Beräkna bromskraft infästning av bromsok
Hej,
Jag tänkte montera 4-kolvsok på bilen och de passar ju såklart inte bolt on.
Tanken är att fräsa upp spindelhuset lite och distansera ut oket till rätt offset.
Hur kan man räkna fram hur mycket kraft som bultarna/infästningen av oket utsätts för?
Om vi antar att bilen som är fwd väger 1400kg och bromsar full kraft fram (utan hjälp från bromsarna bak)
Så bör man hamna runt 15kN i bromskraft, dvs runt 7.5kN på vardera frambroms.
ska man räkna om momentet från skivan eller cc-mått till infästning av ok?
Dom allra flesta bromsok jag haft i händerna har suttit med M10 eller M12 10:9 skruv. Räcker inte det för att bestämma skruvdimension? 
Själva adaptern har jag fått till mig att SFRO vill se minimum 12mm stål (eller var de 10?), tjockare gissningsvis om de ska vara alu. De är ju en rätt vanlig operation vid SFRO reggning av en bil så SFRO har nog tittat närmare på vad som "behövs".
Generellt sett har deras angivelser spelrum för sämre utföranden. Mao borde du, om du inte ska regga bilen på något sätt, klara dig med något mindre godstjocklek på pappret om du kör igenom alla beräkningar. Men som med allt annat när det ska optimeras till sitt mest minimalistiska utförande ökar även precisionskravet exponentiellt.
Kort svar: Kör på 12mm stål och M12 10:9 skruv så ska de vara safe
Själva adaptern har jag fått till mig att SFRO vill se minimum 12mm stål (eller var de 10?), tjockare gissningsvis om de ska vara alu. De är ju en rätt vanlig operation vid SFRO reggning av en bil så SFRO har nog tittat närmare på vad som "behövs".
Generellt sett har deras angivelser spelrum för sämre utföranden. Mao borde du, om du inte ska regga bilen på något sätt, klara dig med något mindre godstjocklek på pappret om du kör igenom alla beräkningar. Men som med allt annat när det ska optimeras till sitt mest minimalistiska utförande ökar även precisionskravet exponentiellt.
Kort svar: Kör på 12mm stål och M12 10:9 skruv så ska de vara safe
I garaget: Kadett C -76 V8. Livstids projektet.
Audi V8 -91 med RS4 drivlina.
https://www.instagram.com/retro_motorsports_garage/
Regards, Johan Eriksson.
Audi V8 -91 med RS4 drivlina.
https://www.instagram.com/retro_motorsports_garage/
Regards, Johan Eriksson.
Det är M14 på de här oken så är inte särskilt orolig för själva skruven utan det är adaptern eller anpassning av spindelhuset som jag funderar på.
Det kommer bli tunnare än 10-12mm runt frigångshålet.
Var kan man läsa om SFRO:s bestämmelser?
Det kommer bli tunnare än 10-12mm runt frigångshålet.
Var kan man läsa om SFRO:s bestämmelser?
Cassius skrev:
Dom allra flesta bromsok jag haft i händerna har suttit med M10 eller M12 10:9 skruv. Räcker inte det för att bestämma skruvdimension?
Själva adaptern har jag fått till mig att SFRO vill se minimum 12mm stål (eller var de 10?), tjockare gissningsvis om de ska vara alu. De är ju en rätt vanlig operation vid SFRO reggning av en bil så SFRO har nog tittat närmare på vad som "behövs".
Generellt sett har deras angivelser spelrum för sämre utföranden. Mao borde du, om du inte ska regga bilen på något sätt, klara dig med något mindre godstjocklek på pappret om du kör igenom alla beräkningar. Men som med allt annat när det ska optimeras till sitt mest minimalistiska utförande ökar även precisionskravet exponentiellt.
Kort svar: Kör på 12mm stål och M12 10:9 skruv så ska de vara safe
F r e d r i k G e r l i n g
Fx=7500N på vardera frambroms.
Ta detta gånger rull-radien(Rd) på däcket, ger ett momnet.
Skruvarna i spinden sitter med en radie(R), antal skruvar(n).
F per skruv
F=Fx*Rd/R/n
F är kraft på typ öron i spinden oket sitter i också.
Detta är en början att ta reda på krafterna.
Ta detta gånger rull-radien(Rd) på däcket, ger ett momnet.
