tillbaka mitt pass, och kan till slut efter tre timmar strul i tropisk hetta åka bort till Touristenfahrten-entrén



Sedan blev det brum-brum! Nürburgring var verkligen en upplevelse. Alla, verkligen alla, var där. Proffs i hypercars och bisarra hembyggen som såg ut att passa i någon Steampunk/Sci-fi-rulle såväl som tant Agda i en sliten Polo. Hettan var nästan olidlig och det var ca 140 bilar på banan, som stängdes ett par ggr pga olyckor. Käkade en hamburgartallrik på restaurangen medan jag väntade på att de skulle öppna igen, sedan började jag köra. Dokumenterade första varvet och spexade till en liten film om det. Va tusan, 10:23 första varvet någonsin är väl inte så himla pjåkigt? På Mantorp kontrollerade de körkort och man fick skriva på försäkringspapper. Här kontrollerade de inte ett skit 250 spänn and off you go

Efter ringen var jag förstås helt slut så det blev att åka tillbaka till hotellet och vila. Dagen efter fortsatte jag min roadtrip genom Österrike, upp på Grossglockner alpvägen (som var helt fantastisk) och sedan tillbaka hem genom Tyskland/Norge. Jag har aldrig varit på en riktigt ordentlig roadtrip förut och det är en fantastisk känsla. Världen kan kännas ganska liten faktiskt! Nästa år blir det GTR Motorpark, Arctic Circle Raceway och roadtrip i Norge!

Kul film
4 ggr har jag lyckats få fortkörningsböter i tyskland... aldrig i sverige..
En gång i norge föresten... det var dyrt. På väg från Arctic Circle Raceway.
Om du tänkt köra där är det bra att ringa i förväg. Det som stod på deras hemsida stämde inte alls..