Skruvarna i spinden sitter med en radie(R), antal skruvar(n).
F per skruv
F=Fx*Rd/R/n
F är kraft på typ öron i spinden oket sitter i också.
Detta är en början att ta reda på krafterna.
Johan Sjölinder
Hur kommer ni fram till max kraft på 15000N totalt?
Det beror väl på däckstyp och dessutom i en svacka så kan det dra iväg ordentligt. Det kan ju tex även vara ojämn asfalt (gupp o hål typ) där däcksgreppet på samma sätt som i en svacka men mycket kort peakar upp till betydligt högre nivåer än på en plan yta.
Det beror väl på däckstyp och dessutom i en svacka så kan det dra iväg ordentligt. Det kan ju tex även vara ojämn asfalt (gupp o hål typ) där däcksgreppet på samma sätt som i en svacka men mycket kort peakar upp till betydligt högre nivåer än på en plan yta.
Magnus Thomé
Kanske ointressant. .. men vad för bil handlar det om? Byggtråd?
Michael Thulesius
15000N är inte helt galet som överslag för statisk last.
Last spikar är ski... knepigt
Sen kan man räkan baklänges.
Tex kolla vilka krafter ok sitter med i spindelen
Vad håller detta förband statiskt?
Nu har man ett hum om vad en addapter bör palla.
Last spikar är ski... knepigt
Sen kan man räkan baklänges.
Tex kolla vilka krafter ok sitter med i spindelen
Vad håller detta förband statiskt?
Nu har man ett hum om vad en addapter bör palla.
Johan Sjölinder
Senast ändrad av Magnus Thomé, 05 Nov 2019 13:02 (1 gång)
Magnus Thomé
Men det är utifrån att man räknar att däcken ger ca 1G retardation max i grepp alltså?
EDIT:
Undrar varför man får högre sidokrafter än längsgående normalt på bana.
Hursomhelst, kollade lite snabbt på några varv med M2'an på Gelleråsen där broms toppar på ca 1,2G och sidokraft på 1,5G som mest.
EDIT2:
Räkna baklänges är ju bra, ingen ide att sätta dit en massivt starkare bit än vad den svagaste "länken i kedjan" är dimensionerad för.
EDIT:
Undrar varför man får högre sidokrafter än längsgående normalt på bana.
Hursomhelst, kollade lite snabbt på några varv med M2'an på Gelleråsen där broms toppar på ca 1,2G och sidokraft på 1,5G som mest.
EDIT2:
Räkna baklänges är ju bra, ingen ide att sätta dit en massivt starkare bit än vad den svagaste "länken i kedjan" är dimensionerad för.
Magnus Thomé
fuling skrev:
15000N är inte helt galet som överslag för statisk last.
Det är exklusive säkerhetsmarginal, va?
Nöjer man sig med 2:1 på sånt här eller vad är rimligt att lägga sig på? Dynamisk last är ju som sagt ganska lurigt...
Jag förstår att originalfrågan inta handlade om att teorisera så mycket men jag tyckte det var intressant att fundera på. Sorry. Så jag fortsätter 
Om man ligger med full broms och kör över ett vanligt fartgupp tex så filtrerar ju den roterande massan av hjul/däck/bromsskiva bort lite av kortare peakar av däcksfästets resulterande kraft på bromsdelarna. Men det blir en del matte. Men det gäller ju bara väldigt korta peakar. Om du bromsar fullt när du landar nere i Liton tex och du har 1,2G retardation normalt på plan mark så lär det bli lite till.
I vilket ungefärliga spann kan man höfta till att det krävs i kraft för att landa på bumpstoppen på trackdaychassin och racerbilar? Som ett sätt att få ett hum om hur mycket extra vertikal kraft det kan tänkas blir nere i Liton tex.
Om man ligger med full broms och kör över ett vanligt fartgupp tex så filtrerar ju den roterande massan av hjul/däck/bromsskiva bort lite av kortare peakar av däcksfästets resulterande kraft på bromsdelarna. Men det blir en del matte. Men det gäller ju bara väldigt korta peakar. Om du bromsar fullt när du landar nere i Liton tex och du har 1,2G retardation normalt på plan mark så lär det bli lite till.
I vilket ungefärliga spann kan man höfta till att det krävs i kraft för att landa på bumpstoppen på trackdaychassin och racerbilar? Som ett sätt att få ett hum om hur mycket extra vertikal kraft det kan tänkas blir nere i Liton tex.
Magnus ThoméMagnus Thomé skrev:
Jag förstår att originalfrågan inta handlade om att teorisera så mycket men jag tyckte det var intressant att fundera på. Sorry. Så jag fortsätter
Om man ligger med full broms och kör över ett vanligt fartgupp tex så filtrerar ju den roterande massan av hjul/däck/bromsskiva bort lite av kortare peakar av däcksfästets resulterande kraft på bromsdelarna. Men det blir en del matte. Men det gäller ju bara väldigt korta peakar. Om du bromsar fullt när du landar nere i Liton tex och du har 1,2G retardation normalt på plan mark så lär det bli lite till.
I vilket ungefärliga spann kan man höfta till att det krävs i kraft för att landa på bumpstoppen på trackdaychassin och racerbilar? Som ett sätt att få ett hum om hur mycket extra vertikal kraft det kan tänkas blir nere i Liton tex.
Ingen fara, det är intressant!
Jag räknade 1G retardation och sen hittade jag ett bromsprov på liknande bil där sträckan 100-0 blev 36m har jag för mig. Utgick från det för att få rimligt värde.
Vet ej hur man exakt ska få fram kraften.
F r e d r i k G e r l i n g
fuling skrev:
Fx=7500N på vardera frambroms.
Ta detta gånger rull-radien(Rd) på däcket, ger ett momnet.
Skruvarna i spinden sitter med en radie(R), antal skruvar(n).
F per skruv
F=Fx*Rd/R/n
F är kraft på typ öron i spinden oket sitter i också.
Detta är en början att ta reda på krafterna.
Så jag får ta mina 255/35-18 däck sen rull-radien på dem.
Ja 2st skruvar på vardera OK genom spindeln.
Är främst öronen i spindeln jag vill få fram kraften, då jag kommer behöva ta ner lite på godstjockleken mot original.
F r e d r i k G e r l i n g
Magnus Thomé
Allt blir så in i helvete bökigt när allt rör sig.(dynamiskt)
Så 100-0 kan man se som statiskt.
1400*g*1,2 ->16480N
Bakbromsarna tar i krokarna 10-20%, säg 15%
16480*(1-0,15) -> 14008N
Detta mot 15000N känns rätt i bollplanket
And ersJepp sson:
Säkerhetsfakor 2 känns skyst.
Cassius:
Håller med vad du skriver i prinsip.
Men försöka räkna på grejor brukar ge en aha upplevsle på vad och varför.
Hmm ibland blir det så jä... knöligt jä... fort så det blir och lägga ner.
Då blir det tummregler som gäller.
se "Bygghandbok"
http://www.sfro.com
Allt blir så in i helvete bökigt när allt rör sig.(dynamiskt)
Så 100-0 kan man se som statiskt.
1400*g*1,2 ->16480N
Bakbromsarna tar i krokarna 10-20%, säg 15%
16480*(1-0,15) -> 14008N
Detta mot 15000N känns rätt i bollplanket
And ersJepp sson:
Säkerhetsfakor 2 känns skyst.
Cassius:
Håller med vad du skriver i prinsip.
Men försöka räkna på grejor brukar ge en aha upplevsle på vad och varför.
Hmm ibland blir det så jä... knöligt jä... fort så det blir och lägga ner.
Då blir det tummregler som gäller.
Citat:
Var kan man läsa om SFRO:s bestämmelser?
se "Bygghandbok"
http://www.sfro.com
Johan Sjölinder
Vi hade max 2,33 G i broms i Australien. Och 2,5+ G i sidokraft i snabbaste kurvan. Vill inte ens räkna på lasterna
Revline 968 GT1
Gustaf Burström.
Gustaf Burström.
GustafB skrev:
Vi hade max 2,33 G i broms i Australien. Och 2,5+ G i sidokraft i snabbaste kurvan. Vill inte ens räkna på lasterna
2,33G är rätt häftigt, räkna inte på det....då vågar du inte köra lika snabbt nästa gång
F r e d r i k G e r l i n g
Räkna baklänges är ju konservativt och bra! Blir kanske blir för konservativt?
fuling skrev:
15000N är inte helt galet som överslag för statisk last.
Last spikar är ski... knepigt
Sen kan man räkan baklänges.
Tex kolla vilka krafter ok sitter med i spindelen
Vad håller detta förband statiskt?
Nu har man ett hum om vad en addapter bör palla.
Henrik Viktorsson
Mitt fall:
Fa=5613N (kraft däck fram)
Ra=290 (radie däck)
Rb=75mm (radie ok skruv)
Ger
Fb=21704N (kraft som ok skruvar skall ta)
2skruva
Ger 10852N (kraft per skruv)
Mina broms ok sitter med UNC 7/16-14, tror 8.8(antar)
Förspänning kraften från skruven ger ca ca 35500N
Friktionen stål/stål ca ca ca ca ca 0,2
Ger 7100N
Skruvförband skall, borde, sitta på friktionen.
10852 kontra 7100 säger oket glider typ.
Då oken sitter fast fortfarande är något knas.
Var har jag tänkt krokigt?
Fa=5613N (kraft däck fram)
Ra=290 (radie däck)
Rb=75mm (radie ok skruv)
Ger
Fb=21704N (kraft som ok skruvar skall ta)
2skruva
Ger 10852N (kraft per skruv)
Mina broms ok sitter med UNC 7/16-14, tror 8.8(antar)
Förspänning kraften från skruven ger ca ca 35500N
Friktionen stål/stål ca ca ca ca ca 0,2
Ger 7100N
Skruvförband skall, borde, sitta på friktionen.
10852 kontra 7100 säger oket glider typ.
Då oken sitter fast fortfarande är något knas.
Var har jag tänkt krokigt?
Johan Sjölinder
fuling skrev:
Mitt fall:
Fa=5613N (kraft däck fram)
Ra=290 (radie däck)
Rb=75mm (radie ok skruv)
Ger
Fb=21704N (kraft som ok skruvar skall ta)
2skruva
Ger 10852N (kraft per skruv)
Mina broms ok sitter med UNC 7/16-14, tror 8.8(antar)
Förspänning kraften från skruven ger ca ca 35500N
Friktionen stål/stål ca ca ca ca ca 0,2
Ger 7100N
Skruvförband skall, borde, sitta på friktionen.
10852 kontra 7100 säger oket glider typ.
Då oken sitter fast fortfarande är något knas.
Var har jag tänkt krokigt?
Fel friktionskoefficient. Stål mot stål är ca 0,5-0,8 för torra ytor statiskt, 0,4 när det börjat röra på sig. 0,2 verkar gälla för anoljade detaljer. Aluminium-Stål i trakterna av 0,6.
Åtminstone om man ska tro https://www.engineeringtoolbox.com/f
Per Kristoffersson
Kristoffersson Engineering
Kristoffersson Engineering
PerKr tack för den dörröppnaren 
10852/35500 -> ca 0,3
Så är friktionen över 0,3 så sitter oket fast.
Har man 0,5-0,8 så är man garanterat hemma.
Det som nu slår mig är att friktionen för dra skruven kan inte vara 0,5-0,8.
För då blir det lite förspänningskraft kvar med givet åtdragnings momnet.
Hmm men nu vet jag att spridingen i inspänningskraften i ett skruvförband kan vaiera mycket.
Nu är jag lite klokare, men mer förvirrad fast på ett högre plan
10852/35500 -> ca 0,3
Så är friktionen över 0,3 så sitter oket fast.
Har man 0,5-0,8 så är man garanterat hemma.
Det som nu slår mig är att friktionen för dra skruven kan inte vara 0,5-0,8.
För då blir det lite förspänningskraft kvar med givet åtdragnings momnet.
Hmm men nu vet jag att spridingen i inspänningskraften i ett skruvförband kan vaiera mycket.
Nu är jag lite klokare, men mer förvirrad fast på ett högre plan
Johan Sjölinder
GustafB skrev:
Vi hade max 2,33 G i broms i Australien. Och 2,5+ G i sidokraft i snabbaste kurvan. Vill inte ens räkna på lasterna
Men Aeron bromsar väl en inte helt insignifikant av det? Lastar ju av framspindeln något iaf.
Man vill nog gärna ha lite marginal i hållfastheten på spindlarna.
Bromsar bäst som bromsar sist...
Renault 5 GTE -88
Moderator:
